gråter
blir glad istället
går ner mig ännu mer.
time: men har du någonsin faktiskt blivit utsatt för rasism?
jag tror inte det. men jag är väldigt känslig och blir deprimerad och mår dåligt när jag läser om såna saker.
Anura:
jag tror inte det. men jag är väldigt känslig och blir deprimerad och mår dåligt när jag läser om såna saker.
Det är en sak att bli upprörd när man läser om rasism och folks medeltida åsikter. Däremot är det en helt annan sak att, utan personliga erfarenheter som sätter skräck i en, börja begränsa sitt eget liv på grund av rädsla och oro. Jag skulle verkligen råda dig att söka en psykolog så du får prata ut med någon.
Anura:
Fast jag vill inte prata med en psykolog, jag ser inte att jag har så stora problem..
Du skriver att du är deprimerad, att du inte vill träna för att du är så ledsen och att du inte vill gå ut när det är mörkt. Du verkar ha tagit till dig tips om att börja beväpna dig med pepparspray, som faktiskt är olagligt. Jag skulle nog säga att det är precis så stora problem du har: men det är viktigt att komma ihåg att det inte finns något problem som är "för stort" eller "för litet".
Det enda du kan göra annat än att prata med en psykolog är att börja strunta i rädslan. Gå och träna fast du känner dig orolig, gå ut på kvällarna fast du är ledsen. Ignorera dina farhågor och kör hårt.
time: Ignorera dina farhågor och kör hårt.
Skall försöka göra det. Men man kan ju inte heller blunda för problemen?
Anura: Varför skulle de va olagligt att kunna försvara sig?
Pepparspray är olagligt. Punkt slut. Du kan försvara dig på andra sätt, förslagsvis gå undan från en fight. Dessutom verkar du utgå från att du behöver försvara dig - du är inte hotad på något sätt. Det är inte som att det dräller runt stora nynazistgäng öppet i varje svensk stad så fort solen gått ner.
Anura:
Skall försöka göra det. Men man kan ju inte heller blunda för problemen?
Men Anura, du HAR ju inga problem. På riktigt. Du bor i SVERIGE. Sverige är ett av de mest toleranta länder som finns. Du har ingenting att oroa dig för. På riktigt.
Anura: Om jag inte har något att oroa mig över, varför gör jag det då?!
För att du, som du själv sagt, är känslig. Du har tagit åt dig av vad du läst och uppfattat på internet och gjort det till en fobi. Du tycks leva i en värld där rasismen konstant ökar och nazism är ett reellt hot på gatorna. Det överensstämmer inte med hur samhället ser ut på riktigt. Dessutom blåser du upp SDs "impact". Jag är själv vänster, men jag har då aldrig hört en SDare (av de jag träffat som kunnat artikulera en hel mening) säga att någon invandrare ska skadas eller dö. SD vill väl som mest strypa invandringen, inte börja deportera folk. De som faktiskt vill börja deportera brukar ändå inte heller säga att någon ska skadas eller skjutas på kuppen. Och de som i sin tur säger det behöver vård och inte partipolitik.
Det sker, i jämförelse med andra länder, relativt få hatbrott i Sverige. Det är faktiskt lugnt.
Anura: Inte om det är flera mot mig och de kommer att ta mig.
Som sagt. Det går inte runt stora nazistgäng på gatorna i svenska städer. De få gånger det skulle hända skulle de förmodligen möta ett precis lika stort gäng av den motsatta polen och då skulle du nog kunna promenera förbi det mötet utan att någon ens reagerade på din närvaro.
Bara lever. Spelar ingen roll vad man gör ibland funkar det ibland inte. Men humöret brukar leva sitt eget liv.
Det optimala är nog ändå en springtur.