Aviseringar
Rensa alla

Ett problem


Ämnesstartare

Hej umisar!

Jag har ett syskon som väldans gärna vill umgås med sin partner jämt. Och det kan man ju förstå - men de är tillsammans j ä m t (utom på jobb/skola) men de bor hos varandras familjer när de är och hälsar på där, följer med varandra på allt, knappt bott isär sedan de träffades osv.
Jag gillar partnern och vi har umgåtts mycket (det är ju det enda sättet att umgås med mitt syskon), det är en vettig och snäll människa som gör mitt syskon lycklig och glad.

Jag frågade om vi kunde ses (alltså endast syskon och jag) och fick svaret att ja de kan komma. Jag förtydligade och sade att jag nu menade endast jag och syskon, vi har ju trots allt inte umgåtts själva på över ett år typ och det känns som om vi glidit ifrån varandra en hel del - och det förbättras ju ej av detta.
Men nej, partnern ska vara med. "Du förstår ej hur det är att vara sååå kär", okej nej men det är inte nyttigt att göra sig till siamesisk tvilling och knappt kunna gå på toaletten utan sin partner????
Sådana saker är dock förgäves att säga, också saker som "det känns jättetråkigt att vi inte kan ha en syskonrelation och träffas utan din partner". För enligt syskon så är allt som vanligt bara att partnern nu är med. Som om hen vore en tatuering.

Jag känner mig lite fjantig som reagerar såhär, och jag vill inte förlora vår kontakt alldeles - men jag tänker inte se det som "normalt" att partnern måste vara med HELA JÄVLA TIDEN, trots att jag tycker om hen.

Hur hade ni hanterat detta?


   
Citera
Ämnesstartare

låt syskonet göra som denne vill. En dag kommer det ändå gå för denne att du haft rätt. Kommer skapa minst agg på kort sikt tror jag.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

isola:

Hur hade ni hanterat detta?

Men vaddå, vill hen inte ses alls utan sin partner?! Låter ej hälsosamt. [sad]

Hade nog sagt: Jag vill umgås med bara dig, det var längesen. Och förklarat att jag int har något emot hens partner men att det ändå kan vara trevligt att ses utan att den är med ibland. Hade det ej gått hade jag nog struntat i att umgås med personen så värst ofta [blush]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Nämen fy vad jobbigt [sad] Har inte en aning faktiskt. Hoppas dock verkligen att det löser sig! [sad]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Nintendo:

en vaddå, vill hen inte ses alls utan sin partner?! Låter ej hälsosamt. [sad]

nej 🙁
men på det örat lyssnar hen inte

Nintendo:

Hade nog sagt: Jag vill umgås med bara dig, det var längesen. Och förklarat att jag int har något emot hens partner men att det ändå kan vara trevligt att ses utan att den är med ibland. Hade det ej gått hade jag nog struntat i att umgås med personen så värst ofta [blush]

har sagt så och får då "jamen vi kan ju umgås. och så kan hen vara med :)"
Jag vill kunna skita i det och ta avstånd men vi skulle då bara, som nu, ses hos föräldern ibland. Där då partnern ofc är med. Vill ju kunna göra grejer bara hen och jag men så känner inte hen. Och det gör mig ledsen.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

d går väl över[crazy]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

ennie_:

d går väl över[crazy]

Över ett år har det hållit på [sad] känns som om även om de var nykära så borde hen väl kunna klara sig utan partnern en liten jävla stund. De är ju ändå ifrån varandra när hen har någon sportgrej en gång i veckan och hen är i skolan.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

låter som min kompis

det blir bättre med tiden iaf


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Hur gamla är dessa hens egentligen ?


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

men acceptera det du inte kan förändra annars


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

living life:

Hur gamla är dessa hens egentligen ?

20


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

isola:

Över ett år har det hållit på [sad] känns som om även om de var nykära så borde hen väl kunna klara sig utan partnern en liten jävla stund. De är ju ändå ifrån varandra när hen har någon sportgrej en gång i veckan och hen är i skolan.

tråkigt
vet inte hur man tar isär dom[sad]


   
SvaraCitera
Kudhos

Det är jätte vanligt att känna som att ens syskon har blivit kidnappat av partnern. Det suger men det går över.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Kudhos:

Det är jätte vanligt att känna som att ens syskon har blivit kidnappat av partnern. Det suger men det går över.

fast detta är ju dock xtremt tycker jag då de inte kan vara utan varandra

ennie_:

vet inte hur man tar isär dom[sad]

nä och jag vill ju inte ta isär dem utan är jätteglad att de hittat varandra, jag vill bara kunna umgås med mitt syskon ibland utan partnern. känns ej som så mkt begärt eller så kanske det är det jag vet inte.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

isola:

Men nej, partnern ska vara med.

Är du säker på att det är ditt syskon som vill? KAN vara så att det är partner som är väldigt kontrollerande..

isola:

det gör mig ledsen.

Har du sagt det till syskonet?


   
SvaraCitera