Aviseringar
Rensa alla

Du som blivit mobbad - 11 frågor


Ämnesstartare

Ok, jag har funderat länge på det här så jag startar en tråd.
Vill få en ökad insikt kring det här även om varje svar är individuellt och inte särskilt likt någon annans svar.
Frågorna är spontana och ej avsedda till någon "statistisk undersökning". Är bara egna funderingar. Ren nyfikenhet.

~~ ~~ ~~ ~~
Tråden är fokuserad på mobbning men du som blivit utsatt för annat obehag av en annan människa, får du mer än gärna svara.
Motivera gärna alla svar. Hade haft krav på motviering om det inte var ett sådant känsligt ämne.
Ursäkta den eventualla oredan genom frågorna.

1. Om du ser en person som tidigare på något sätt trakasserat dig, vad gör du? T.ex. undviker/ignorerar personen, hälsar på vänligt/ovänligt sätt. Lägger inte märke till personen alls, du kanske lagt allt bakom dig..?

2. Nästan samma som ovan; vad gör du om personen hälsar på dig trevligt? Och otrevligt samt hånfullt?

3. Vad gör du om personen efter många år beter sig obehagligt igen, exempelvis genom att skrattar spydigt åt dig ute om ni råkar se varandra?

4. Tänker du ofta på det förflutna, hur det kändes att vara den utsatta? Hur känner du då? Hat? Sorg? Hämnd?

5. Om du skulle råka hamna på samma arbetsplats, klass, grupp eller dylikt (av någon anledning) med en person som utsatt dig för obehag, hur skulle du känna då? Vad skulle du ha för inställning; vara ovanligt trevlig/otrevlig, försöka prata ut om det gamla med personen för att undvika en upprepning av händelsen?

6. Skulle du vara rädd och orolig eller se det som en chans och en början på något bra?

7. Ältar eller förtränger du händelsen/händelserna?

8. Pratar du om det? Isåfall med vem/vilka?

9. Har detta obehag satt stora spår i ditt liv? På vilket sätt?

10. Berätta gärna om händelsen och/eller händelserna.

11. Finns det något som bör tilläggas? Något du vill nämna?

Tack på förhand 🙂


   
Citera
Ämnesstartare

en kvinnlig kafka:

Ja (Du röstade på detta alternativ)

typ femman.

1. Tar ej kontakt, nickar kanske till svar på eventuell hälsning.

2. Trevligt så bryr jag mig inte, otrevligt så skulle jag nog bli väldigt väldigt arg.

3. Skulle antingen skita helt i det eller få damp beroende på humör och antal sömntimmar, om jag ätit frkost elr inte osv.

4. Nästan aldrig. [party]

5. Hänt ett par gånger, brukar tidigt visa vart skåpet ska stå och var gränsen går, så är det inga problem efter det.

6. Skulle vara obekväm.

7. Varken eller tror jag, var inte så jävla allvarligt.

8. Nä

9. Nej.

10. Nej tack. [sad]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

dekadent:

Hänt ett par gånger, brukar tidigt visa vart skåpet ska stå och var gränsen går, så är det inga problem efter det.

[love]


   
SvaraCitera

en kvinnlig kafka:

1. Om du ser en person som tidigare på något sätt trakasserat dig, vad gör du? T.ex. undviker/ignorerar personen, hälsar på vänligt/ovänligt sätt. Lägger inte märke till personen alls, du kanske lagt allt bakom dig..?

Totalignorerar. de är luft för mig.
Om jag i min roll som sommarjobbare i en butik träffar på någon så är dem en person jag aldrig träffat, beter mig som om de inte är någon jag känner igen.

en kvinnlig kafka:

2. Nästan samma som ovan; vad gör du om personen hälsar på dig trevligt? Och otrevligt samt hånfullt?

beter mig som om det vore en självklarhet att personen hälsade på en person bakom mig.

en kvinnlig kafka:

3. Vad gör du om personen efter många år beter sig obehagligt igen, exempelvis genom att skrattar spydigt åt dig ute om ni råkar se varandra?

Ignorans, men har flera gånger på fyllan velat slå ner dem. Fast vem förlorar på de? jag.

en kvinnlig kafka:

4. Tänker du ofta på det förflutna, hur det kändes att vara den utsatta? Hur känner du då? Hat? Sorg? Hämnd?

Försöker låta bli, det är en del av mig och det är att acceptera. Men man kan se sig själv som ett offer, eller som en som är stark och har gått vidare.

en kvinnlig kafka:

5. Om du skulle råka hamna på samma arbetsplats, klass, grupp eller dylikt (av någon anledning) med en person som utsatt dig för obehag, hur skulle du känna då? Vad skulle du ha för inställning; vara ovanligt trevlig/otrevlig, försöka prata ut om det gamla med personen för att undvika en upprepning av händelsen?

