Är det någon mer som har det? Kan det ha att göra med tävlingsmänniskan inom mig mån tro? Jag måste alltid vara bättre än alla andra, annars känner jag att jag har misslyckats. Hur medveten jag än är om att "man bara ska jämföra med sig själv" och yada yada, så går det verkligen inte. Detta ökar såklart min prestationsångest, ibland önskar jag verkligen att jag var en av dom som inte bryr sig så mycket om sina resultat och kan vara glada ändå. Men det går inte. Vafan gör man då?
Känner på samma sätt, förutom att jag inte riktigt jämför mig med andra.
Ruttenfisk:
Känner på samma sätt, förutom att jag inte riktigt jämför mig med andra.
Det är ju jobbigt ändå, man blir inte nöjd förrän man når ett visst...
Har typ inga krav på mig. Kan vara därför jag är värdelös på det mesta 
pojkarutansmink1: Jag måste alltid vara bättre än alla andra, annars känner jag att jag har misslyckats.
Här har du svaret på dina problem. Varför måste du vara bättre än andra? Vad har du annars misslyckats med? Att vara bäst inom något? Visst, men du kan inte bli bäst i allt så förr eller senare kommer du känna dig misslyckad om du fortsätter ha den inställningen.
Ja.
Allt lr ing1
Razor:
Båda dessa alternativ skapar elände för en själv.
Kan du sluta kommentera allt jag skriver? Tack.
Mina höga krav på mig själv försvann när livslusten sinade.
Asså det där är jävligt svårt... Mina föräldrar har höga krav på mig för att de vill att jag ska utbilda mig till ingenjör, läkare eller tandläkare eller liknande. Mina föräldrar är inte speciellt rika och ingen av dem har någon utbildning (jobbar transport och på dagis) och vi har alltid haft det rätt tufft inte åkt på solsemester hela tiden vilket alla kompisar har gjort.
Så jag sätter stor press på mig själv för att jag inte vill att mina barn ska ha samma press som jag har.. försöker tänka lite längre än bara för dagen och hoppas att man orkar. För jag är inte ensam och det sporrar mig faktiskt!
är absolut ingen tävlingsmänniska men kräver perfektion av mig själv rörande allt
för min del har det nog att göra med att mina föräldrar, främst min mor, aldrig någonsin tyckte att jag gjorde någonting bra/rätt när jag växte upp, fanns alltid något att kritisera
vet inte vad man skall göra åt det
Det är ju ditt eget race så om du var bättre än vad du var igår är det en vinst och om du inte ät det så är det ett steg till att bli bättre än förut - är det en själv som står i vägen så går det också att flytta på sig. Med en jävla massa viljestyrka, hjälp från andra och envishet. Man kan bara försöka att inte bry sig men det är jävligt svårt och man får nog hitta det sättet som passar en själv bäst...
