Aviseringar
Rensa alla

Det är mitt liv som går åt och jag slösar bort det!!!


Ämnesstartare

detberorpå:

Sluta.

jag försöker [smile]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Enligt människor som telepaterat med djur har djuren sagt att man föds om på nytt. Och genom hypnos har folk kunna ta reda på saker om människors tidigare liv. Och att man ofta återförenas med de man älskar i sitt nästa liv.

Det var information som gjorde mig mycket mer positivt inställd till den här världen i alla fall.


   
SvaraCitera

4 Kilo Lax:

Jag är trött på att slösa bort mitt liv på meningslösa saker som att må dåligt och bli mobbad i skolan. Jag vågar liiksom inte våga ta tag i det utan bara glider med och allt blir bara sämre då.

DU, jag känner igen mig!!! Jag blir inte precis mobbad i skolan men jag känner mig jävligt obekväm där, har inga kompisar och känner mig mest som ett bihang, och bara det gör att varje skoldag blir förnedrande. Har börjat skolka jättemycket. Jag stoppar huvet i sanden och struntar i att göra bra saker.. det blir bara värre och värre och jag börjar tappa kontrollen rejält.. som tur e tar jag studenten i sommar. Men hur ska jag orka med sista månaderna? vet inte [cry]

4 Kilo Lax:

Hatar att prata om mina problem med mina föräldrar, tycker det är otroligt jobbigt och de missförstår alltid. Gillar inte psykologer eller BUP heller, jag orkar inte med sådant. Pratar och är mkt hellre med folk som e i min ålder elr lite äldre.

Du kanske kan prata lite med mig! [y]


   
SvaraCitera

Vissa föds så, orsaken är fortfarande okänd.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Virvelvind:

jävligt obekväm där, har inga kompisar och känner mig mest som ett bihang

Det där är det värsta tycker jag. Man bara kollar sig omkring och vet inte vart man ska eller vad man ska göra utan bara blygar runt och går fram och tillbaka. Iaf är det så för mig. Vet inte varför det blir att jag gör så, beror kanske på att mitt självförtroende inte är speciellt bra...

Virvelvind:

Du kanske kan prata lite med mig! [y]

[y]


   
SvaraCitera

4 Kilo Lax:

Det där är det värsta tycker jag. Man bara kollar sig omkring och vet inte vart man ska eller vad man ska göra utan bara blygar runt och går fram och tillbaka. Iaf är det så för mig. Vet inte varför det blir att jag gör så, beror kanske på att mitt självförtroende inte är speciellt bra...

Det beror på att man vill känna sig önskad.. jag brukar vänta på folks godkännande, vill att de ska "bjuda in mig" så att jag vet att det är okej för mig att vara där... medan andra bara roffar åt sig och tar för sig utan att bry sig ett skit om vad folk tycker om dem!! [n]
Du har nog precis som jag en väldigt blygsam personlighet, som behöver känna sig trygg och att folk är snälla mot en innan man vågar slappna av.. jag vet hur det känns.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Virvelvind:

Det beror på att man vill känna sig önskad.. jag brukar vänta på folks godkännande, vill att de ska "bjuda in mig" så att jag vet att det är okej för mig att vara där...

Ja, precis så känns det för mig också. Vill veta att jag inte stör de andra och så..

Virvelvind:

väldigt blygsam personlighet

Mm, tyvärr har jag fått det. Var helt annorlunda när jag var liten men eftersom man fått ta smäll efter smäll så e det inte likadant längre... Det gäller att träna bort sånt, fast det är inte lätt.


   
SvaraCitera

Zombie:

Enligt människor som telepaterat med djur har djuren sagt att man föds om på nytt.

Djur talar alltid sanning.


   
SvaraCitera

4 Kilo Lax:

Mm, tyvärr har jag fått det. Var helt annorlunda när jag var liten men eftersom man fått ta smäll efter smäll så e det inte likadant längre... Det gäller att träna bort sånt, fast det är inte lätt.

Jag har alltid varit blyg fast när jag var liten var jag populär och mycket modigare. Jag längtar ofta tillbaka till den person jag var när jag var 7-8-9 år. Sen bytte jag skola och min självkänsla krossades. Jag blev utfryst. Varje ny skola har varit en resa tillbaka och jag är mycket starkare idag, nästan helt återställd. men jag har sår som inte läker.. de revs upp nu sista året på gymnasiet när jag bytte skola igen. Har bytt för många gånger, har liksom ingen ork kvar!! [cry]

Vad gör man?[shake]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Mow Skwoz:

Djur talar alltid sanning.

Jo, jag vet.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Virvelvind:

Sen bytte jag skola och min självkänsla krossades. Jag blev utfryst.

[sad] Inte kul..

Virvelvind:

Vad gör man?[shake]

Jag brukar iaf försöka vara med snälla människor och själv vara snäll och trevlig och försöka ignorera hur nervös man är. Det funkar oftast, men ibland låter jag ändå nervositeten ta över..


   
SvaraCitera

4 Kilo Lax:

Jag brukar iaf försöka vara med snälla människor och själv vara snäll och trevlig och försöka ignorera hur nervös man är. Det funkar oftast, men ibland låter jag ändå nervositeten ta över..

Bra strategi! Jag brukar också göra så. Jag tror att det går ganska bra, men jag lär sällan känna människor tillräckligt väl för att få nya kompisar.. jag flyr liksom in i mig själv efter ett tag. Vet inte riktigt hur man gör för att behålla saker som är bra. Jag är nog ganska oåtkomlig på nåt sätt [shake] tror att jag klarar mig själv, försöker intala mig det. Och jag vågar inte riktigt lita på att folk verkligen tycker om mig på riktigt, de kanske bara är snälla?...


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Virvelvind:

Vet inte riktigt hur man gör för att behålla saker som är bra.

Virvelvind:

Och jag vågar inte riktigt lita på att folk verkligen tycker om mig på riktigt, de kanske bara är snälla?...

Jag känner igen mig där också, en dag känns allt bra och som det kommer lösa sig och nästa dag känns det precis lika dåligt som innan.. [sad]


   
SvaraCitera

var med mej[love]


   
SvaraCitera

4 Kilo Lax:

Jag känner igen mig där också, en dag känns allt bra och som det kommer lösa sig och nästa dag känns det precis lika dåligt som innan..

Ja, det kan vara som att börja om på noll hela tiden, som att klättra upp några stegpinnar och sen ramla ner igen..
Det är väl den där otrygghetskänslan som gör det. I min förra skola hade jag ett fast umgänge, om inte jag kom till skolan fanns det folk som undrade var jag var. Nu är det inte så. Jag kommer och går och ingen bryr sig om att fråga. Det är jättesvårt att komma in i en klass där alla gäng är cementerade och alla känner varandra.


   
SvaraCitera