Beror helt på situationen. Kan i värsta fall hoppa av, be om avskedande, osv.

en kvinnlig kafka:

6. Skulle du vara rädd och orolig eller se det som en chans och en början på något bra?

Vill inte träffa dem, de existerar inte för mig.

en kvinnlig kafka:

7. Ältar eller förtränger du händelsen/händelserna?

Förtränger.

en kvinnlig kafka:

8. Pratar du om det? Isåfall med vem/vilka?

nej.

en kvinnlig kafka:

9. Har detta obehag satt stora spår i ditt liv? På vilket sätt?

Ja, i min blyghet och svårighet att ta kontakt med människor, rädslan av att bli sårad.

en kvinnlig kafka:

10. Berätta gärna om händelsen och/eller händelserna.

Vill ej.

en kvinnlig kafka:

11. Finns det något som bör tilläggas? Något du vill nämna?

Nej.


   
SvaraCitera

1. jag brukar vara ganska arg tyvärr men oftast inte gör något , inte ens tittar åt personen helst.

2.försöker ignorera eller bara tittar på personen i ögonen och går.

3. skulle inte tolerera om någon gjorde nått fysiskt med psykiskt fortsätta ignorera.

4. hat och hämnd och även sorg, för hela mitt liv är förstört.

5.Då skulle jag ta tag i de eftersom jag har övertaget i dagens läge med kontakter och annat. Skulle frågat ut och se om personen hade ånger om inte skulle jag hämnas.

6. beror på vem de handlar om och allt kan gå hur som helst.

7.ältar

8. terapeft och vänner

9. onödigt våld mott andra och droger.

10.nej tack.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Borgeus:

Fast vem förlorar på de? jag.

[y]x100

meanburgs:

för hela mitt liv är förstört.

jag hoppas att det är något du bara tror[sad]


   
SvaraCitera

en kvinnlig kafka:

Ja (Du röstade på detta alternativ)

1. Har lagt det där bakom mig så de flesta som var inblandade kan jag umgås med idag. Finns ett par jag dock försöker ignorera om jag ser dem.

2. När det gäller de där två så bryr jag mig nog inte oavsett hur de gör. Men visst skulle de helt plötsligt börja hälsa på mig på ett vänligt sätt så skulle jag nog hälsa tillbaks.

3. Skulle nog försöka skita i det. Hade jag varit på humör hade jag kanske dömt ut de misslyckade stackarna. Deras liv idag är inte mycket att hurra över.

4. Nej det gör jag icke.

5. Skulle nog försöka vara trevlig och se vart det leder.

6. Skulle väl inte kännas jättebra att tvingas jobba med dem eller nåt sånt men jag skulle ändå försöka få det att fungera bra.

7. Försöker förtränga. Och har väl lyckats rätt bra.

8. Nej.

9. Nej inga större spår. Men blir väl lätt lite obekväm och osäker när jag står inför större grupper. Det var då jag fick som mest skit när det höll på.

10. Finns väl inte så mycket att berätta egentligen. Några nötter i skolan behövde någon att trakassera och det råkade bli jag under några år på låg och mellanstadiet.

11. Nepp.


   
SvaraCitera

en kvinnlig kafka:

1. Om du ser en person som tidigare på något sätt trakasserat dig, vad gör du? T.ex. undviker/ignorerar personen, hälsar på vänligt/ovänligt sätt. Lägger inte märke till personen alls, du kanske lagt allt bakom dig..?

Beror lite på vem av de avskyvärda avskummen det är. Tre har jag talat med efteråt, så de hälsar jag på. Resten ignorerar jag och förbannar i det tysta.

en kvinnlig kafka:

2. Nästan samma som ovan; vad gör du om personen hälsar på dig trevligt? Och otrevligt samt hånfullt?

Samma svar.

en kvinnlig kafka:

3. Vad gör du om personen efter många år beter sig obehagligt igen, exempelvis genom att skrattar spydigt åt dig ute om ni råkar se varandra?

Ignorerar. Anmäler om jag kan.

en kvinnlig kafka:

4. Tänker du ofta på det förflutna, hur det kändes att vara den utsatta? Hur känner du då? Hat? Sorg? Hämnd?

Känner alla tre nämnda känslor. Hämnden är mest "HA! Fan vad mycket mer lyckad jag är!" (ibland överväger jag att bli känd, skaffa blogg och hänga ut, mycket lockande!), brukar nämligen stalka avskummen på facebook bland annat.

en kvinnlig kafka:

5. Om du skulle råka hamna på samma arbetsplats, klass, grupp eller dylikt (av någon anledning) med en person som utsatt dig för obehag, hur skulle du känna då? Vad skulle du ha för inställning; vara ovanligt trevlig/otrevlig, försöka prata ut om det gamla med personen för att undvika en upprepning av händelsen?

