Forumet - Duger bara till sex?!

Duger bara till sex?!

2588 2 23
E en 15 årig tjej som senaste året träffat killar från nätet för o ha sex. Problemet är att ja inte mår bra av det. Gör det liksom inte för att det är skönt utan för att jag känner att det är det enda jag är ”bra” på. Har alltid haft dålig självkänsla/självförtroende och i stunden får jag liksom bekräftelse att jag faktiskt duger till något men efteråt har jag sån ångest och känner mig bara värdelös och slampig... Hur ska jag sluta? Har också adhd och det gör att jag hela tiden vill hitta på spontana/impulsiva saker som ger mig kickar och det får jag av det här. Är det någon som är/varit i min sitts som kan berätta hur den tog sig ur det?

Spana också in:

Okej så jag har ingen erfarenhet av att ha sex, men jag har erfarenhet av att ha dålig självkänsla. Du måste lära dig att tycka om dig själv och ge dig själv bekräftelse istället för att leta efter det hos andra. Det är fett svårt, ja, men du kommer må bättre. Ett första steg vore väl att sluta söka upp killar och kanske fokusera mer på dansen, om du tycker det är kul. Kram <3<3<3

CittyKitty: Okej så jag har ingen erfarenhet av att ha sex, men jag har erfarenhet av att ha dålig självkänsla. Du måste lära dig att tycka om dig själv och ge dig själv bekräftelse istället för att leta efter det hos andra. Det är fett svårt, ja, men du kommer må bättre. Ett första steg vore väl att sluta söka upp killar och kanske fokusera mer på dansen, om du tycker det är kul. Kram <3<3<3
Aa vet men det är så svårt när jag aldrig upplevt den bekräftelsen som jag får när jag e med killar. Den e liksom 1000 gånger starkare än en vanlig komplimang. Blir lite som en drog. Men du har säkert rätt i att självkänslan kommer med tiden och att jag kommer lära mig tycka om mig själv... tack för peppen<3
Jag har en kompis som har sex som ett självskadebeteende. Jag skulle nog säga att lösningen på problemet är att inse att du är värd så himla mycket mer! Ibland så kanske det känns som att du inte duger och då är ett ligg snabbt och effektivt för att känna någonting. Man känner som att man duger till det, men egentligen är det oftast en idiotkille som säger/gör allt för ett ligg. Jag rekommenderar att du skriver/pratar med någon när det blir extra svårt. Jag hoppas att allt blir bättre för dig och att detta stannar i ditt förflutna <3 

Hobrick: Jag har en kompis som har sex som ett självskadebeteende. Jag skulle nog säga att lösningen på problemet är att inse att du är värd så himla mycket mer! Ibland så kanske det känns som att du inte duger och då är ett ligg snabbt och effektivt för att känna någonting. Man känner som att man duger till det, men egentligen är det oftast en idiotkille som säger/gör allt för ett ligg. Jag rekommenderar att du skriver/pratar med någon när det blir extra svårt. Jag hoppas att allt blir bättre för dig och att detta stannar i ditt förflutna <3 
Aa vet men d går ju i vågor ibland känner jag att jag ba borde sluta o fokusera på andra saker som skolan osv. Men sen skriver nån till en o suget på bekräftelse o spänning blir för stort... men tack för svaret försöker verkligen sluta.

SthlmsBruden;)):
Försöker prata med dem men dem e alla oskuld o verkar mer tycka att det e kul o spännande att jag får ligga. Tror inte dem riktigt förstår att jag tycker att det e jobbigt.
Har aldrig tyckt de va häftigt att dem haft många sånna när mina kompisar pratat om sina ex, jag har i den situationen sett hur min vardag sett ut och min personlighet och hur deras är jämfört med min. Det är min egen sak att göra nått, var jag befinner mig och mitt umgänge. Och då är jag glad att jag träffat dem.
Jag tycker de ska stötta dig genom att lära av dig och lyssna mer på dig. Jag brukar ställa frågor hur de lärde känna varandra och följdfrågor.
Inte göra det kul på det negativa sättet för dig. Hjärta

