Situationen på Kuba
Zlatans framtid i Barcelona
Hypea tekken 6
Tala om Paris Hiltrons senaste parfym

sådär, vitt skiljda ämnen!

då ska man snacka om något ovettigt istället?

Aldrig förstått varför man måste prata en massa om man inte har något vettigt att säga.

Maxwinner:

då ska man snacka om något ovettigt istället?

blir planlöst rabblande/tystnad från min sida i så fall.

Oväntad:

Aldrig förstått varför man måste prata en massa om man inte har något vettigt att säga.

Bättre än att vara tyst.

Oväntad:

Aldrig förstått varför man måste prata en massa om man inte har något vettigt att säga.

Tystnaden är den enda riktiga konversationen.
Men, kommentera något på personen, fråga saker, så länge det inte blir ett förhör så kommer personen i fråga bara ääälska att berätta om sig själv.

Men, här är några bra openings:
"Vilken fin hudtextur du har!"
"Ditt öra ser precis ut som Gert Fylkings!"

Anarkandi:

"Ditt öra ser precis ut som Gert Fylkings!"

Haha, måste testas!

mjölk:

Bättre än att vara tyst.

Nä. Eller alltså, jag märker ju ofta att andra blir obekväma när det blir tyst, men mig berör det inte.

mjölk:

hit me!

precis det jag brukar göra med nytt folk som jag träffar, slår dem 😀 lr snarare "slår" dem 😛 o busar lite med dem bara för att mjuka upp stämningen lite 🙂

kanske inte det första jag gör men folk brukar vilja snacka med en efteråt iaf 😉

mjölk:

Haha, måste testas!

Men, jag brukar resonera så, att, har man inget att säga så är det inte så mycket mer än det. Finns inget tristare än kallprat om absolut ingenting som man inte kan bry sig ett dugg om. Jag brukar väl mest kommentera på saker som händer i omgivningen, etc. Typ, när man går förbi en filmuthyrningsplats, så säger man högt så alla som ska dit hör, säga: "Vem FAAAAN hyr film när man kan ladda ner?" så att alla stirrar på en.
Fotnot: Detta har testats, men inte av mig som privatperson, utan en annan, mycket hemlig människa vars integritet jag värnar å det högsta om.

Fotnot 2: Ögon i en plåthink.

Fotnot 3: Det verkar vara en social norm att man måste snacka HELA tiden. Andra verkar bli ganska obekväma i såna situatinoer, men jag ser inte vad som är så hemskt med att munnen inte gapar 24/7. Även om det är trevligt med sådana människor.

LightInDarkness:

precis det jag brukar göra med nytt folk som jag träffar, slår dem 😀 lr snarare "slår" dem 😛 o busar lite med dem bara för att mjuka upp stämningen lite 🙂

Asså om den man pratar med gör så blir det ju aslätt att prata med den sen! Stämningen blir klart lättare, men jag är alldeles för stel och obekväm för att göra något sånt 😛

mjölk:

men jag är alldeles för stel och obekväm för att göra något sånt 😛

äsch, gört ändå ;D övning ger färdighet 😉

Anarkandi:

Jag brukar väl mest kommentera på saker som händer i omgivningen, etc. Typ, när man går förbi en filmuthyrningsplats, så säger man högt så alla som ska dit hör, säga: "Vem FAAAAN hyr film när man kan ladda ner?" så att alla stirrar på en.

Typ så brukar jag också göra, men det känns så jävla tomt på något sätt. Som att man liksom paniksäger något random bara för att det inte ska bli tyst.

Grejen är att man inte har någon som helst aning om vad den andra är intresserad av, och då blir pratet ytligt=tråkigt.