Zymba: Har några ögonblick jag minns väldigt väl

Jättefina saker Zymba, tack! Blev glad i magen. 

• När jag hade haft min katt ett par dagar och hon tittade på mig med en blick som bara fick mitt hjärta att ila av kärlek, dels kärleken som jag kände gentemot henne men också kärleken som jag kände att hon kände gentemot mig, den strålade liksom emot mig på något konstigt sätt. Jag har sen dess varit helt övertygad om att det var meningen att just jag skulle vara den som räddade Skrållan. Det är många som har sagt det när de sett oss tillsammans, att det syns hur mycket vi gillar varandra. Första gången var det min kompis som helt plötsligt utbrast, "herregud vad hon tycker om dig". Då satt Skrållan några meter ifrån mig och bara tittade sådär kärleksfullt på mig. 

• När min farfar sista gången jag såg honom gav mig en extra lång kram, såg mig i ögonen och sa att han ville säga hej då ordentligt för att det nog var sista gången vi sågs. Han dog några dagar senare. Det här kanske inte låter som ett jättefint minne egentligen men för mig är det ändå det. Det var hans sätt att berätta för mig att han visste att han skulle dö och jag var den personen han valde att berätta detta för och den personen han ville ha ett ordentligt avsked med. Det var som om han visste att jag behövde ett par extra dagar på mig att förbereda mig inför hans död och att jag hade mått dåligt om jag inte hade fått chansen att säga hej då ordentligt. 

• Den där sista kvällen i Namibia när jag stod och tittade mot den fantastiska stjärnhimlen (det går inte riktigt att beskriva hur vacker himlen är på nätterna och vid solned/uppgångarna i Namibia för den som inte sett det - men den är helt makalös), jag ville suga in hur den såg ut och memorera hur otroligt vacker den var så att jag aldrig skulle glömma bort den. Jag gav mig själv ett löfte om att jag skulle komma tillbaka någon gång och uppleva allt igen. Mitt under denna fokuserade stund där jag försökte ta ett mentalt foto utav varenda stjärna kom min Namibia-crush och ställde sig bredvid mig. Han tog min hand och gav mig en liten puss på näsan för att sedan också vända ansiktet med stort fokus mot himlen. Jag visste att han förstod exakt vad jag gjorde och kände och jag lovar att han gjorde precis samma sak innan han åkte hem några veckor senare. Det där samförståndet var så fint på något sätt, det var som att vi hade en lång, sentimental konversation om hur det kändes att lämna det där stället utan att ens använda ett enda ord. 

Åh, så jävla typiskt! Man tänker ju att detta ska få fram positiviteten inom en.. men nu blir jag ju bara deppig av att tänka på de fina stunderna, eftersom de är långt från verklighet nu och nästan slår en i ansiktet. Men blev iaf lite rörd av flera inlägg man läst  Kanske själv återkommer med något.. om man vågar! haha

En av de bästa dagarna i mitt liv troligen. Hela dagen är ett minne. 
Jag och dåvarande skulle på Sthlm Jazz-festival. Var flera saker som gör denna dag minnesvärd. 

- Jag och han går precis vid slottet och ska passera genom Gamla stan. Vi pratar om döden och sådana ting. Vilket gör det hela så lustigt. Helt plötsligt från ingenstans så möts vi av en Zombie Walk beståendes av oändligt många zombies. Fick en sådan jävla chock och blev helt stum eftersom vi precis pratat om döden. Hahah åh, vi gick rakt igenom hela strömmen och en del av de utklädda hoppa fram och försökte skrämmas och en del t o m TOG TAG OCH DROG I EN?! 
- Jag hade.. öhm.. varit lite för "hårdhänt" så han hade ett gigantiskt sugmärke på halsen och denna gick han synligt runt med. Det genererade i en del blickar. Men det blev mest en rolig grej. Vi var allmänt glada och pepp på allt med den dagen.  
- En jäkla massa snuskrelaterat, som jag säkert berättat för några UM-are på fyllan.. så ja.. 

när jag upptäckte vaselin och babyolja.

Haha har inga fina minnen 🙁

när jag var omtyckt av en som visste mig

Fingerprints: (det går inte riktigt att beskriva hur vacker himlen är på nätterna och vid solned/uppgångarna i Namibia för den som inte sett det - men den är helt makalös)

åh, jag vill se den. Kan tänka mig att det är helt magiskt! Fina minnen Finger, tack! 

vet inte riktigt om detta passar här, men kom att tänka på det när jag läste tråden.

hade träffat vad som skulle bli min första riktiga kärlek på en um-träff. det var andra gången vi träffades, men första gången var jag inte alls intresserad. den här gången hade vi dock fått en helt annan connection. problemet var att han om några få månader skulle åka utomlands för att stanna där "minst ett halvår" jag satt på nattbussen ut till hooden och roxettes "it must have been love" spelades och jag kunde liksom känna att det skulle bli något mellan oss, men att det skulle gå åt helvete när han åkte och att jag skulle bli helt förkrossad. så blev det också.

det låter inte så fint, men det fanns som något fint i det också just då.

Fingerprints: kvällen i Namibia

var du inte rädd för svarta mambor när du var där? Hyser inte befolkningen där stor rädsla för sådana? 

S3ON:

var du inte rädd för svarta mambor när du var där? Hyser inte befolkningen där stor rädsla för sådana? 

Nej, eller snarare nja, för befolkningen vet vad de ska akta sig för för att undvika ormar, så länge de håller sig till detta är chansen liten att de blir bitna. Jag var mer rädd för giftspindlar för de är svårare att undvika då de gärna håller hus där vi är. 

Jag måste se till att skaffa några sådana minnen! Jag måste redan ha dem, men jag kan inte minnas några. 

jag vet inte, ofta har 'fina' saker inte slutat så väl. men det kommer i guess.

Åh, nu minns jag faktiskt tre! Resor i mitt inre, som framkallade sådana känslor av lycka och klarsyn jag sällan annars får känna. 

mynona:
Åh, nu minns jag faktiskt tre! Resor i mitt inre, som framkallade sådana känslor av lycka och klarsyn jag sällan annars får känna. 

berätta om dem då!! eru snäll, jättenyfiken