Beror på vem. Men med majoriteten skulle jag ignorera, förneka all bekantskap. Säkert försöka byta jobb/få idioten att försvinna från stället.

en kvinnlig kafka:

6. Skulle du vara rädd och orolig eller se det som en chans och en början på något bra?

Är rädd och orolig hela tiden att det skall ske.

en kvinnlig kafka:

7. Ältar eller förtränger du händelsen/händelserna?

Både och.

en kvinnlig kafka:

8. Pratar du om det? Isåfall med vem/vilka?

Nej.

en kvinnlig kafka:

9. Har detta obehag satt stora spår i ditt liv? På vilket sätt?

På flera sätt.


   
SvaraCitera

en kvinnlig kafka:

1. Om du ser en person som tidigare på något sätt trakasserat dig, vad gör du?

Jag har lagt allt det där bakom mig och det ligger begravd i en liten by i Norrland. [y]

en kvinnlig kafka:

2. Vad gör du om personen hälsar på dig trevligt? Och otrevligt samt hånfullt?

Trevligt: Hälsar trevligt tillbaka, typ.
Otrevligt: Hälsar tillbaka.
Hånfullt: Ser dryg ut och säger något i stil med "snyggt hår" (fast h*n har skitfult hår).[badgrin]

en kvinnlig kafka:

3. Vad gör du om personen efter många år beter sig obehagligt igen, exempelvis genom att skrattar spydigt åt dig ute om ni råkar se varandra?

Eh, skulle aldrig hända! Och om det gjorde det skulle det vara jag som skrattat spydigt. 🙂

en kvinnlig kafka:

4. Tänker du ofta på det förflutna, hur det kändes att vara den utsatta? Hur känner du då?

Mest hat. Men jag förstår även varför h*n gjorde det. Man har oftast en egen hackkyckling när man blir slagen hemma. [n]

en kvinnlig kafka:

5. Om du skulle råka hamna på samma arbetsplats, klass, grupp eller dylikt (av någon anledning) med en person som utsatt dig för obehag, hur skulle du känna då?

Skulle inte ta någon notis om personen alls, för jag vet att jag är en starkare individ än h*n någonsin kommer att bli.

en kvinnlig kafka:

6. Skulle du vara rädd och orolig eller se det som en chans och en början på något bra?

Fuck den personen. H*n har sitt liv, jag har mitt.

en kvinnlig kafka:

7. Ältar eller förtränger du händelsen/händelserna?

Nej, det gör jag inte. Jag hade ju modet att säga ifrån till slut och slå tillbaka. Hårt som satan. Öga för öga, tand för tand.

en kvinnlig kafka:

8. Pratar du om det? Isåfall med vem/vilka?

Jag hade glömt det faktiskt, tills du tog upp det. [bigcheers]

en kvinnlig kafka:

9. Har detta obehag satt stora spår i ditt liv? På vilket sätt?

Klart det inte var en rolig del av mitt liv, men det gjorde mig ju bara starkare och formade mig till den jag är idag.

en kvinnlig kafka:

10. Berätta gärna om händelsen och/eller händelserna.

Ehh, näe tack.

en kvinnlig kafka:

11. Finns det något som bör tilläggas? Något du vill nämna?

Som sagt så är det en avlägsen del av mitt liv som jag inte bryr mig om alls.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

1. Om du ser en person som tidigare på något sätt trakasserat dig, vad gör du? T.ex. undviker/ignorerar personen, hälsar på vänligt/ovänligt sätt. Lägger inte märke till personen alls, du kanske lagt allt bakom dig..?

Undviker att gå ut, så risken att jag skulle träffa på dessa människor är ganska liten. Men jag ignorerar totalt.

2. Nästan samma som ovan; vad gör du om personen hälsar på dig trevligt? Och otrevligt samt hånfullt?

Går därifrån.

3. Vad gör du om personen efter många år beter sig obehagligt igen, exempelvis genom att skrattar spydigt åt dig ute om ni råkar se varandra?

Ignorerar, sedan drömmer jag mig bort i en värld då denna människan blir torterad en massa.

4. Tänker du ofta på det förflutna, hur det kändes att vara den utsatta? Hur känner du då? Hat? Sorg? Hämnd?

Inte lika ofta längre, känner mest sorg.

5. Om du skulle råka hamna på samma arbetsplats, klass, grupp eller dylikt (av någon anledning) med en person som utsatt dig för obehag, hur skulle du känna då? Vad skulle du ha för inställning; vara ovanligt trevlig/otrevlig, försöka prata ut om det gamla med personen för att undvika en upprepning av händelsen?

