Forumet - Att döden dö eller genomlida svåra plågor för den man älskar

Att döden dö eller genomlida svåra plågor för den man älskar

11648 0 46
Att på ett eller annat sätt offra sig för den man älskar är ett återkommande tema i allehanda kulturyttringar, yttringar som tvivelsutan överförs till vår vardag i sökandet efter det ideala förhållandet. Denna tråd behandlar vad ni tycker om dylika kärlekshandlingar; är de romantiska, vansinniga, själviska, osjälviska, självklara eller en helt orimlig förväntan att ha? Spåna fritt.

Inspiration: 
Alltid känt det är en romantisk syn på romantiken. Men självfallet är man bered och göra uppofringar för de man bryr sig om, och kanske till och med förväntar sig det samma från dem. Men det "privilegiet" är ju inget man ger till alla, måste man väl förtjäna lite kan jag tycka.

Spana också in:


Fingerprints: Haha ja, jag är underhållen av serien allra oftast. + att jag har en crush på Ian Somerhalder hjälper ju en del.
Jag vet inte, de dödar folk på löpande band och det kommer bara värre och värre skurkar. Känns som att manusförfattarna har lite idétorka.

Ja han är helt klart min favorit i serien. En av få karaktärer där som känns genuina.  
Tycker att det är osjälviskt ifall det händer
men ganska orimligt att förvänta sig, beroende på vad det är för relation.


Vill gärna tro att jag skulle dö för en jag älskar om det stod mellan oss två.
Men det är lätt att säga o svårt att veta hur man skulle tänka/reagera i en sån situation. Sen beror det nog lite på vad det är för relation/hur den ser ut. 


Tror att om jag offrar mig för en annan så kommer det ske pga instinkt.. t.ex. putta undan någon från en kommande buss, hålla personen bakom mig vid typ rån elr något. Ah sånt man märker av att man gör lite då och då när man t.ex. varit ute och man känt att nu kanske det händer något o då ställt sig mellan "faran" och personen :$




ah hm 


Razor: Jag vet inte, de dödar folk på löpande band och det kommer bara värre och värre skurkar. Känns som att manusförfattarna har lite idétorka.
Alltså jag läste ju böckerna också när jag var tonåring så gillar ju många utav karaktärerna väldigt mycket, vilket gör väldigt mycket för mig. Kan dock hålla med om att det borde börja bli svårt för dem att hitta på nya konflikter och skurkar snart.

Razor: Ja han är helt klart min favorit i serien. En av få karaktärer där som känns genuina.
Mm, han är så bra! 

Nachac: romantiska, vansinniga, själviska, osjälviska, självklara eller en helt orimlig förväntan att ha?
Ja, det är romantiskt. Ja, det är vansinnigt. Jag vet inte vad som kan ses som själviskt eller osjälviskt i ett sammanhang som handlar så mycket om känslornas brus som de instinkter som utlöser det. Nej, det är inte självklart, jag kan inte se det så när alla har så olika syn på livet, på döden och på kärlek. Ja, det är en orimlig förväntan att ha. I ett intellektuellt ljus kan man tala om att det är själviskt eller osjälviskt beroende på vilken syn man har på livet och på kärlek: värderar man inte livet, för att man tror att man får ett nytt eller för att man inte vill leva utan den andre, är det inget offer att ge sitt liv, medan det beroende på hur den andra känner för ett liv utan en kan vara själviskt. Jag kan själv offra mitt liv på ett ögonblick. 

Razor:

Fast finns det verkligen osjälviskhet? Om man räddar någon man själv älskar så är det väl själviskt eftersom man hjälper någon som betyder mycket för en själv? Man räddar ju inte någon man inte känner något för, det vore isf osjälviskt.

Om man ska gå så djupt i den frågan så e väl det mesta man gör ganska själviskt? :D

även då man räddar okända..