Jag undrar bara ifall jag ens har några vänner. Först så brukar dom i mitt.band och som jag har varit snälla mot i 3 år prata skit om mig bakom ryggen. Jag har koncentrations svårigheter så dom kallar mig för puckad och sånt... Den närmaste vännen jag har är ganska kort. Så många retar honom för det... Men ibland när vi pratar så pekar han ut att jag är fet eller har för små öron eller att jag slösar bort min tid på att spela bas för att bara sångare tjänar något.. sen lägger han oftast till ett "haha jag skojade bara". En gång så hamnade jag i bråk över att en kille ville se på min mobil (Sony Ericsson inte värst dyr), så jag sa nej och han sa då "kom igen" och sånt. Till slut så tog han min väska och sa att han ville ha min mobil för den. Så jag slog honom på käften och så blev det ett jävla liv. Senare så träffade jag och mina "kompisar" honom. Vi var på en parkering utanför skolan så det fanns inga lärare där. Jag gick fram till honom och s åt honom att lägga ned med ryktena om att jag var en misslyckad abort etc. Han och hans fatty kompis började flina. Så jag slog till honom igen och det blev illa. Jag fick några bra slag på honom tills han duckade och hans kompis tog ned mig. Så jag ligger på marken och tar slag efter slag mot ansiktet tills en tjej i min klass kommer och hjälper mig. Senare kommer skolans kurator och löste bråket. Mina kompisar hade stått och stirrat bara. Bara kollat på medans jag hade fått slagar och sparar mot ansiket... Jag kände mig hjälplös och dom talade som vanligt bakom mig att jag var svag och klen för att jag hade börjat gråta i matsalen. Dom var 4 men ingen hjälpte. Jag känner mig hjälplös och vill inte leva mer... Allt jag får är skit! Min jävla fostermamma håller aldrig käften! Hon bara gnäller och pekar ut mina fel. Jag har inga jävla vänner och är ful som fan. I klassen så skulle vi jobba på ett engelska projekt och alla var i olika grupper. I min grupp så sa en kille när jag gick fram till dom "Fan asså vi fick Simon" och en annan gång så sa han till mig "Du kan väl sluta sitta och tycka synd om dig själv och jobba". Min flickvän sa nästan aldrig något snällt till mig. Jag hade en vän förut men han sket i mig för att hänga med de "populära". Fan vad jag hatar dom. Känner för att döda dom så fort jag ser dom. Min morsa finns det inte mycket att prata om förutom att hon tar knark, dricker och överger mig varje år. Min farsa är en idiot som inte gör ett skit när hans son blir hotad med kniv av sin nya fru. Jag hatar allt och alla.