Det finns föräldrar som resonerar så att barn ska få slå tillbaka när de blir slagna av något barn. Inte i självförsvar utan att de har ett slag innestående hos det barnet. Som personal inom barnomsorgen får man ju aldrig någonsin uppmuntra våld annat än i självförsvar och måste ju hjälpa till att reda upp konflikter barn inte reder ut själva (här är det ju en avvägning när man ska blanda sig i men det märker man ju oftast rätt tydligt).
Men åter igen till det här med att slå tillbaka och innestående slag.
Detta gäller alltså INTE självförsvar så barnet är i denna situation inte hotat och kan ta sig därifrån.
Är inte slag tillbaka en typ av självförsvar?
^
Så jag tänkte också. Hur menar du med att slå tillbaka om det ej är att försvara sig själv?
Nä, alltså om ungen blir slagen och angriparungen självmant backar efter att ha slagit.
Aha, då blir svaret ja. Jag förespråkar inte våld utom i självförsvar där det är nödvändigt.
isola: Annat svar:
tror inte vi är helt överens om vad som är självförsvar och inte. jag hade föredragit att mitt barn kunde slå tillbaka när det blev slaget snarare än springa därifrån. det är en fråga om psykologiskt försvar lika mycket som fysiskt, och det hotet försvinner inte bara för att man undviker personen som vill slå en. sen är det ju inte alltid så jävla lämpligt att småungar slåss med varandra över huvud taget och det är därför viktigt att avbryta bråken, men när det gäller osämja små barn sinsemellan där vuxna inte har hunnit lägga sig i så är en verbal lösning orealistisk att föreställa sig. barn är djurungar, egoistiska och våldsamma.
(skulle btw inte lära mina barn att slåss. det är sånt man har syskon till.)
Man lär barnet att inte slå tillbaka sen undrar man varför det förekommer så mycket mobbning? 
durga:
(skulle btw inte lära mina barn att slåss. det är sånt man har syskon till.)
Lärde min lillasyrra några grejer, ingen kille vågar göra nåt längre *stolt bror*
durga:
tror inte vi är helt överens om vad som är självförsvar och inte. jag hade föredragit att mitt barn kunde slå tillbaka när det blev slaget snarare än springa därifrån. det är en fråga om psykologiskt försvar lika mycket som fysiskt, och det hotet försvinner inte bara för att man undviker personen som vill slå en.
+
isola: Beror på hur gammalt barnet är/hur pass mkt hen kan
Man ska ju inte lära barnet att hn ALLTID får slå tillbaka
durga: jag hade föredragit att mitt barn kunde slå tillbaka när det blev slaget snarare än springa därifrån. det är en fråga om psykologiskt försvar lika mycket som fysiskt, och det hotet försvinner inte bara för att man undviker personen som vill slå en. sen är det ju inte alltid så jävla lämpligt att småungar slåss med varandra över huvud taget och det är därför viktigt att avbryta bråken, men när det gäller osämja små barn sinsemellan där vuxna inte har hunnit lägga sig i så är en verbal lösning orealistisk att föreställa sig. barn är djurungar, egoistiska och våldsamma.
durga:
(skulle btw inte lära mina barn att slåss. det är sånt man har syskon till.)
håller med om detta. blev aldrig "lärd" av mina föräldrar att slå, men jag och min bror "lärde" oss detta vid våra slagsmål.
loquor:
Aha, då blir svaret ja. Jag förespråkar inte våld utom i självförsvar där det är nödvändigt.
det är självförsvar så den lär sig en läxa och lär sig att den får konsekvenser om den angriper igen?
