Sägmig:
Fi är ett mycket sämre alternativ än vänsterpartiet. Vänsterpartiet vill införa värnpikt, avkriminalisera droger för eget bruk,gå ur EU och det går inte att ha friinvandring utan ett globalt sådant som Fi vill.
Jag skulle hellre se att Vänsterpartiet fick majoritet även i EU än att man gick ur.
En röst på Vänsterpartiet är ett effektivt sätt att lägga ner välfärdsstaten. Synd bara att socialister alltid är så korkade att de själva inte begriper det. Men men, även socialister växer upp och blir klokare tillslut. Tro mig, jag talar av egen erfarenhet.
N.W:
En röst på Vänsterpartiet är ett effektivt sätt att lägga ner välfärdsstaten. Synd bara att socialister alltid är så korkade att de själva inte begriper det. Men men, även socialister växer upp och blir klokare tillslut. Tro mig, jag talar av egen erfarenhet.
Du vill "rädda välfärdsstaten" genom att gå emot de värderingar som initierade den. Sedan är det tragiskt hur du blivit så hemma blind så du inte ser hur ointresserad SD ledningen är vad gäller välfärdsfrågor. Och ekonomiska frågor generellt. SD vill minska invandringen för att man vill minska "antalet nationer i staten". Sedan var din post väldigt mycket offtopic, klarar du överhuvudtaget av att tänka utanför SDs diskurs?
Jag tycker egentligen att välfärdsstaten är lite utanför sin tid och behöver moderniseras. Hur ska vi klara av ett samhälle där mer frågor behöver lösas globalt. Och där mindre nya jobb skapas än vad som effektiviseras bort? Hur ska beskattningen se ut? Hur ska vi förhålla oss till ekologin? Hur ska vi motverka murar som byggs upp lokalt och globalt?
vikingen:
Vi ska väl för fan inte göra om Sverige till kommunistdiktatur!!!När tom kommunistdiktaturerna äntligen har fattat att det är marknadsekonomiska demokratier som är framtiden!
Nja, det var det onekligen under industrialismen. Francis Fukuyama tror ju att vi är på historiens slutstation. Jag är inte så säker.
Petros Synthea: Du vill "rädda välfärdsstaten" genom att gå emot de värderingar som initierade den. Sedan är det tragiskt hur du blivit så hemma blind så du inte ser hur ointresserad SD ledningen är vad gäller välfärdsfrågor. Och ekonomiska frågor generellt. SD vill minska invandringen för att man vill minska "antalet nationer i staten". Sedan var din post väldigt mycket offtopic, klarar du överhuvudtaget av att tänka utanför SDs diskurs?
Jag tycker egentligen att välfärdsstaten är lite utanför sin tid och behöver moderniseras. Hur ska vi klara av ett samhälle där mer frågor behöver lösas globalt. Och där mindre nya jobb skapas än vad som effektiviseras bort? Hur ska beskattningen se ut? Hur ska vi förhålla oss till ekologin? Hur ska vi motverka murar som byggs upp lokalt och globalt?
Vilka värderingar är det du menar jag går emot som initierade den svenska välfärdsstaten? Mitt inlägg berörde förövrigt enbart Vänsterpartiet och partiets politik.
Jag Kan barar Se Ett parti som ska ha 51%och de är SD för dem e dem ända som kan få Sverige på fötter igen
N.W:
Vilka värderingar är det du menar jag går emot som initierade den svenska välfärdsstaten? Mitt inlägg berörde förövrigt enbart Vänsterpartiet och partiets politik
Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. Det är även därifrån asylrätten kommer som princip, på 1950 talet. Med både socialistiska och liberala förhoppningar om en mer enad mänsklighet.
välfärdsstat, nationalstat där det offentliga ansvaret för medborgarnas välfärd är omfattande. Termen välfärdsstat används både i en vid och i en snäv mening, där man i det förra fallet avser nationalstaten i sig medan man i det senare fallet fokuserar på de offentliga välfärdsarrangemangen, såsom socialförsäkringar, bidrag, sjukvård, social service och utbildning. När man talar om välfärdsstatens kris kan man avse situationen mer allmänt, exempelvis i termer av fattigdom, utslagning och svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, men också mer specifikt avse den offentliga välfärdssektorns finansiella kris.
