Ungdomar.se

Forumet - att dö för någon

att dö för någon

13811 0 56
Poll

Avregistrerad

hör "ofta" folk säga att de skulle dö för sin pappa/kompis/hund/snigel/flickvän för att denne ska få fortsätta leva och för att folk anser att det är det finaste man kan göra för någon?

undrar hur ni som resonerar så här känner inför livet som sådant; är det det mest värdefulla man kan ge en människa+tror ni att en person som ni har en ömsesidigt stark och KäRlEkSfUlL relation till skulle kunna leva ett drägligt liv om ni dog?

är inte det moraliskt rätta att låta personen dö och själv leva med sorgen, ilskan och ångesten ett dödsfall kan innebära?

Kronotomi

Vill att folk skall dö för mig, och gärna av riktigt ytliga/små/dåliga anledningar

Annars är jag inte säker utöver att det känns som en väldigt stor grej för den efterlevande, förmodligen lite för mycket att bära på för att kunna leva normalt efteråt i exemplet som skall diskuteras och jag skall någon gång lära mig att orka läsa trådarna innan jag svarar i dem

Avregistrerad

ptrrooo! nu tänker du farligt mkt utanför det normativa!! vadå så du är för döden eller??

"nej men" -> bra fråga, kan inte svara såhär generellt dock då det kan se så olika ut från fall till fall beroende på hur pass beroende andra människor är av en själv eller den andre osv.

Spana också in:

Avregistrerad


Kronotomi: Vill att folk skall dö för mig, och gärna av riktigt ytliga/små/dåliga anledningar
vf? var ej svar på min fråga


Tickstart:
+____+

ne fuck alla, de får dö
ok pessimisten..


onödigt elak: ptrrooo! nu tänker du farligt mkt utanför det normativa!! vadå så du är för döden eller??

"nej men" -> bra fråga, kan inte svara såhär generellt dock då det kan se så olika ut från fall till fall beroende på hur pass beroende andra människor är av en själv eller den andre osv.
får akta så jag inte Råkar Göra någon stött eller få ngn att tro att jag är ett monster..

ok men svara utifrån olika situationer du kan tänka dig?

Kronotomi


amsi: vf? var ej svar på min fråga
För att ge mig nöje, på olika plan

sen redigerade jag in ett annat ickesvar:

Kronotomi: Annars är jag inte säker utöver att det känns som en väldigt stor grej för den efterlevande, förmodligen lite för mycket att bära på för att kunna leva normalt efteråt i exemplet som skall diskuteras och jag skall någon gång lära mig att orka läsa trådarna innan jag svarar i dem

Avregistrerad


amsi:
varför ädelt? värderar du Livet så högt?

vet inte vad jag skulle värdera högre.

hursomhelst så återstår alltid en part som får dras med olidlig saknad och dåligt samvete i ett sådant scenario där någon ska dö och den andra har chansen att offra sig. det enda smärtfria alternativet är att båda dör, om relationen är så stark att livslust helt beror på den. 

Avregistrerad

Funderar mycket på sånt här när jag mår dåligt och får självmordstankar, och en stor anledning till att jag fortfarande lever är att jag tänker att jag inte vill att mina närmaste ska lida av min död. Jag lever alltså hellre vidare trots att jag väldigt ofta vill dö, enbart pga skadereduktion. Tanken på sorgen mina närmaste kommer att bära på om jag dör, är det som får mig att välja livet.

Avregistrerad


onödigt elak:
ge mig ett exempel :$
du har hittat en person som har förståelse och respekt för dig på "alla"(vet ej om det går helt än) plan

du tycker om denna person hutlöst mycket och kan inte tänka dig ett liv utan den, trots det vet du att döden inte alltid är en skälig utväg bara för att man har ett jävligt kefft liv
liv

du blir tvungen att välja om du eller personen ska dö+du ska motivera det

Avregistrerad


mpt:hv:

vet inte vad jag skulle värdera högre.

hursomhelst så återstår alltid en part som får dras med olidlig saknad och dåligt samvete i ett sådant scenario där någon ska dö och den andra har chansen att offra sig. det enda smärtfria alternativet är att båda dör, om relationen är så stark att livslust helt beror på den. 
ja, men är det inte mer ädelt att lida i någon annans ställe? 

nu är att båda dör absolut inte ett alternativ i min frågeställning 

empati: Funderar mycket på sånt här när jag mår dåligt och får självmordstankar, och en stor anledning till att jag fortfarande lever är att jag tänker att jag inte vill att mina närmaste ska lida av min död. Jag lever alltså hellre vidare trots att jag väldigt ofta vill dö, enbart pga skadereduktion. Tanken på sorgen mina närmaste kommer att bära på om jag dör, är det som får mig att välja livet.
vill att du ska veta att vägen från att vilja dö och att försöka ta livet av sig är rätt lång

överlevnadsinstinkten är en av de starkaste vi har, relativt få tar livet av sig om man ser till hur många som inte vill leva

det gäller att hitta någon anledning till att leva, eller att inse att meningen är att det inte ska finnas någon mening, att var individ bestämmer själv? det finns alltid något

ok en del flum men tror att du förstår



mpt:hv: om man värderar frånvaro av lidande högre än livet så dödar man sig själv direkt
fel, då lider andra

Avregistrerad


amsi: du har hittat en person som har förståelse och respekt för dig på "alla"(vet ej om det går helt än) plan

du tycker om denna person hutlöst mycket och kan inte tänka dig ett liv utan den, trots det vet du att döden inte alltid är en skälig utväg bara för att man har ett jävligt kefft liv
liv

du blir tvungen att välja om du eller personen ska dö+du ska motivera det
hm, hade valt att jag fick dö faktiskt då jag inte hade kunnat leva med att ha dömt någon jag älskar till döden + saknaden osv allt skit, samtidigt har jag i åtanke hur den andre kommer uppleva det och jag resonerar som så att den förlusten är mer "light" än den vore för mig om jag valde att den andre skulle dö istället, förhoppningsvis är den andre inte "all that into me"och då kan den andre personen förhoppningsvis komma över det, människor är bra på sånt, annars kvarstår ju alternativet att ta livet av sig.

så väljer "intet" för mig sj och för den andre eventuellt intet med... 50% chans att kunna må och leva anständigt, istället för intet för den andre och 0% chans för mig att må och leva anständigt

Avregistrerad


amsi:
ja, men är det inte mer ädelt att lida i någon annans ställe? 

nu är att båda dör absolut inte ett alternativ i min frågeställning 

vill att du ska veta att vägen från att vilja dö och att försöka ta livet av sig är rätt lång

överlevnadsinstinkten är en av de starkaste vi har, relativt få tar livet av sig om man ser till hur många som inte vill leva

det gäller att hitta någon anledning till att leva, eller att inse att meningen är att det inte ska finnas någon mening, att var individ bestämmer själv? det finns alltid något

ok en del flum men tror att du förstår



fel, då lider andra
Min anledning till att leva är just nu att göra andra glada. Helt ärligt, jag lever inte för mig själv och hade önskat att det fanns någon knapp som bara kunde radera mig från världen utan att mina närmaste märkte nåt. Jag tror inte livet kan vara meningsfullt, vi är här en så kort tid och varför ska jag då överleva när viljan inte finns?

Har du något vettigt att tillägga?

För att skriva i forumet måste du vara medlem. Men det är enkelt fixat!

Registrera dig nu!