Aviseringar
Rensa alla

Ingen psykolog, vad gör jag nu?


ladysmurf:

Alla säger att jag ska hitta något bra som jag kan fokusera på men jag har inte fått några bra tips på vad jag kan göra och jag kommer inte på något heller.

Ja det är ett bra sätt att förtränga dumma tankar. Men att komma på vad man ska göra är inte lätt nej. Tröttnade du på fotboll? Annars kan väl det vara något, men det finns kanske en anledning till att du slutade. Annars finns det väl ett flertal idrotter man kan börja med även om man inte hållit på med dem tidigare, sen finns ju kvällskurser i olika spännande grejor men det är kanske svårt att hinna med när man redan har fullt upp med skolan. Så jag har nog tyvärr heller inga förslag. [sad]

Men att bara göra det till en vana att ta en promenad med någon kompis någon timma några gånger i veckan kan ju vara ett bra sätt att tänka på något annat för en stund.

ladysmurf:

Kanske räcker med att prata med skolkuratorn nån gång då och då.

Ja, det är nog bra att ha den tryggheten. Sen om du känner att det är på väg åt fel håll går det ju alltid prova med psykolog eller någon annan form av terapi igen. Men prova det där ett tag om du känner att du klarar av det. För det finns ju ingen mening att gå och hänga hos en psykolog jämt om man känner att det bara är jobbigt och inte ger något.


   
SvaraCitera

Har du ingen diagnos bör du i första hand be om en sådan.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

El Guaje:

Tröttnade du på fotboll? Annars kan väl det vara något, men det finns kanske en anledning till att du slutade. Annars finns det väl ett flertal idrotter man kan börja med även om man inte hållit på med dem tidigare, sen finns ju kvällskurser i olika spännande grejor men det är kanske svårt att hinna

Jag slutade för att det blev för seriöst, jag tröttnade inte direkt. Jag funderade faktiskt på att börja träna något men det hade varit lättare om jag hade någon att gå med.

El Guaje:

Men att bara göra det till en vana att ta en promenad med någon kompis någon timma några gånger i veckan kan ju vara ett bra sätt att tänka på något annat för en stund.

Att umgås med kompisar lite random funkar inte för mig för dom jag umgås mest nu bor ungefär 40-50min från mig. Vi måste planera in när vi ska ses men att ringa en vän en eftermiddag när man är lite nere funkar.

El Guaje:

För det finns ju ingen mening att gå och hänga hos en psykolog jämt om man känner att det bara är jobbigt och inte ger något.

Ja så tänker jag också.


   
SvaraCitera

ladysmurf:

Jag funderade faktiskt på att börja träna något men det hade varit lättare om jag hade någon att gå med.

Ja, sånt underlättar ju helt klart. Hoppas du kan hitta någon för det skulle nog göra gott för dig. Ha något annat att fokusera på ibland i väntan på att finna kraften och motivationen att lösa problemen. Och många problem kan säkert lösas av sig själv bara man har får tiden att gå.

ladysmurf:

Att umgås med kompisar lite random funkar inte för mig för dom jag umgås mest nu bor ungefär 40-50min från mig.

Okej, det lät ju lite jobbigt. Det läget kanske inte direkt gör det lättare. [sad]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

El Guaje:

Ha något annat att fokusera på ibland i väntan på att finna kraften och motivationen att lösa problemen. Och många problem kan säkert lösas av sig själv bara man har får tiden att gå.

Ja, det är sant. Jag mår ju trots allt bättre än förut tycker jag.

El Guaje:

Okej, det lät ju lite jobbigt. Det läget kanske inte direkt gör det lättare.

Nej verkligen inte[sad]


   
SvaraCitera

ladysmurf:

Ja, det är sant. Jag mår ju trots allt bättre än förut tycker jag.

Det är bra att det går åt rätt håll. Hoppas det fortsätter så så dyker nog motivationen upp en dag. Du kommer nog snart få uppleva riktiga lycka igen ska du se. Försök bara se fram åt mot små delmål och försök sysselsätta dig ska det nog gå bra. [smile]

Skulle det kännas riktigt jobbigt någon dag så finns det alltid hjälp att få från olika håll. Det här är ju till exempel en utmärkt plats att skriva av sig på lite ibland och få stöd, här finns det alltid folk som bryr sig.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

El Guaje:

Försök bara se fram åt mot små delmål och försök sysselsätta dig ska det nog gå bra.

