Okej, så jag kanske, kanske, kanske gillar en snubbe... Men som övertydligt är deppig över sitt X.

Och jag vet inte riktigt om man bör hålla sig kvar vid honom eller helt enkelt gå vidare.
Samtidigt tycker jag väldigt mycket om honom (som person & vän) och har svårt med att han mår dåligt. Egentligen är det inte mitt bekymmer, men har svårt att inte bry mig. Vill inte att hela hans liv ska förstöras p.g.a ett dåligt förhållande. Men kanske gör saken värre genom att fortsätta hålla kontakten med honom.

Vet inte riktigt. Kan ju tillägga att vi brukade prata väldigt regelbundet och ofta tidigare medan det har i princip upphört helt numera. Funderar på om det va att han bara kände sig ensam, "kåt" & desperat och sedan tagit sig samman en aning och att det inte var något mer "långvarigt" intresse.  Haha, har ingen aning. Känner bara att vi träffades under fel omständigheter och nu är det omöjligt att rätta till det.

Kanske har jag verkat avvisande... kan ju också vara ett problem? Men när jag försöker vara snäll och visa att jag bryr mig får jag bara en total tystnad som svar. Och så va den konversationen slut.

Blir bara så SJUKT FRUSTRERAD över att inte veta vart vi är någonstans och vad jag borde göra!
Är vi vänner, "på G" eller "förbi".

Enligt mig är han väldigt diffus i det han säger och det han gör. Enligt honom är det inga problem mellan oss trots att han är medveten om att vi aldrig hör av varandra och svarar väldigt kortfattat och "stelt" samt låter samtalen dö ut gång på gång... Antagligen bara jag som överdriver. Men om något inte känns rätt, är det väl inte det? Eller?

Är det för att han är rädd att bli dumpad en andra gång eller hatar han mig verkligen så mycket? Jag menar seriöst, hur svårt kan det vara att bara säga som det är? Det är mer sårande att inte veta vad som är fel än att få reda på att man inte är intressant och sen kunna gå vidare.

Säg till om något är otydligt! Känner att hela texten är aningen luddig, men uppskattar all typ av hjälp/tips/råd