vad gör man när ensamheten sköljer över en? när det känns som att ingen
kan älska en för den man är, att allt är hopplöst och att det inte är
någon idé att ens försöka längre. när ens enda vänner är datorn och
personerna man pratar med genom den, men aldrig träffar.
jag är så utsvulten på mänsklig kontakt att jag ser fram emot saker som
att gå och klippa mig. inser hur patetiskt det låter, men det är sant.
känner ni igen er? hur hanterar ni i så fall den här känslan?
känner ej igen mig nej, har känt mig ensam ibland/ofta men inte mer än så.
har du inga skolkamrater, kollegor du kan socialisera dig med? kanske de du pratar online m?
Hanterar det genom att inte ha något vis att hantera det på
vill_dö: när ens enda vänner är datorn och personerna man pratar med genom den, men aldrig träffar.
Du kan ju träffa dem då.
vad gör man när ensamheten sköljer över en? när det känns som att ingen
kan älska en för den man är, att allt är hopplöst och att det inte är
någon idé att ens försöka längre. när ens enda vänner är datorn och
personerna man pratar med genom den, men aldrig träffar.jag är så utsvulten på mänsklig kontakt att jag ser fram emot saker som
att gå och klippa mig. inser hur patetiskt det låter, men det är sant.känner ni igen er? hur hanterar ni i så fall den här känslan?
Har varit där men sen började jag hänga med dom som svenssons kallar "fel folk". Började vara ute på nätterna och tog en del droger. När jag har extremt tråkigt så kan jag ibland planka på ett tåg till en stad där jag inte känner någon bara för skojs skull. Plankade till Mjölby i Östergötland en gång. Kände ingen men samma kväll sitter jag och har dricktävling med några lodisar. Man måste vara lite galen för att livet ska bli spännande.
Så för att sammanfatta det hela: Ta droger, umgås med konstiga människor och om du kommer på något galet så gör det 
EnSnubbe:
Ta droger
Bra tips.
OnT; Träffa dom du känner över nätet då, så svårt kan det inte va att få till någon träff!!
EnSnubbe:
Funkade för mig i alla fall
Kanske det. Men tyckte det verkade lite konstigt att uppmuntra någon till att börja droga.
EnSnubbe:
Har varit där men sen började jag hänga med dom som svenssons kallar "fel folk". Började vara ute på nätterna och tog en del droger. När jag har extremt tråkigt så kan jag ibland planka på ett tåg till en stad där jag inte känner någon bara för skojs skull. Plankade till Mjölby i Östergötland en gång. Kände ingen men samma kväll sitter jag och har dricktävling med några lodisar. Man måste vara lite galen för att livet ska bli spännande.
Så för att sammanfatta det hela: Ta droger, umgås med konstiga människor och om du kommer på något galet så gör det
vad fint
blir ju svårt att bryta ensamheten om man har socialfobi och ett martyr dåligt självförtroende. brukar ju sägas att man botar sånt med att gå till psykolog och utsätta sig för sociala sitautationer, men för min del har det inte funkat. blir bara värre.