Will try!

El Guaje:

Det här är ju till exempel en utmärkt plats att skriva av sig på lite ibland och få stöd, här finns det alltid folk som bryr sig.

Ja, det är sant fast känner mig som den största gnällisen på UM[cute]


   
SvaraCitera

ladysmurf:

Ja, det är sant fast känner mig som den största gnällisen på UM[cute]

Nja, det finns ett par som är värre. [wink] Nej men så behöver du inte känna. När man själv mår tillräckligt bra för att hjälpa andra försöker man göra det och när man själv behöver stöd så har man naturligtvis rätt till det. Inget att skämmas över eller så. [smile]

Tycker själv att det gör ont att veta att bra människor mår dåligt så jag tycker det är bra att de skriver det här så man får chansen att i alla fall försöka komma med något råd eller tröstande ord.

Så "gnäll" på du bara. [wink]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

El Guaje:

Tycker själv att det gör ont att veta att bra människor mår dåligt så jag tycker det är bra att de skriver det här så man får chansen att i alla fall försöka komma med något råd eller tröstande ord.

Ja, jag får också ont när jag vet att nån mår dåligt. Ibland när jag är deppig så funkar det om någon vill prata med sina problem med mig. Jag glömmer liksom bort mina för en liten stund.


   
SvaraCitera

ladysmurf:

Ibland när jag är deppig så funkar det om någon vill prata med sina problem med mig. Jag glömmer liksom bort mina för en liten stund.

Det är ju bra. Att det kan fungera åt båda håll. Du hjälper någon på samma gång som du för stunden hjälper dig själv. Men hoppas det kan lösa sig för dig mer än för bara stunden snart.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

El Guaje:

Men hoppas det kan lösa sig för dig mer än för bara stunden snart.

Hoppas jag med!


   
SvaraCitera

ladysmurf:

Hoppas jag med!

Nu vet jag inte vad du har för problem, men om du har problem med panikångest osv så kan det faktiskt vara värt det att äta tabletter ett tag. Jag fick tabletter för att jag skulle lyckas ta mig upp på fötterna igen, klara av skolan och sånt där. Man behöver ju inte äta länge, bara ett tag för att slippa få panikångest när man ska ta tag i saker.

Men som sagt, vet ju inte vad du har för problem. Själv har jag typ grova motivationsproblem, men panikar när jag inte tar tag i saker = blir ännu mindre motiverad = panikar mer. Ja.

Annars tycker jag att du borde fortsätta leta, för NÄR du hittar den perfekta psykologen kommer det kännas som att komma hem.


   
SvaraCitera

sidecut:

Man behöver ju inte äta länge, bara ett tag för att slippa få panikångest när man ska ta tag i saker.

Minst 3 månader, helst 6 månader, ibland upp till ett år, när det gäller antidepressiv medicin mot annat än premensturell dysfori.


   
SvaraCitera

Hampie:

Minst 3 månader, helst 6 månader, ibland upp till ett år, när det gäller antidepressiv medicin mot annat än premensturell dysfori.

För att de ska hinn börja hjälpa och man ska känna skillnad ja. Det jag menade var att bara för att man börjar äta, så betyder inte det att man är störd, och man måste inte fortsätta äta resten av livet, utan man kan äta under en period för att komma på fötter bara.

- - - - - - - - - - - - - - - - - Sammanslagning 1 - - - - - - - - - - - - - - - - -

Och dessutom, vad är 1 år för att göra en ändring som kommer rädda hela ens liv? Om jag inte hade fått äta mediciner för att vända mig rätt, hade jag förmodligen hoppat av skolan, och pajat ganska rejält inför min framtid.


   
SvaraCitera

sidecut:

Och dessutom, vad är 1 år för att göra en ändring som kommer rädda hela ens liv? Om jag inte hade fått äta mediciner för att vända mig rätt, hade jag förmodligen hoppat av skolan, och pajat ganska rejält inför min framtid.

Jag äter antidepressiva och sinnesstabiliserande mediciner själv så jag är definitivt inte emot dem :). Jag vill bara påpeka att det inte är en kur på en vecka eller en månad man tar och sedan är finitio, utan något man måste äta under en längre tid. Om man slutar med dem för tidigt finns det en risk för att alla problem man haft kommer tillbaka och därför så äter man dem rätt länge och slutar med dem stegvis.


   
SvaraCitera