Nej.. gråter aldrig till filmer (: Har lite svårt att gråta över huvudtaget.

Tobbish:

lyckats hålla tillbaka tårarna!

Tönt.

Mandan:

Så, hur ofta gråter du till filmer?

Gjorde det någorlunda ofta - fram tills jag blev typ 20 eller 21. Någonstans där upphörde det helt. Numera kan det hända att jag känner den där klumpen, men börjar aldrig gråta.

Senaste gången jag kände den där klumpen var i februari, då jag såg War Horse. Senast jag faktiskt grät var på en begravning i höstas.

Mandan:

Vad för filmer då?

När jag väl gjorde det så var det filmer som på något sätt var ledsna. Behövde inte vara ett sorgligt slut, utan det räckte att en stor del av handling var det, även om slutet sen var lyckligt (som det oftast är i filmer?).

Håller dock med om:

vinout:

Man ska gråta.

Nintendo:

Tönt.

Stolt sådan!

Jag kan verkligen bli extremt involverad i handlingen och karaktärerna. Men däremot så gråter jag aldrig med tårar, men jag känner av klumpen i halsen och gråter på insidan istället. En tragisk scen kan få mig att bli helt deprimerad och nedstämd veckor efteråt...

gråter oftare till fina/rörande saker än till typ romatiska eller sorgliga. men ah ibland börjar jag gråta av att bara tänka på en film jätteawkward om jag sitter på tunnelbanan eller så

Tobbish:

men har lyckats hålla tillbaka tårarna!

Det svåra är inte att hålla tillbaka de, det svåra är att låta sig känna känslorna. Speciellt vi killar känner oss så mesiga om vi gråter. Jag vågar bara gråta om jag själv kollar på film. Annars är jag för stel så det fungerar inte. Hade svårare för det förut, men nu är man så känslomässigt instabil så jag kan varken hålla tillbaka ilska, sorg eller glädje. Jippie...kill me!

Mandan:

Särskilt på om det finns killar som gör det.

haha, vaför skulle det inte finnas killar som gör det?

nej, men det händer ofta att jag får något i ögonen i samband med filmer

Har nog aldrig gråtit till en film. Har däremot gråtit till låtar.

ibland har någon skurit lök bredvid mig under film

ja, grät ut ett niagarafall utblandat med mascara på bio, när jag såg Hungergames.

haha, diftongeringen