Forumet - Gå upp i vikt anorexia

Gå upp i vikt anorexia

684 1 9
Jag är jätterädd just nu! Jag har sjukdomen anorexia och går på ett behandlingshem på dagarna som heter mandometer. Har varit inskriven där sedan juni och det är nu september och jag har inte gått upp i vikt ett endaste kilo! Har nog berått på att jag både fuskat/fuskar och rör på mig för mycketFörvirrad. Men jag vågar inte släppa taget och så men jag har panik nu för min behandlare är sur på mig och om jag fortfarande stått stilla i vikten till på onsdag så blir jag inlagd på heldygnsvård (man är där i minst fyra veckor!) och det är min största mardröm! Snälla hjälp mig hur ska jag tänka för att våga släppa taget? Min största rädsla är att bli tjock när jag går upp i viktLedsen. Väger just nu ca 34.5kg på 161cm och min målvikt är 44-46kg och det låter som jättemycket!
Vi höjde mitt matschema i onsdags oxå så nu ser det ut såhär:
frukost: alt1- 1port havregrynsgröt, 1 äpple, 4msk äppelmos, 2msk russin, 1dl mjölk, två mjuka mackor (typ lingongrova) med 1msk leverpastej på vardera och 3dl juice
alt2- 3dl yoghurt, 2dl cornflakes, 2msk russin/sylt, 1 banan, två mjuka mackor med 1tsk smör och skinka på vardera och 3dl juice
mellis: alt1- 1 kiwi, 1 digestivekex, 2dl juice
alt2- en mjuk macka med 1msk pastej, 2dl juice
Lunch: 400g husmanskost (50% kolhydrater, 40% protein, 10% sås), 3dl juice
mellis: alt1- 1 äpple, 3 digestive, 2dl juice
alt2- 3dl yoghurt, 1dl cornflakes, 2dl juice
alt3- 2 mjuka mackor med 1 msk pastej på vardera, 2dl juice
middag: samma som lunch
mellis: samma
Ser ni hur mycket mat detta är?! Fuskar dock rätt mycket så får inte i mig allt. Snälla ge tips, råd och stöd! Jag är desperatGråter
Nej absolut inte! men sjukdomen förvärrar saker och det är lite svårt att förklara men småsaker bli mycket värre i mitt huvud än vad dom egentligen är! Överviktiga personer är precis lika mycket värda som underviktiga och normalviktiga men anorexia är som en röst i huvet som viskar saker och jag är verkligen ledsen om någon tar illa upp! Förlåt för långt svar men jag känner mig redan hatad som det är så jag vill inte att fler ska tycka illa om mig

Spana också in:


Jordgubben: Jag är jätterädd just nu! Jag har sjukdomen anorexia och går på ett behandlingshem på dagarna som heter mandometer. Har varit inskriven där sedan juni och det är nu september och jag har inte gått upp i vikt ett endaste kilo! Har nog berått på att jag både fuskat/fuskar och rör på mig för mycketFörvirrad.

Ser ni hur mycket mat detta är?! Fuskar dock rätt mycket så får inte i mig allt. Snälla ge tips, råd och stöd! Jag är desperatGråter
Såvitt jag förstår är det jättevanligt hos anorektiker att de tror att de blir eller är tjocka. Du är super-duper-mega-brutal-smal ska du veta, du blir absolut inte tjock av att gå upp till 44-46kg, det är normalvikt.
Vad du behöver göra är att försöka lugna ner dig, tänka om. Tror att du är van vid att ut och springa och äta en viss mängd och detta behöver du bryta, främst att ludu behöver få i dig mer, kanske springa lite mindre också, ta promenader istället och springa lite men inte lika mycket som förut. Jag vet inte om du väger hur mycket du äter, sluta gör det isf.
När du äter så ät lite mer än vad du brukar så har du varit jättemodig och duktig dessutom! Glad
Börja lite lugnt så du känner dig mer bekväm, sedan ta ett steg till så tror jag att du ska lyckas! Mycket gladHjärta
Jag har också haft en ätstörning och haft problem med träning. Men är frisk från det och mår så mkt bättre. Är fortfarande underviktig och har svårt att gå upp i vikt (mest pga andra besvär med min mage) och jag tycker det är s.å jobbigt att vara så liten som jag är. Jag är ca 1.60 och har inte växt på 2 år :( Är 15 men ser ut som 12... jag ångrar något enormt att jag gjorde som jag gjorde och nu vet jag inte vad du har varit med om men allt som har med ätstörningar o göra är ett hELVETE. Jag ber dig snälla försök att göra som du ska och sluta träna, fuska osv. Det är INTE värt det och du drar bara ut på tiden och gör det ännu värre. Vill du vara den storleken du är nu hela ditt liv? Jag vet att det är jobbigt men det är _verkligen_ inte värt att hålla på sådär. Och du blir i.n.t.e tjock. Sen när din kropp är stabil nog kan du träna på riktigt (utan tvång) och få muskler så du blir stark! När du tränar nu så bryter du ner dig själv. Snälla, försök att stöta bort tankarna och tänk på din familj, vänner och framför allt DIG. <3
Tack för stödetHjärta
Är superrädd just nu för jag känner på mig att jag kommer bli inlagd för min tillfälliga behandlare (min riktiga kommer på onsdag) sa "aa ibland räcker inte stödet från dagvården.." för hon vägde mig igår
På onsdag får jag min riktiga utvärdering på ifall jag blir inlagd och jag vet inte vad jag ska göra för jag behöver min mamma som kan hjälpa mig för på heldygnsvården på mandometer lägger dom bara in en i en supervarm och svettig säng i ett ensamt rum för dom tror att värme "dämpar ångesten"
När jag är ledsen är det enda som hjälper ifall jag får kärlek från tex mamma men på Mando så tror dom att anorexia är en fysisk sjukdom så dom har inte ens psykologer
har aldrig varit där men det finns ställen där man är inlagd med sin familj (typ sin förälder) Jag blev aldrig hjälpt av nån klinik fast jag var aldrig så jättesjuk. Jag avskyr när dem kallar sig "specialister" och ändå tror att det sitter i vikten... jag fick några vänner och alla dem har gått upp i normalvikt men har fortfarande kvar tankarna. Det är viktigt att man går upp i vikt när man är farligt underviktig och varför man "ska" äta 6 mål om dagen är för att få en riktig syn på mat och hur man ska hantera den. Jag tyckte själv att det var mycket skönare att äta typ 4-5 gånger om dagen men byta ut mellis mot något med mycket kalorier. Somsagt jag har aldrig varit "rädd" för mat, men jag vet att många har svårt för bl.a. sötsaker. Hur som helst, om du blir inlagd så kommer du få en slags motivation, för du kommer hata det stället du är på och bara vilja därifrån. Och ända sättet är att göra som du ska. Såfort du sen då kommer hem så kan du tänka "jag vill inte tillbaka dit! Så jag måste äta och göra som jag ska för att bli fri"
oh om du vill ha tips på hur jag kom över ångest osv så kan du skriva! Kämpa!!
Tack
Nu är det så att jag kommer bli inlagd på måndag
Men min behandlare säger att vissa bara behöver vara där borta i två veckor så jag hoppas på att jag kan bli släppt så snabbt, men det får jag se på måndag hur de utvärderar mig
Jag är så rädd :(
Men mamma säger att hon ska komma på besök så ofta hon kan och jag hoppas att jag kan lyckas få någon sorts vän eller nåt där annars kommer jag nog inte klara det
Jag som liksom tyckte att dagvården var hemsk nu verkar den som en lekstuga jämfört med heldygnsvården