Aviseringar
Rensa alla

För vuxen för min ålder


Ämnesstartare

Har ett litet problem, eller snarare ganska stort. Alltid när jag är med kompisar eller dylikt så känner jag mig för vuxen för min ålder. Jag tar alltid mest ansvar, ibland för mycket. Jag är inte ute och dricker, inte ute sent och jag röker eller snusar heller inte. Jag har relativt höga betyg och sköter mina studier bra.

Visst, så här önskar alla föräldrar att sina barn var men idag när vi hade avslutningsbal på skolan, och så gott som alla andra dansade, så tänkte jag; varför i helvete gör jag som jag gör? Jag sitter hellre och pratar politik eller samhällsproblem med en vuxen än att vara ute och dansa till musik som jag ändå tycker om. Jag har alltid varit mogen för min ålder men nu på sistone känns det som det har gått över styr och som mitt omdöme styr mitt liv.

Det som nästan är det värsta är att jag har varit medveten om det hela tiden sen jag började åttan. I sjuan hade jag otroligt bra umgänge och jag träffade kompisar nästan alla dagar i veckan. Men så vid jul när jag gick i sjuan började jag spela CS och jag kan säga att det har förstört stora delar av mitt liv. Ett tag var det det enda jag höll på med. Spelade direkt när jag kom hem tills jag skulle gå och lägga mig. Det är också nu mitt dator intresse väcks till liv. Det har alltid funnits där även om det har varit lite gömt under ytan.

Jag började bygga egna datorer, uppgradera datorer, mm. Ett tag spelade jag mycket tillsammans med mina polare men det försvann när de slutade spela och intresserade sig för andra saker. Jag slutade också med CS men fortsatte spela andra spel som t.ex BC2.

Allt har bara gått utför trotts att jag inte spelar datorspel längre. Däremot är mitt IT intresse stort som attans och jag har stor erfarenhet om allt som är hårdvarurelaterat till datorer. Även viss mjukvara. Har försökt lära mig att programmera men har inte orkat lägga ner tid på det.

Nu umgås jag knappt med mina kompisar längre efter skoltid trotts det så har jag bra kompisar och om vi ska gå efter hierarki så tillhör väl jag och mitt sällskap till den "populära" gruppen.

Jag satt och pratade med en tjej som är en jätte bra vän idag på balen. Då berättade jag hur jag kände och hon sa bara typ: "Du är bara speciell, och det accepterar jag". Och jag blev fan tårögd när hon sa det. Har man valt vänner väl eller?

Och till hösten börjar jag gymnasiet, hur ska jag göra då? Bete mig som vanligt eller försöka släppa loss mer? Alltså jag mår riktigt dåligt över mitt beteende och vill ändra mig även om det är svårt som fan. Något som kan vara värt att påminna är att min pappa dog när jag var 10 år. Kan detta vara en bidragande faktor till mitt ansvarstagande? Alla tips om hur jag ska ändra mig välkomnas.

Alla svar tackar och bockar jag för, svar som "vilken tönt" eller liknande undanbedes. Ser gärna att vuxna också kommenterar och säger vad dom tycker.

Tack på förhand!


   
Citera

Umgås med mogna i din ålder eller äldre


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

FearsomeSwede:

Kan detta vara en bidragande faktor till mitt ansvarstagande?

Mycket möjligt.

Tyvärr förstår jag inte riktigt problemet.


   
SvaraCitera

var sig själv. vill du vara vuxen var vuxen vill du inte vara vuxen var inte vuxen.


   
SvaraCitera

Rådjuret:

Tyvärr förstår jag inte riktigt problemet.

hur kan du inte....

patrick bateman:

var sig själv. vill du vara vuxen var vuxen vill du inte vara vuxen var inte vuxen.

då är man ju dock ej sig själv


   
SvaraCitera

det är ju skillnad på att vara ansvarstagande och att inte våga släppa loss.
du kan ändra en del utan att ändra den andra.


   
SvaraCitera

tro mig, allt blir bättre på gymnasiet. När man hamnar blad folk som är intresserade av samma saker så brukar det oftast släppa.[smile] (samhälls is the shiet[wink])

Personligen skulle jag helt klart välja en vän som har något stort intresse för någonting och som man kan ha ett lite mer djuplodande samtal med. Så, du kanske bara behöver ta sats och utmana dig lite med att "ge dig in i det" och lita på att du har något att tillföra, för det har du. Det är jättebra det din kopis sa. Lyssna mycket på sånt, håll hårt i såna som henne.


   
SvaraCitera

Var dig själv och umgås med de du trivs med. Själv så kan jag umgås bra med folk som jag absolut inte har något gemensamt med. Eller nästan, finns alltid något [smile]


   
SvaraCitera

isola:

då är man ju dock ej sig själv

va? är man ju visst


   
SvaraCitera
time
 time

Det enda som är problemet är ju att du i och med din höga mognadsnivå (inte för att mognad mäts i hur lite/mycket man festar) blir isolerad från människor i din ålder som inte kommit lika långt, inte att du är för mogen.

Tycker du verkar vara en mycket intelligent och samhällsmedveten ung man och det finns absolut ingenting negativt med det. Om du är intresserad av politik kan du ju gå med i en förening av något slag, där lär det ju finnas väldigt många likasinnade?


   
SvaraCitera

FearsomeSwede:

Jag sitter hellre och pratar politik eller samhällsproblem med en vuxen än att vara ute och dansa till musik som jag ändå tycker om.

om detta betyder att man ör vuxen/mogen har jag varit d hela liv1[cool]

nä, men seriöst... överarbeta ej din hjärna
var dig själv bara


   
SvaraCitera

mvh ngn som överarbetat hjärnan mkt i sitt liv


   
SvaraCitera

Var ofta i samma sits i din ålder, tyckte att mycket som andra gjorde kändes menlöst och ostimulerande och barnsligt.

Svaret är inte alls att hänga med andra "mogna" och sitta och vara svår. Bejaka dina möjligheter att släppa loss, vara omogen och bedriva jävelskap omkring dig (du behöver inte sluta vårda ditt intellekt för det! Se till att hålla dig stimulerad också. OBS viktigt).

De sociala färdigheterna du får av att slappna av och umgås mer med de omkring dig är guld värda senare. Du behöver inte sluta upp med IT-intresset bara för att du försöker styra upp fika med polare då och då eller drar på fest med alla andra och dricker dig full och har sönder saker. Gymnasiestarten är största chansen på ett tag nu att testa att vara någon helt annan och se hur det funkar. GÖRE. [party]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Tack, har fått så många bra svar och jag har också tänkt som flera av er att gymnasiet är min stora chans för en ny start och den ska jag fanemig ta! Känner mig mycket mera taggad av alla positiva kommentarer samt att jag har fått skriva av mig lite. Tack än en gång! [smile]


   
SvaraCitera

Känner igen mig i dig. Är lika gammal som du och har alltid varit mogen för min ålder, och känt att jag inte riktigt passat in för att jag beter mig mer moget än alla andra i samma ålder. Har försökt att ändra på mitt beteende, men det har bara fått mig att må sämre. Tycker därför att du bara ska vara dig själv. Att du är mogen är faktiskt en väldigt bra grej, och bara för att alla andra inte är det ska du inte ändra på dig själv. 🙂


   
SvaraCitera