SkeletonGirl:
Har aldrig tyckt de va häftigt att dem haft många sånna när mina kompisar pratat om sina ex, jag har i den situationen sett hur min vardag sett ut och min personlighet och hur deras är jämfört med min. Det är min egen sak att göra nått, var jag befinner mig och mitt umgänge. Och då är jag glad att jag träffat dem.
Jag tycker de ska stötta dig genom att lära av dig och lyssna mer på dig. Jag brukar ställa frågor hur de lärde känna varandra och följdfrågor.
Inte göra det kul på det negativa sättet för dig. Hjärta
Aa precis. Avundas ju liksom mer dem eftersom att dem har ett mycket större socialt liv än vad jag har utanför skolan... att va omtyckt av folk e ju coolare än sex enligt mig. Du låter som en smart o omtänksam person som kan se saker från ett annat perspektiv än dem flesta ungdomarna d e bra tack för svaretHjärta
Jag använde precis som du sex som ett självskade-beteende (ie. sexmissbruk) när jag var yngre, inte bara hatade jag mig själv för att jag gjorde så, utan jag gjorde så för att jag hatade mig själv (kände inte att jag var värd något mer). Det är en svår spiral att komma ut från, man kännde att det var allt man var värd, och samtidigt att det var en distraktion från hur man mådde, om än för en liten stund. För mig sättet jag tog mig ut från det var att "hit rock bottom" för att inse att det inte kan fortsätta så (något du redan verkar ha insätt, vilket är en bra start, att inse att det är ett problem kan ofta vara ett av de svårase stegen att nå), sedan försökte jag bara hitta andra sätt att distahera mig, vilket i längden inte är en bra ide, men det fungerade för mig länge nog att hitta någon som faktiskt brydde sig om mig, och fick mig inse att det jag själv såg när jag såg mig själv i speglen inte var vad faktiskt var där. Så enligt mig, det bästa sättet att komma ut är att prata med någon som bryr sig om dig, öppna upp hur du känner, hur du mår, och försök ta en dag i taget där ifrån. Det tar tid, men det kommer bli okay i slutändan ändå, det är jag säker på.

Zsasz: Jag använde precis som du sex som ett självskade-beteende (ie. sexmissbruk) när jag var yngre, inte bara hatade jag mig själv för att jag gjorde så, utan jag gjorde så för att jag hatade mig själv (kände inte att jag var värd något mer). Det är en svår spiral att komma ut från, man kännde att det var allt man var värd, och samtidigt att det var en distraktion från hur man mådde, om än för en liten stund. För mig sättet jag tog mig ut från det var att "hit rock bottom" för att inse att det inte kan fortsätta så (något du redan verkar ha insätt, vilket är en bra start, att inse att det är ett problem kan ofta vara ett av de svårase stegen att nå), sedan försökte jag bara hitta andra sätt att distahera mig, vilket i längden inte är en bra ide, men det fungerade för mig länge nog att hitta någon som faktiskt brydde sig om mig, och fick mig inse att det jag själv såg när jag såg mig själv i speglen inte var vad faktiskt var där. Så enligt mig, det bästa sättet att komma ut är att prata med någon som bryr sig om dig, öppna upp hur du känner, hur du mår, och försök ta en dag i taget där ifrån. Det tar tid, men det kommer bli okay i slutändan ändå, det är jag säker på.
Aa har ju insett att d här ba e nått som ja gör för o må bra o känna mig ”älskad”/värd nåt i stunden. Nästa steg e väl helt enkelt ba o bestämma mig för att sluta.. för d blir ju nt bättre om jag ska fortsätta såhär. Skönt o höra att nån annan oxå haft d här problemet o tagit sig ur det. Tack för att du delade med dig uppskattat det verkligen!