Aviseringar
Rensa alla

Förvirrad 16/17 åring som behöver hjälp


Ämnesstartare

I lördes träffade jag en kille jag har skrivit/snackat med i 1-1,5 månader. Först var det lite stelt, men sen gick vi in på mitt rum och satte igång en film. Efter ett tag så la han sin arm runt mig, jag lutade mig emot honom så låg vi så där en stund tills han skulle ställa tillbaka sin monster då böjde han sig över mig o kysste mig. Sedan började vi smeka varandra och efter ett tag så låg vi båda i sängen nakna (och de ena ledde till de andra) så vi låg med varandra. när vi var klara så låg vi och mös hela natten, asså kysstes, pussades och han höll även min hand hela natten! 😀

men jag e bara rädd att jag kommer förstöra de hela: asså jag har skrivit till honom flera gånger och sagt att ifall jag blir för på/ för jobbig så e de bara o säga till då jag inte direkt är van vid att folk behandlar mig så är bra etc. och då svarar han bara : "de e lugnt :*<3" tror ni att han menar det? för som sagt jag är inte direkt van vid att folk är så här snälla emot mig och säger att jag e söt och snygg?

snälla hjälp!, jag vet inte vad jag ska tro 🙁


   
Citera

Hej! Har varit i din situation ett antal gånger och kan svara med egen erfarenhet: Det beror på. Han kan mena det, men samtidigt kan han snacka skit.. Du vet inte förrän tiden har utvisat nåt av dessa alternativ helt enkelt. 

 

Jag kan då säga att jag och mitt ex var väldigt klängiga vid varandra, vi sms:ade 24:7, pratade konstant i mobil, träffades hela tiden.. Först så var det båda och sen så blev hon mer kylig.. Och nu så skiter hon i mig totalt, dock kommit över henne och är vuxnare och klokare..
Men rent generellt kan man säga såhär: Får du jaga honom för att han ska prata med dig? Om inte så kan du vara lugn just nu i alla fall, och tänkt på att inte förstora upp det hela och måla en drömbild av erat förhållande, det är lätt hänt att man tänker "åh, vad underbar hen är, vi är så lika, Så bra, allt stämmer".. Det är bara det att i vissa fall så stämmer det inte, för att man är extra gulliga i början och förfinar sig :). 
Sen är ett tips att du ska träffa honom mer IRL.. Pratar man på sms och i mobil är det lätt att man pratar 24:7, vilket INTE är bra..
Långt svar, hoppas du orkade att läsa :).


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

nä, jag brukar inte behöva jaga honom. vi skriver först till varandra ungefär varannan dag 🙂

han har sagt att han vill träffa mig igen, det sa han senast igår så de kmr vi göra :3              okej! :), tack så jätte mycket för svar! 🙂


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Låt det gå av sig själv, gör vad som faller dig in. I din ålder får man vara klängig och säger han att det är lugnt så är det ju lugnt.

Vill också vara töntig tonåring 🙁


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Stekarn:
Låt det gå av sig själv, gör vad som faller dig in. I din ålder får man vara klängig och säger han att det är lugnt så är det ju lugnt.

Vill också vara töntig tonåring 🙁

okej :), tack 🙂 ofta man får de o.O e inte de as jobbigt :P?

men de e ju hemskt!, de vill du fan inte! man har ingen koll på någonting, man förlorar sina bästa vänner för en skit sak, man vet absolut ingenting, man bara dagdrömmer en massa, sover dåligt, tänker en jävla massa på framtiden om man kommer lyckas bli vet man vill (och tänker på annat över huve taget), har kärleks problem och mår allmänt kasst. de enda som är positivt är internatet och att man aldrig vet vad som händer där 🙂  


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

undergrounds:

okej :), tack 🙂 ofta man får de o.O e inte de as jobbigt :P?

men de e ju hemskt!, de vill du fan inte! man har ingen koll på någonting, man förlorar sina bästa vänner för en skit sak, man vet absolut ingenting, man bara dagdrömmer en massa, sover dåligt, tänker en jävla massa på framtiden om man kommer lyckas bli vet man vill (och tänker på annat över huve taget), har kärleks problem och mår allmänt kasst. de enda som är positivt är internatet och att man aldrig vet vad som händer där 🙂  

Joo. Men i din ålder finns den där illusionen som kallas kärlek, där finns inga restriktioner. Tonåren är bättre. Man tror mannär odödlig, man behöver inte bete sig så överdrivet sofistikerat som vuxenlivet kräver, du behöver inte jobba, du har inga utgifter och behöver inte skämmas för att du inte har bil och körkort samt bor hemma. Njut! För din storhetstid är nu.


   
SvaraCitera

undergrounds:

okej :), tack 🙂 ofta man får de o.O e inte de as jobbigt :P?

men de e ju hemskt!, de vill du fan inte! man har ingen koll på någonting, man förlorar sina bästa vänner för en skit sak, man vet absolut ingenting, man bara dagdrömmer en massa, sover dåligt, tänker en jävla massa på framtiden om man kommer lyckas bli vet man vill (och tänker på annat över huve taget), har kärleks problem och mår allmänt kasst. de enda som är positivt är internatet och att man aldrig vet vad som händer där 🙂  

problemet med tonåringar är att de saknar prioriteringar och perspektiv. skaffa dig prioriteringar och perspektiv så kommer du inse att det är skit samma om han gillar dig eller inte. man kan ha en jävligt trevlig kväll tillsammans och det är trevligt oberoende av framtida utveckling. kommer det fler, najs, absolut, men var dig själv, den bästa versionen av dig själv, och agera på dina egenintressen för stunden, i varje stund, så kommer det lösa sig på bästa möjliga sätt i slutänden. lär dig uppskatta nuet, och planera bara framåt när det faktiskt gynnar dina intressen.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Stekarn:

