Leijonsparf:
att sluta vara överviktig är inte en sjukdom.
beror på hur man gör det.
Playitloud:
Och ja, jag tyckte att alla var smalare än mig. Det kan jag fortfarande tycka.
word.
Jag vet, ser och tycker att alla e smalare än va jag e
Jag vet, ser och tycker att alla e smalare än va jag e
knuttetiin:
beror på hur man gör det.
isåfall så borde allting vara en sjukdom. det går inte att resonera så. övervikt är en sjukdom. normalvikt är det inte. att gå från övervikt till normalvikt är således, under icke anmärkningsvärda omständigheter, snarare att betrakta som ett friskhetstecken.
Leijonsparf:
isåfall så borde allting vara en sjukdom. det går inte att resonera så. övervikt är en sjukdom. normalvikt är det inte. att gå från övervikt till normalvikt är således, under icke anmärkningsvärda omständigheter, snarare att betrakta som ett friskhetstecken
Ätstörning har inget med din vikt att göra. Det är ju din inställning till mat. Allt är ju i princip sjukdomar, fobier, störningar...
första tecknet är att man ser störd ut när man äter
knuttetiin:
Ätstörning har inget med din vikt att göra. Det är ju din inställning till mat. Allt är ju i princip sjukdomar, fobier, störningar...
nej, allt är inte sjukdomar. och bara för att en person går ner i vikt är den inte ätstörd, vilket är precis min poäng. men i alla såna här trådar så är det väldigt populärt för alla att kalla sin självinsikt för ätstörningar. har de minsta tvivel kring sin kropp, sin vikt, eller om de så har minsta önskan att bli uppmärksammade, så är ju den enklaste lösningen att skriva om deras sannolikt inte existerande ätstörningar, så att de får några sekunders uppmärksamhet, vilket i sin tur sprider vidare hela skiten till ännu några personer. att de sedan inte uppfyller kriterierna för att ha en ätstörning, att de inte är diagnoserade med någon ätstörning, eller något annat som skulle dra ner sanningshalten i detta uttalande är liksom inte någon faktor som de väger in när de väljer att posta skiten.
gör om, gör rätt.
Jag mår illa av att tänka på mat. Vad räknas det som?
emo_bi:
Jag mår illa av att tänka på mat. Vad räknas det som?
som att du är tjock, och dålig på att laga mat.
Leijonsparf:
och bara för att en person går ner i vikt är den inte ätstörd,
.. jag sa inte det.
Leijonsparf:
nej, allt är inte sjukdomar.
inte riktiga sjukdomar, nej. Men fobier och störningar.
knuttetiin:
fobier, störningar...
knuttetiin:
.. jag sa inte det.
har jag hävdat att du sagt det?
knuttetiin:
inte riktiga sjukdomar, nej. Men fobier och störningar.
har du ens någon aning om vad en sjukdom är?
Pieces of a star:
Jag började med att förbjuda vissa maträtter/ingredienser/drycker som ost, vitt bröd, pasta, grädde och juice t.ex. Dessutom tyckte jag att jag var fet och började sträva efter att gå ner en massa i vikt och vägde mig om vartannat.
Började säga att jag hade ätit hos kompisar fastän jag inte hade det osv.
Jag lagar nt maten.
Jag e 15 bor hemma fooortfarande.
Men asså maten i skolan, hemma och frukosten som jag faktiskt gör själv Men jag mår illa i alla fall...
Det är typ bara tanken på många kalorier som är typ skräcken