davvelito: Sen några år firar vi i princip bara med familjen. Skönast så. : )vilken familj, eller hur menar du att det var innan? :)
NEMI: firar inte jul när jag är själv. Annat var det förr, då var det bara att ta rota fram den mentala stridsyxan och rustningen.jag bara isolerar mig och "drar mig undan" vid högtider eftersom det alltid blir samma situationer. klarar inte av oavbrutet umgänge med dem, måste hämta mig.
ceka92: vilken familj, eller hur menar du att det var innan? :)
ceka92: jag bara isolerar mig och "drar mig undan" vid högtider eftersom det alltid blir samma situationer.Brukade alltid försöka stänga av mig själv mentalt och inte lyssna på deras eviga tjafsade genom middagar.. men ibland gick det inte att hålla sig utanför.
davvelito:tjafs och så tär på stämningen.
Med kusinerna men det skär sig lite med min far och deras.
NEMI: Men det är typ bästa taktiken, förutom att inte vara där, men då var alltid iaf mina föräldrar helt oförstående till att jag kunde "prioritera bort dom och aldrig brydde mig"...ja, och jag blir "osocial"
ceka92:
tjafs och så tär på stämningen.
hela min familj skär sig. helt dysfunktionell och full av aviga personer samt en som bara håller med pappa.
de finaste i min närmaste släkt var min mormor & morfar, varav mormor är den fridfulla och kärleksfulla själ jag tyckt om mest.
så blev hon den som dog först, det är dumt.
ceka92:
ja, och jag blir "osocial"
nöbby: Det har förekommit ganska mycket sådant under min uppväxt, men har trängt bort en jäkla massa så jag har ändå haft en romantiserad bild av julen som en mysig högtid. Nu på senare år har det mestadels varit trevligt, i år har det känts rätt så bra.förstår
ceka92:Familjen, dvs bror, pappa, mamma, syster. Så har det alltid varit förutom typ ett år då vi firade nästan hela släkten, sedan har min faster kommit hit och firat med oss två eller tre gånger också.
förstår
vilka firar du med i år?