Aviseringar
Rensa alla

Imorgon börjar jag på dagvård för min anorexia


Ämnesstartare

Imorgon så ska jag börja på dagvården för min anorexia. Jag är så sjukt nervös så jag vet inte vart jag ska ta vägen.
Skulle vara så skönt om någon med erfarenhet kunde berätta lite om hur det är där då jag själv fått ganska så lite med information. Vad jag vet är att man går dit, får en stödperson som ska sitta med när man äter och sen att det ska ta en viss tid att äta upp och sen vila efteråt. Min största undran är väl vad som händer om jag inte klarar av att äta upp maten under den tidsbegränsning som är satt?


   
Citera

åh lycka till kompis!! du fixar det =)


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

s1cce:
åh lycka till kompis!! du fixar det =)

Tack fina du! Ja jag hoppas det... 


   
SvaraCitera

Kämpa på Moa , det är mycket stark av dig att frågat efter hjälp för denna djävulska sjukdom.

har tyvärr ingen erfarenhet av just anorexia rehabilitering, Du kan ändå skicka PM till mig om du känner för det.


   
SvaraCitera

Hej, kan tyvärr inte svara på din fråga men ville bara önska dig lycka till! Hjärta


   
SvaraCitera

Lycka till o tänkt inte så mycket, jag har aldrig haft anorexia så kan inte hjälpa dig men jag hoppas på dig! Och att du tar dig igenom detta! Hjärta


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

RobertHeinlein:
Kämpa på Moa , det är mycket stark av dig att frågat efter hjälp för denna djävulska sjukdom.

har tyvärr ingen erfarenhet av just anorexia rehabilitering, Du kan ändå skicka PM till mig om du känner för det.

Tack snälla!


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

FruLiten:
Hej, kan tyvärr inte svara på din fråga men ville bara önska dig lycka till! Hjärta

Tack! Hjärta


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

lisa20088:
Lycka till o tänkt inte så mycket, jag har aldrig haft anorexia så kan inte hjälpa dig men jag hoppas på dig! Och att du tar dig igenom detta! Hjärta

Tack så mycket!Hjärta


   
SvaraCitera

Hej! Vet att du redan har på börjat detta nu och att du får hjälp. Men jag tänkte att det är bättre att höra av mig nu istället för att inte göra det alls. 

Jag var i samma sits som dig för ett år sedan. Jag fick i början av förra året i mars/april diagnosen anorexi. Jag kommer ihåg känslan inom mig när jag och min mamma satt inne hos läkarna och dom berättade detta för mig. En känsla som jag aldrig känt förut och som jag inte riktigt kan beskriva hur den kändes. Men jag fick hjälp omgående, tack och lov och jag tycker du är grymt stark som genomför detta! Jag ska vara ärlig och säga dig att denna kommande period suger. Det mesta kring mat, kalorier, läkare, allt utseende fixerande känns bara skit. Men TRO mig när jag säger att det kommer bli bättre. Jag vågade inte tro på någon för jag tänkte att alla bara ville att jag skulle gå upp i vikt för deras skull. Jag var nästan förbannad på att alla var så koncentrerade och noga med mig och min mat den perioden. Men du kommer att klara detta! Dom vill att man ska äta det som läggs upp på tallriken och försök. Ha inställningen att: "Nu jävlar ska jag visa dom att jag kan, hur jobbigt det än är bara för att jag ska slippa denna kärringen som sitter och glor på mig när jag äter. Jag är stark! " jag vet att det är lättare sagt än gjort och under den här perioden av livet ser man inte alltid en mening med livet och man tror att man aldrig kommer kunna leva ett normalt liv igen. Jag vet, jag har själv vart där. Du får gärna skicka ett PM om du vill skriva till mig i en privat chatt! Jag tror på dig och du kommer klara detta!! Lycka till 🙂


   
SvaraCitera