Skulle bojkottat arbetet, utbildningen eller vad det är frågan om.. Alternativt sökt på annan ort.

6. Skulle du vara rädd och orolig eller se det som en chans och en början på något bra?

Se vad som en chans till något bra? Att bli utsatt för mobbning? [shake]

7. Ältar eller förtränger du händelsen/händelserna?

Folk i min omgivning ältar, svårt att förtränga.

8. Pratar du om det? Isåfall med vem/vilka?

Skriver det här nu, räknas det?

9. Har detta obehag satt stora spår i ditt liv? På vilket sätt?

Jag antar det, självförtroendet är sämre i vissa sammanhang.

10. Berätta gärna om händelsen och/eller händelserna.

11. Finns det något som bör tilläggas? Något du vill nämna?


   
SvaraCitera

en kvinnlig kafka:

1. Om du ser en person som tidigare på något sätt trakasserat dig, vad gör du? T.ex. undviker/ignorerar personen, hälsar på vänligt/ovänligt sätt. Lägger inte märke till personen alls, du kanske lagt allt bakom dig..?

Försöker undvika och ignorera den.

stephsnipple:

en kvinnlig kafka: 2. Vad gör du om personen hälsar på dig trevligt? Och otrevligt samt hånfullt?

Beror på till vem, antingen halvdrygt elr trevligt..

stephsnipple:

en kvinnlig kafka: 3. Vad gör du om personen efter många år beter sig obehagligt igen, exempelvis genom att skrattar spydigt åt dig ute om ni råkar se varandra?

Ignorerar det tror jag.

stephsnipple:

en kvinnlig kafka: 4. Tänker du ofta på det förflutna, hur det kändes att vara den utsatta? Hur känner du då?

Ja det gör jag tyvärr, har fått sår för livet känns det som ibland. Brukar bli allmänt ledsen när mina dåliga minnen flyter upp, och får ångest. Det kändes förjävligt att vara den utsatta för så många, finner inget annat ord.

stephsnipple:

en kvinnlig kafka: 5. Om du skulle råka hamna på samma arbetsplats, klass, grupp eller dylikt (av någon anledning) med en person som utsatt dig för obehag, hur skulle du känna då?

Har varit mobbad av så många redan så går redan på nått "dylikt" med flera av dem. Gör inte så mycket längre, alla har blivit större och mognare. Och jag är starkare en förr. Det förrsigår inte riktgit någon mobbning nu imot mig.

stephsnipple:

en kvinnlig kafka: 6. Skulle du vara rädd och orolig eller se det som en chans och en början på något bra?

Det beror på vem av dem. Så svar ja på båda.

stephsnipple:

en kvinnlig kafka: 7. Ältar eller förtränger du händelsen/händelserna?

Jag försöker förtränga dem, men det är svårt ibland..

stephsnipple:

en kvinnlig kafka: 8. Pratar du om det? Isåfall med vem/vilka?

Har fått gå till en psykolog. Tycker dock inte det har hjälp nått speciellt.

stephsnipple:

en kvinnlig kafka: 9. Har detta obehag satt stora spår i ditt liv? På vilket sätt?

Ja. Har fått jätte dåligt självförtroeende. Och tycker jag är sämre en allt och alla. Sedan så har jag vart väldigt nära att göra en del alvarliga saker. Dock så har alltid min livslust och styrka funnit till hjälp inom mig.

stephsnipple:

en kvinnlig kafka: 10. Berätta gärna om händelsen och/eller händelserna.

Vart så mycket och det gör ont att riva upp gammla sår, så avstår till att svara..

stephsnipple:

en kvinnlig kafka: 11. Finns det något som bör tilläggas? Något du vill nämna?

Tappa aldrig hoppet på att saker kmr bli bättre när du är i mörka tider, för det kmr. Även fast det kanske tar lång tid, så som år. Efter regn kmr solsken, och livet är en bergodalbana. Ibland är det bra och ibland blir det dåligt. Sånt är livet !


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

stephsnipple:

Jag hade glömt det faktiskt, tills du tog upp det.

Oooh, pardon[blush]

S3ON:

Folk i min omgivning ältar, svårt att förtränga

Hur menar du? Att de pratar om det som hänt dig, med dig?


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

en kvinnlig kafka:

Hur menar du? Att de pratar om det som hänt dig, med dig?

Ja.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

en kvinnlig kafka:

Nej (Du röstade på detta alternativ)

känns som ett begrepp som blivit enormt urholkat.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Svar: njaaaaaa

Det vore en skymf att säga att jag har det mot all som verkligen har det. Men någon form av systematisk förnedring upplevde jag väl som barn.


   
SvaraCitera