Du är påväg till en smyckesmässa i Trollhättan. Om du svänger vänster nu hamnar du istället förr eller senare i Skåne. Jag avråder dig från detta.

Don't worry be happy

Det löser sig.
Jag har också varit ett känslokallt skal.
Men nu sprudlar jag av känslor.
Eh.

Penstrokes:

Du är påväg till en smyckesmässa i Trollhättan. Om du svänger vänster nu hamnar du istället förr eller senare i Skåne. Jag avråder dig från detta

Förjävla trevligt när folk är überseriösa. Speciellt när det handlar om känslor.

antrax:

Jag har också varit ett känslokallt skal.
Men nu sprudlar jag av känslor.

Och hur blev det så?

Fejlarn:

Don't worry be happy

I'm trying

headswithroll:

Och hur blev det så?

Det bara blev. En dag så blev jag ledsen när jag läste om något mord i tidningen.
Men det går upp och ner.
Bryr mig inte ett skit om något ibland.

Testa att:
1.Hitta ett nytt intresse/en ny hobby. Där lär du träffa många nya människor som förhoppningsvis är glada och trevliga.

2. Börja umgås med dessa människor. Hitta på roliga saker!

3. Lär känna dig själv samtidigt som du lär känna andra.

Det verkar f.ö inte vara något fel på dig alls, du låter precis som vilken annan 18 åring som helst. Sluta överanalysera, det är vad som förstör för dig. Alla har problem, mer eller mindre.

Lycka till

Hjärtlös:

1.Hitta ett nytt intresse/en ny hobby. Där lär du träffa många nya människor som förhoppningsvis är glada och trevliga.

2. Börja umgås med dessa människor. Hitta på roliga saker!

3. Lär känna dig själv samtidigt som du lär känna andra.

Hjärtlös:

Lycka till

Tack för tipsen!

headswithroll:

Tack för tipsen!

glad för visad uppskattning

Du känner dig mer eller mindre automatiserad? Du gör vad som förväntas av dig men finner inget direkt motiverande i något av det för att kunna leva på riktigt?
Så kände jag under lång tid, tills för något år sedan. Det kanske är mer nedstämdhet än depression? Även om begreppen där är lite luddiga och smälter ihop lite.

Du har ju redan insett att du inte vill ha det såhär, du ser fina egenskaper hos dig själv 🙂 Det är en bra utgångspunkt för förändring. Gör något produktivt med det du vet att du kan. Jag slängde in en ansökan om att göra illustrationer, det var en förändring för mig...det var som terapi för varje bild som godkändes till boken, som kom ut strax innan jul, kände jag mer och mer vid liv... jag gjorde något jag tyckte om och gjorde något produktivt.

Mitt tipps är att varje dag göra något som du mår bra av att göra, vad det nu än är. Ha något att se fram emot varje dag.

Angående den falnande kompiskretsen, man mår inte bra att isolera sig oavsett om det är medvetet eller omedvetet. Försök återknyta kontakt med dom du mår bra av att vara med, kanske behöver du även nya vänskapskontakter? Det kan vara svårt att hitta, jag vet för jag bytte ut nästan hela min vänskapskrets för något år sedan, behöll de som var bra för mig och lämnade de som inte gav mig något. I början gick det segt då jag hade svårt för att ta kontakt med nytt folk, men så fort jag började ta kontakt gick det väldigt fort.

Hjärtlös:

glad för visad uppskattning

tog fatkiskt också till mig av det du skrev, men vet inte. har testat, har inte gått någe vidare bra. men tror jag måste testa under längre perioder o inte bli distraherad av annat när jag väl håller på

HK Berghdal:

tog fatkiskt också till mig av det du skrev, men vet inte. har testat, har inte gått någe vidare bra. men tror jag måste testa under längre perioder o inte bli distraherad av annat när jag väl håller på

Vad kul att någon mer får nytta av mina tips!
Ja det låter som du har rätt där. Du får inte hoppa av i mitten av resan, då når du inte fram till slutstationen.

Hjärtlös:

Du får inte hoppa av i mitten av resan, då når du inte fram till slutstationen.

hah vilken bra metafor (den passade in bra i sammanhanget). jaa ska verkligen försöka tänka på det där

headswithroll:

Förjävla trevligt när folk är überseriösa. Speciellt när det handlar om känslor.

Alltså, det är trots allt UM, så lite får man tåla. Jag var i alla fall inte elak.