Aviseringar
Rensa alla

Andeväsen


Misael

Lördagsöppet:

Tror ni på spöken?

"Spöken" är - enligt vad jag har kommit fram till - onda andar som förvillar människor till att tro att det finns ett "after-life".

Men visst "tror" jag på dom att dom finns, men inte att dom är vad dom påstår sig vara.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Lördagsöppet:

Tror ni på spöken?

Jag gör det[blush]. Men vet inte om jag kallar det spöken, mer andar kanske[blush].


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

creepy:

Jag gör det[blush].

Det är inget att skämmas över. Var stolt och stå upp för det du tror på[y]


   
SvaraCitera
Emmy95

Tror inte på varken spökar andar eller något sånt övernaturligt.
Säger inte att det inte finns säger bara att jag inte tror att det finns. Man borde kunna ha bevisat det för länge sen i sånna fall. Menar spöken lär va betydligt lättare att bevisa än gud 😛
Alla TV program man ser om hur dom letar i spökhus och undersöker och grejar, som most haunted etc. Inte ett av dom programen har gett någon som helst konkret bevis på spökes existens.
Alla "bevis" är bevittnade av människor som befunnit sig i situationer där de varit rädda och trängda, och då spelar hjärnan spratt.
Har själv sett "spöken", men vet att det inte varit något utan bara att man varit rädd.


   
SvaraCitera
nrg89

Som Emmy säger är det mest att hjärnan spelar spratt med oss. Det borde ha gått att bevisa att de finns för länge sedan om de verkligen finns. Upptäckten att döda fortfarande kommunicerar med oss skulle kunna leda till miljonvinster för de forskarna som upptäcker det och flera av naturvetenskapens lagar måste helt och hållet skrivas om.

Skit i det jag sade, förresten. Man hade nog kunnat vinna miljarder på det här, om man räknar med sponsringen när man skall återupptäcka naturvetenskapens lagar.


   
SvaraCitera
leafar

Myksa:

eller kärlek heller.

Inte ens i bemärkelsen, kemisk reaktion i hjärnan?[smile]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

leafar:

Inte ens i bemärkelsen, kemisk reaktion i hjärnan?[smile]

Jo den tror jag på. Eller varför bara hjärnan, kuken och äggstockarna också för den delen.


   
SvaraCitera
leafar

Myksa:

Jo den tror jag på. Eller varför bara hjärnan, kuken och äggstockarna också för den delen.

[cheers]


   
SvaraCitera

Jag har sett en del konstiga saker, men jag vet inte vad det var för något. Jag tror att de känslor som människor haft på en viss plats kan sätta en prägel där, t ex dålig stämning, och att detta skulle kunna ge upphov till historier om "spökhus". Vad som händer efter döden vet jag inte, och tänker inte särskilt mycket på det heller.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Tror på kommunismens spöke

[party]

Dold text: Oj vad drygt


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

I somras var jag på en bilsemester till södra Sverige med min familj, efter att misslyckats med att hitta ett passande hotell så fick vi stanna och sova på en herrgård över natten. Den är relativt välkänd för att vara en herrgård (Toftaholms herrgård), sagt och gjort beställde vi två rum över natten. Ett för min lillasyster och mig (hon sov i bilen och blev direkt flyttad till sängen i det ena hotellrummet och sov där över natten).

Medan min mor och far umgicks och lärde känna några andra gäster i herrgårdens servering så var jag uppe i samma rum som min syster sov i. Rummet bestod ett sovrum och en WC, jag passade på att ta en dusch. Stängde och låste dörren, medan jag duschade kände jag mig lite obehaglig. Det var inget övrigt ljud utöver vattnet som sköljde över mig, men det kändes ändå som om jag inte var ensam inom rummets väggar.