Välfärdsstaten omfördelar resurser mellan livets olika skeden och från rika till fattiga. Grupper som antas löpa stor risk att drabbas av sociala problem ges genom välfärdsstaten särskilt stöd. I utbyggda välfärdsstater är rollerna för alternativa stödgivare som familj, välgörenhetsorganisationer, privat sektor och arbetsgivare begränsade.
nationalstat,
term som ofta används synonymt med stat och då i första hand avser administrativt integrerade stater i modern mening. Termen kan emellertid också avse staternas etniska och kulturella uppbyggnad. En nationalstat (eller nationsstat) i den meningen är uppbyggd kring en etniskt och kulturellt definierad nation, och i princip tänker man sig att statens medborgare samtliga tillhör denna nation.
välfärd, samlande benämning på människors levnadsförhållanden. En beskrivning av människors välfärd bygger som regel på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etc. Vanligtvis försöker man inte sammanföra de olika komponenterna till ett enda mått på individens välfärd. Inom ekonomisk forskning ses emellertid välfärd snarast som individens samlade ekonomiska resurser.
Jämför levnadsstandard och livskvalitet.
stat (över medellågtyska eller medelhögty., ytterst av latin staʹtus ’ställning’, ’tillstånd’)har alltsedan antiken definierats på olika sätt med hänsyn till karaktär, organisation och uppgifter. Generellt är staten ett landområde med gemensam styrelse, formellt suveränt i förhållande till andra stater. Inåt reglerar staten som myndighet relationerna mellan dess invånare. Detta förutsätter någon form av ordnad maktutövning. Utåt hävdar staten sina intressen gentemot andra stater eller ”aktörer” i det internationella systemet. Dess yttre roll och inre uppgifter begränsas dock av den moderna utvecklingen mot permanenta statsförbund, särskilt Europeiska unionen (EU).
Synen på staten och statsmaktens utformning har växlat utifrån ideologiska värderingar i olika tidsskeden, från överhetsstat till modern demokratisk välfärdsstat. För Platon och Aristoteles var staten detsamma som samhället och något gott i sig. I liberal ideologi har funnits en skepsis till staten, en motsättning mellan staten och samhället, där det senare ses som ett uttryck för individens fri- och rättigheter. En viktig fråga har varit om den statliga byråkratin skall ha en oberoende ställning eller i allt tjäna den demokratiska välfärdsstaten. Se även statsteori. För den svenska staten, se statsförvaltning, riksdagen, regeringen och Sverige (Partiväsen och politik, Förvaltning).
statsteori, teorier om staten, dess uppkomst, natur, organisation och uppgifter samt fortlevnadsbetingelser. De har sedan äldsta tider oftast karaktären av samhällskritik, som handlar om hur staten borde vara. Idealister, som Platon, såg rätten som bärande statsprincip; hos stoikerna ingick detta i en naturrättslig syn. Aristoteles naturrättsliga grundsyn modifierades av en god portion praktisk realism. Under medeltiden ingick naturrätt i Thomas av Aquinos kristligt statsfilosofiska system. Under nyare tid hävdade bl.a. Locke rättigheter i naturtillståndet. Naturrättsliga föreställningar ledde tidigt till idéer om upprorsrätt mot härskare som kränkte rättigheterna. De blev även en grund för den moderna liberalismens syn på staten och dess uppgifter.
De materialistiska epikuréerna såg däremot i naturtillståndet egoism och laglöshet. Staten var ett uttryck för individernas behov av lugn och ordning. Också deras syn levde vidare och uttrycktes bl.a. av Hobbes, som i reaktion mot anarki stödde en enväldig furstemakt. Den har haft betydelse för monarkism och konservativ realism. Kritiken av metafysik och naturrätt hos Hume och Kant följdes av en etisk syn på statens uppgift. Legalitet i statslivet krävde enligt Kant att moralens bud följdes. Hos Rousseau uppstår staten genom ett lagligt kontrakt, när alla individer underkastar sig samma villkor. Systembyggaren Hegel betraktar staten som ett etiskt väsen, grundat på en universell altruism som är nödvändig för att staten skall fungera. Hegels dialektiska historiesyn övertogs av marxismen, som i staten såg ett redskap för besittande klassers förtryck av egendomslösa. Dessa idéer har uppföljts av socialistiska och socialliberala krav på en stat som delar ut välfärd åt medborgarna.