Joo. Men i din ålder finns den där illusionen som kallas kärlek, där finns inga restriktioner. Tonåren är bättre. Man tror mannär odödlig, man behöver inte bete sig så överdrivet sofistikerat som vuxenlivet kräver, du behöver inte jobba, du har inga utgifter och behöver inte skämmas för att du inte har bil och körkort samt bor hemma. Njut! För din storhetstid är nu.

nä, dessutom så bor jag inte hemma. det enda mina tonår har gett mig hittills är, problem, ångest, mer problem och mer problem 🙁

min storhets tid kommer när jag e färdig med min utbildning, då jävlar 🙂 


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

player one:

problemet med tonåringar är att de saknar prioriteringar och perspektiv. skaffa dig prioriteringar och perspektiv så kommer du inse att det är skit samma om han gillar dig eller inte. man kan ha en jävligt trevlig kväll tillsammans och det är trevligt oberoende av framtida utveckling. kommer det fler, najs, absolut, men var dig själv, den bästa versionen av dig själv, och agera på dina egenintressen för stunden, i varje stund, så kommer det lösa sig på bästa möjliga sätt i slutänden. lär dig uppskatta nuet, och planera bara framåt när det faktiskt gynnar dina intressen.

prioriteringar har jag, men inte fan hjälper det. de andra e sant, jag e fortfarande ung, de e skit samma om han gillar mig eller inte. så länge jag trivs med de så e de ok 🙂


   
SvaraCitera

undergrounds:

prioriteringar har jag, men inte fan hjälper det. de andra e sant, jag e fortfarande ung, de e skit samma om han gillar mig eller inte. så länge jag trivs med de så e de ok 🙂

fast jag vet inte, hade du haft vettiga prioriteringar hade du ju vetat vilket beteende som gynnar dig. tänker jag. men prioriteringar är rätt enkelt. sätt dem i nivåer, där den högsta är slutmålet för alla andra. typ. bli lycklig. sen förgrenar du nedåt, med steg som du kan ta för att uppnå det. blir du lyckligare av att noja över eventualiteter med honom som ändå ligger bortom din kontroll? förmodligen inte. blir du lycklig av konstlat agerande på ett sätt som du tror kanske leder till att han gillar dig mer? nej, finns säkert gott om folk som är kapabla att gilla dig som du är, så egentligen inte. då slipper du fejka hela tiden. blir du lyckligare av att ifrågasätta motiven till andras agerande? ibland, kanske. i det här fallet? förmodligen inte.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

player one:

fast jag vet inte, hade du haft vettiga prioriteringar hade du ju vetat vilket beteende som gynnar dig. tänker jag. men prioriteringar är rätt enkelt. sätt dem i nivåer, där den högsta är slutmålet för alla andra. typ. bli lycklig. sen förgrenar du nedåt, med steg som du kan ta för att uppnå det. blir du lyckligare av att noja över eventualiteter med honom som ändå ligger bortom din kontroll? förmodligen inte. blir du lycklig av konstlat agerande på ett sätt som du tror kanske leder till att han gillar dig mer? nej, finns säkert gott om folk som är kapabla att gilla dig som du är, så egentligen inte. då slipper du fejka hela tiden. blir du lyckligare av att ifrågasätta motiven till andras agerande? ibland, kanske. i det här fallet? förmodligen inte.

fast jag behöver inte fejka ngn ting till hnm, jag är alltid mig själv.

och jag har väldigt vettiga prioriteringar, överst står flygtekniker vilket jag pluggar till just nu och är färdig om 2,5 år. sen hag jag inga fler, jag tar de som de kommer liksom


   
SvaraCitera

undergrounds:

fast jag behöver inte fejka ngn ting till hnm, jag är alltid mig själv.

och jag har väldigt vettiga prioriteringar, överst står flygtekniker vilket jag pluggar till just nu och är färdig om 2,5 år. sen hag jag inga fler, jag tar de som de kommer liksom

låter som de sämsta prioriteringarna någonsin. står inte lycka överst så gör du fel. allt annat än bara medel för att nå det målet.


   
SvaraCitera

okej, "sämsta" kanske är att ta i, men, de är liksom inte rätt strukturerade.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

player one:

låter som de sämsta prioriteringarna någonsin. står inte lycka överst så gör du fel. allt annat än bara medel för att nå det målet.

inte direkt. jag har varit med om så mycket skit i mitt liv att de inte spelar någon roll, det enda som spelar roll och som någonsin har spelat någon roll för mig är den utbildningen för den kommer att göra mig lycklig 


   
SvaraCitera

undergrounds:

inte direkt. jag har varit med om så mycket skit i mitt liv att de inte spelar någon roll, det enda som spelar roll och som någonsin har spelat någon roll för mig är den utbildningen för den kommer att göra mig lycklig 

låter också rätt skevt, dock. men är det så så är det väl så. fast ha i åtanke att även om man gör rätt sak av fel anledningar (förväxlar mål och medel, exempelvis), så bidrar det till att man lär in felaktiga bedömningsgrunder som straffar sig över tid. om du sitter med derivat från dina nuvarande prioriteringar om fem år, och de gör dig olycklig, så kommer de fortfarande vara rimliga utifrån antagandet att ett visst jobb eller en viss utbildning kommer göra dig lycklig. svaret kommer aldrig vara en enskild grej som du måste uppnå, det är liksom aldrig så enkelt. 


   
SvaraCitera