Antagligen var detta endast fukt, men jag tyckte det såg ut som om det var väldigt mycket fukt mot glaset (draperiet) som avslöt duschen ifrån resten av rummet. Efter dushen klädde jag på mig och öppnade dörren, medan jag kammade mitt hår tittandes igenom spegeln så tittade jag på en av de stålhängarna i rummet. Precis bredvid spegeln, alla väggar utöver taket och golvet var kaklade i denna toalett. Och det var många så kallade "stålrör" som fungerade som handukshållare/värmare, detta gjorde att man kunde se reflektioner/avspeglingar av hela rummet genom dessa stålrör. Jag tittade på hängaren åt höger om spegeln, och jag såg duschkabinen som jag tidigare använt. Någonting iklädd vad som verkade en svart skrud fyllde upp nästan hela duschkabinen, jag är inte helt säker på detta "spöke" hade ett ansikte. Jag tror att det var någonting suddigt och blekt som satt ovanpå denna svarta skrud, jag kunde inte alls urskilja ett ansikte. "Spöket" stod helt still och verkade titta rakt framåt mot dörren på min högra sida, eller så var det vänt emot mig.

Jag blev rätt chockad men valde att tänka rationellt, notera: Jag kollade fortfarande genom detta stålrör, jag såg inte suddigt genom detta stålrör utan kunde tydligt urskilja allting i rummet. Jag vände mig bort från stålröret tittandes rakt in i duschkabinen, det var helt tomt. För att vara helt säker på att jag faktiskt hade inbillat mig någonting ståendes i denna duschkabin så vände jag mig mot stålröret igen, "spöket" stod fortfarande kvar precis som det hade första gången jag tittade in i rörets reflektion. Den stod där helt stilla och var helt knäppt tyst, jag blev riktigt nervös vid detta lag och valde att snabbt gå ut ur toaletten fullt påklädd (utan strumpor dock). Jag gick rakt ner för trappen till herrgårdens lobby, där satt min mor och far och drack vin. Jag sa "ni kommer tycka jag är störtlöjlig men jag måste säga det här, jag såg ett spöke i hotellrummet." Jag förstod verkligen hur urdumt det lät och de fnissade till lite, farsan sympatiserade med mig men morsan tyckte jag var störtlöjlig. Jag förklarade att jag hade tänkt rationellt och verkligen dubbelkollat in i kabinen istället för att bara fly ut från rummet direkt.

Jag valde att byta rum och drog täcket över huvudet ganska hårt den natten, jag vaknade klockan 6 på morgonen och ville verkligen lämna herrgården vid det laget. (Jag såg "spöket" ungefär halv 10 på kvällen).

Jag har alltid tyckt att paranormala saker mest bara varit underhållning och jag är helhjärtad ateist. Då jag inte har några bevis på att det faktiskt var ett spöke jag såg, och inte kan återskapa händelsen (morgonen därpå försökte jag hitta samma reflektion jag såg kvällen innan men lyckades inte).

Så kommer jag avfärda detta som löjligt trams i allmänhet, men jag kommer personligen att tro det jag såg var ett paranormalt väsen.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Ursäkta mina stavfel, jag önskar jag kunde redigera och rätta mina irriterande stavfel.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Men för i helvete, "jag önskar att JAG kunde redigera och rätta mina irriterande stavfel". Jag är ju sanslöst dålig på att stava idag, ursäkta mig!


   
SvaraCitera
Emmy95

Imaginary Entity:

Jag har alltid tyckt att paranormala saker mest bara varit underhållning och jag är helhjärtad ateist

Ateister brukar vara kända för att tänka med logik och rationalitet.
Det finns överhuvudtaget inget logiskt med spöken.
Vad bestämmer vem som spökar och vem som inte spökar?
Om människan bara är en organisk robot, och när vi dör bara försvinner vi, som ateister tror. Hur kan det då finnas spöken? Hur kan då själen, som enligt ateister inte existerar, stanna kvar medan kroppen försvinner och förmultnar?

Jag är däremot helhjärtad ateist och tänkt mycket på spöken etc då det intresserat mig mycket. Men jag har insett hur ologiskt och dumt det är att tro på spöken 😛


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Man kan ju fråga sig hur det kan finnas så många som tror på spöken, trots att det inte har utförts någon seriös forskning överhuvudtaget inom området (eller om det har det, har den inte kommit fram till något).


   
SvaraCitera