Forumet - Depression

Jagar en tjej på 14år och jag har mått jätte dåligt i flera år men för två år sedan så kom jag in i en depression för första gången sen har jag gjort det några gånger. Men nu är jag inne i en till depression och jag vet inte hur jag ska orka så jag skär mig och överdosar mediciner nu. För 2 månader så dog min morfar och han betydde allt för mig och jag vill bara träffa han nu. Tror inte jag kommer hinna fylla 15 orkar inte så länge.

En tonåring : Jagar en tjej på 14år och jag har mått jätte dåligt i flera år men för två år sedan så kom jag in i en depression för första gången sen har jag gjort det några gånger. Men nu är jag inne i en till depression och jag vet inte hur jag ska orka så jag skär mig och överdosar mediciner nu. För 2 månader så dog min morfar och han betydde allt för mig och jag vill bara träffa han nu. Tror inte jag kommer hinna fylla 15 orkar inte så länge.
Jag förstår din sorg, jag förlorade min Morfar för 9år sen, då var jag ungefär i din ålder (lite äldre). Det var en period som inte var lätt, speciellt innan gymnasiet då jag mådde som sämst så jag förstår att tiden nu är väldigt svår för dig men kämpa, livet blir bättre, det blev det för mig. Att skära sig och ta medicin är inte alltid det bästa, speciellt inte att skära sig, det brukar slå bakut och man mår ännu sämre. Medicin kan vara bra med inte alltid. Du borde ta promenader när du mår dåligt, gärna varje dag och gärna när det är ljust men det viktiga är att gå ut oavsett, för du kommer att må bättre. När våren kommer och det blir ljusare och varmare så se till att sola lite, då får du i dig D-vitamin och det kommer du att må bättre av. Du borde nog nu gå och köpa D-vitamin, det kommer att göra att du mår bättre.
Deppa inte ner dig utan gå lite promenader och köp D-vitamin så kommer du att må bättre, sorgen blir man inte av med men det är okej, det är okej att gråta. Jag kan gråta över Morfar än idag och det är inget fel med det. Sköt om dig! Hjärta
Vill du prata så kan vi prata, här eller på PM. Hjärta
Jag beklagar sorgen.
Det viktigaste att föröksa trycka in i skallen även fast det känns helt orimiligt är att det kommer bli bättre. Jag förlorade min älskade mamma för 2 år sedan så jag har full förståelse hur du känner. När hela min värld bröt ihop och jag låg i sängen i flera månader så tänkte jag en dag för mig själv "mamma hade blivit fruktansvärt ledsen om hon såg att jag ligger i sängen hela dagen och sörjer". På grund av detta så valde jag att ta styrka från det, eftersom hon inte finns i livet längre så ska jag fan i mig ta och leva för oss båda. Vilket är precis vad jag gjort.

Det är svårt att försöka intala sig själv att det kommer bli bättre när man mår så dåligt, men efter regn kommer alltid solsken. Försök att leva för er båda.

Din morfar är älskad, saknad, men aldrig glömd.

Spana också in: