Aviseringar
Rensa alla

Jag är aktiv inom Folkpartiet och skulle gärna vilja ha era synpunkter angående skolan


Hampie:

inte med bra undervisning

Fast nu är det ju faktiskt som så att skolverket gjorde en väldigt stor inspektion av kommunala och fristående skolor mellan 2003 - 2006 som de senast släppte en rapport om och denna visade väldigt klart att friskolor på nästintill alla punkter var bättre eller lika bra som de kommunala skolorna, har för mig att det bara var på en enda punkt de kommunala fick bättre medan friskolorna fick bättre på flera.

Samtidigt så har ju också de jämförelser de gjort när de tittat på resultaten från de nationella proven visat att elever på friskolor i snitt får bättre resultat på dessa än de som går på kommunala skolor.

Sedan så glömmer du också en viktig faktor, om du vill tjäna så mycket pengar som möjligt på en skola så finns det bara en väg att gå, att ha en skitbra undervisning, har du inte det så visst kan du tjäna lite pengar kortsiktigt men för att kunna tjäna de stora pengarna, dvs långsiktigt måste du ha en god utbildning annars får du snart inga elever.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Hampie:

Religion som i psalmsång och bibelläsning? Jag hoppas du skämtar eller alternativt att jag missförstått dig. Skolan skall vara religiöst neutral.

Jag tycker verkligen inte att man ska gå tillbaka till att ha religiösa skolor. Jag observerade bara att religion uppfostrar människor till det bättre på en del sätt. Man kan inte ersätta all visdom som religioner lär ut med en big bang-teori, det är två olika saker. Det verkar japanerna ha förstått.


   
SvaraCitera

hela skolan står i lågor hoppas hela skiten brinner ner!![bigcheers]


   
SvaraCitera

Hampie:

Många arbeten kan man sköta hemmifrån, eller variera mellan hemma och på arbetsplatsen.

jag vågar nog påstå att fler yrken kräver att du är närvarande på ett kontor


   
SvaraCitera

jag har en del tips till folkpartiet, som du kan framföra till era ledare om tillfälle ges.

ni är dåliga. många fler skulle rösta på er om ni inte var det.

se detta som konstruktiv kritik, och lycka till i nästa val! [party]


   
SvaraCitera

mörknäs:

se detta som konstruktiv kritik

Om det ska kunna räknas som konstruktiv kritik bör du väl definiera exakt vilka områden de är dåliga på samt komma med förslag på hur de skulle kunna förbättra sig där? [wink]


   
SvaraCitera

Jakob_E:

Om det ska kunna räknas som konstruktiv kritik bör du väl definiera exakt vilka områden de är dåliga på samt komma med förslag på hur de skulle kunna förbättra sig där? [wink]

avundsjuk på att ni nyliberaler inte fick någon konstruktiv kritik också? nåväl.

jag tycker att nyliberalismen är dålig. nyliberalismen skulle ha fler än fyra anhängare om den slutade vara så dålig. för att nyliberalismen ska sluta vara dålig så bör ni förbättra den. se detta som konstruktiv kritik, och lycka till i nästa val!*

fotnot:
Image


   
SvaraCitera

Hampie:

Nej, det är ingen lekskola utan det är vad du gör det till.

Så enkelt är det tyvärr inte. Det känns som om du pratar ur en teoribok. Välkommen till en klass full av barn som är ytterst medvetna om alla sina rättigheter och uttnyttjar dom till max mot läraren som bara har skyldigheter.

Hampie:

Att vi skall avskaffa flummskolan, det är också, faktiskt, bara jävla ord.

Inte riktigt. Skolan är flum idag, mycket tack vare alla vacrka teorier som pedagoger och andra presenterar och försöker leka proffs.

Hampie:

Att ge lärare mer befogenheter är trams. Lärare skall lära saker och hjälpa elever att lära sig saker - de skall inte uppfostra och skipa rättvisa i klassrummen. Och snälla du, säg mig, hur många lärare vågar gå fram och sno en agressiv 190-cm-lång 17-åring på mobilen?

Jag håller fullständigt med om att lärare ska hjälpa elever att lära sig, det är ju därför lärare finns! Dock är det tyvärr så att idag så MÅSTE läraren i PRAKTIKEN ta på sig en uppfostrande roll eftersom många av dagens totalt ouppfostrade ungdomar inte kommer till skolan för att lära sig, utan bara för att störa och bråka.

Och innan du drar visan om att läraren måste göra lektionerna intressanta så måste eleven dra sitt strå och vara mottaglig och vilja lära sig. Så är det tyvärr inte idag.

Som tur var är det inte särskilt många 17-åringar som är 190 cm. [cheers] Dock hör du väl själv vad du just säger - lärare vågar inte gå fram till elever och be dom sluta störa för att de kan vara våldsamma. Fin skola all teoretisk pedagogi har gett.

Nä, den enda lösning är respekt och bättre uppfostran/mer tid med föräldrarna hemifrån. Både elever och lärare har rättigheter OCH skyldigheter. Som det är idag har elever bara rättigheter och lärare har bara skyldigheter. Det är åt helvete.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

rbb:

Välkommen till en klass full av barn som är ytterst medvetna om alla sina rättigheter och uttnyttjar dom till max mot läraren som bara har skyldigheter.

Skicka hem dem? Vill de inte lära sig något så är det inte lärarens problem.

rbb:

Inte riktigt. Skolan är flum idag, mycket tack vare alla vacrka teorier som pedagoger och andra presenterar och försöker leka proffs.

Jomenprecis, för Jan Björklund som är gammal militär vet mycket mer än folk som vigt sina liv åt att studera pedagogik; det är ju inte folk som forskar inom pedagogik på området - det är gammal "vet hut-mentalitet" som är det ända rätta.

rbb:

Och innan du drar visan om att läraren måste göra lektionerna intressanta

Tänkte jag inte heller: intressantgjorda lektioner är oftast urdåliga.

rbb:

Dock hör du väl själv vad du just säger - lärare vågar inte gå fram till elever och be dom sluta störa för att de kan vara våldsamma. Fin skola all teoretisk pedagogi har gett.

Skulle inte jag heller göra om de var bråkiga.

rbb:

Fin skola all teoretisk pedagogi har gett.

Är nog inte bara skolan att skylla på där, skulle jag anta.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Flera betygssteg. Idag kan avståndet mellan stegen kännas alldeles för stora för många, och därför nedprioriteras ämnet. Mindre avstånd skulle höja ambitionsnivån, då chansen till högre betyg inte känns allt för avlägset.

Skolmaten är ju alltid ett hett ämne, och ofta värt att diskutera. Både vad som serveras och kvaliten på maten skiljer sig (efter mina erfarenheter) ganska markant mellan olika skolor. Varje kommun bör ha som ambition att sträva efter att tillfredställa eleverna, och bör därför ge skolorna resurserna de behöver. Skolmaten bör vara det sista man drar ner på.

Sen är det kanske värt att granska vad lärarna har för befogenheter mot stökiga elever och så vidare. Kan evnetuellt finnas endel att öndra på där...

Krav på läxhjälp är dessutom en ganska vettig idé...


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

HerrInformation:

Ok, så det jag själv önskade när jag gick i grundskolan var att det fanns en mycket bättre fokusering på varje individ och vad den är bra på istället för att rama varje elev i en mall som då skolväsendet utgår ifrån.

Större fokus på individen är bra, så länge man inte lägger för mycket ansvar på den enskilda individen. Låt oss ta Kunskapsskolan som exempel: Eleverna har i princip total frihet, och därmed också totalt ansvar, något som många 12-åringar inte klarar av. Jag tror att många känner en trygghet i att faktiskt ha schemalagda timmar som standard. Att man sedan får planera en viss del av sin tid själv tror jag mycket på, givetvis med hjälp från lärare om så behövs.
Det viktiga är att man ger de elever som behöver det frihet att utvecklas och att de som inte kan ta ansvar än får ta mindre ansvar, för att sedan gradvis öka på mängden.

HerrInformation:

Jag såg en dokumentär om en japansk lärare som har undervisat just empati till sina elever som var åldrarna 6-12.

HerrInformation:

På Jensen gymnasieskola där lär dom ut föreberedelser inför livet, mental träning m.m. Fick du själva någon liknande förberedelse inför livet? Tycker du bara sånt kanske är fullständigt löjligt och onödig isåfall varför?

Undervisning i sociala relationer och så vidare tror jag är ett bra inslag som skulle uppskattats mycket bland eleverna. Det är förmodligen också ett sätt att minska mobbningen och öka samhörigheten inom klasserna och på skolan. Om man ska dra det till sin spets är det nu som det behövs, då vi lever i en tid där till exempel religion inte längre finns där och ger oss etiska och moraliska grunder. Det är också numera ett faktum att kulturer möts i skolan. Det kan ibland vara ett hinder för umgänge, och då är undervisning ett bra verktyg.

HerrInformation:

Hur viktig är skolmaten för dig? Tror du att du skulle prestera bättre och orka mer om du fick ekologisk mat i skolan? Det kanske kvittar?

Ekologisk mat? Har vi inte viktigare saker att lägga pengar på?
Jag kan inse fördelarna av att höja kvalitén på maten, det skulle antagligen öka prestationerna, men jag tror också att arbetsmiljön och arbetsro är minst lika viktig som maten.


   
SvaraCitera

Alliansen har slagit in på en neo-konservativ skolpolitik som menar att varje människa har en given plats på samhällsstegen, vissa är inte till för att bilda sig utan blott för att arbeta medan andra är lämpade för akademiska arbeten.

Universitetsstudenter skall endast beviljas fyra års studiestöd, såvida man inte direkt sökt in på en yrkeslinje som är på fem, eller sex år. Det skall alltså bli svårare för studenter som inte kommer från rika förhållanden att ex. läsa ett naturvetenskapligt basår för att sedan studera till ett yrke, eller för den delen att läsa kurser för själva bildningens skull. I den borgerliga skolpolitiken så är inte bildning ett självändamål, syftet med utbildningsväsendet är blott att tillfredsställa företagens behov av kvalificerad arbetskraft. Utbildningen skall vara så slimmad, specialiserad och effektiv som möjligt - allt sk. "överflödigt" (= inte lönsamt) skall bort. Detta hjälper även till att hålla nere lönekraven, det är därför som man vill förkorta ex. lärarutbildningen så att de inte skall kunna kräva löneförhöjningar.

Komvux skärs det ner ordentligt på och elever som läst upp sitt betyg på Komvux hamnar i en särskild, sämre urvalsgrupp. Att ha arbetat många år skall inte heller ge extra plus till högskoleprovet. Återigen handlar det om "effektiviteten", elever med olika problem rensas bort och ges ingen extra chans. Det skall också vara svårt att slå om i livet utan har man en gång gjort ett val så skall man vara bunden vi det. Människor skall vara specialiserade på sin grej, ungefär som robotar, vissa skall vara effektiva montörer andra effektiva matematiker men vi skall inte vara fulla, och utvecklade människor. Den borgerliga skolpolitiken innebär ett bildningsförakt, mindre bildning - mer specialiserad utbildning.

Ordningsbetyg skall förstås införas. I dagsläget så begär arbetsgivare aldrig om att få kolla på ens gymnasiebetyg, det beror på att gymnasiebetygen inte säger någonting om vad en person faktiskt kan. Skolan handlar idag inte direkt om kunskap utan snarare om disciplin och det är det som ordningsbetygen skall värdesätta. Jag lovar att när vi får ordningsbetyg så kommer det bli skitvanligt att arbetsgivare vill titta på ens gymnasiebetyg då de inte vill ha en arbetskraft som har div. sociala problem eller ifrågasätter saker. Vad de vill ha är förståsfriska, lydiga och flitiga knektar.

Överlag så slår den borgerliga skolpolitiken mot elever från arbetarklasshem som ofta saknar studievana, de kommer att ytterligare försvagas gentemot elever från trygga, stabila akademikerhem. Det är inte tänkt att arbetare skall vara bra på något annat än att knega, vilket är en idé med farliga konsekvenser som kommer att gynna mörka samhällskrafter.

Det man syftar till med skolväsendet är alltså att sålla agnarna från vetet, plocka ut guldkornen för att skapa en konkurrenskraftig elit. Man tycker att det är lönlöst (ineffektivt) att satsa på de "lata" och "hopplösa" barnen från arbetarklassen så man stänger dörren för dem.

Det är främst i denna mening som den neo-konservativa skolpolitiken skiljer sig från den nyliberala (i övrigt är de väldigt lika), den nyliberala skolpolitiken vill utbilda så många som möjligt då man menar att det är som mest lönsamt, det skapar så mycket värde som möjligt att suga ut. Medan de neo-konservativa menar att folk är ämnade för olika saker, vissa är det onödigt att satsa på.


   
SvaraCitera

Det finns olika typer av skolpolitik, dels finns den terapeutiska skolpolitiken som i Sverige främst representeras av Vänsterpartiet. Den kan sammanfattas som:

*Kompetens framför prestation
*Eleverna konstruerar sin egen kunskap
*Decentraliserad skola
*Individualistisk syn på undervisningen
*Elevens egna skapande står i fokus
*Tar sin utgångspunkt i det globala snarare än det lokala
*Dialog med Carl Rogers stuk (t ex läraren ställer frågor till eleverna som "hur tänker du om det här", "hur får påverkar det dig" istället för typiska prestationsfrågor "vad heter huvudstaden i Spaninen" "Vad hette Gustav Vasas närmaste rådgivare").
*Inspirerad av den progressiva och liberala pedagogiken

Som i mitt tycke har många fördelar men även ett antal stora brister. Den här typen av osynlig samtalspedagogik kan vara svår för många elever från arbetarhem att ta till sig, man har inte fått med sig det här från hemmet och behöver ofta en tydligare, mer lärarstyrd pedagogik. Den mjuka samtalstonen har många fördelar men kan också för många elever leda till en bristande respekt för läraren. Jag ser också ett problem med individualismen då jag förordar en skolpolitik som ser mer till kollektivet.

Dels har vi den nyliberala skolpolitiken främst representerad av Socialdemokraterna, med fokus på:

* Decentraliseringar
* Individuellt arbete
* Fri styrning av klassrummet dvs osynlig pedagogik
* Marknadstänkande dvs fri konkurrens
* Medelklassdominans - där de osynliga reglerna missgynnar främst arbetarklassen som inte vet vad hur de ska föra sig i klassrummet

Ett stort steg i den här riktningen var den katastrofala kommunaliseringen av skolan som visserligen ökade lärarnas autonomi (vilket är bra) men främst innebar:

*Mindre resurser till skolan
*Ökad konkurrens mellan skolor
*Mer osynlig pedagogik (= medelklassen dominerar pga relativism och flum)
*Svårare för skolor i resurssvaga kommuner att överleva
*Större elevgrupper för de kommunala skolorna
*Ökad differentiering inom elevgrupperna
*Ökad konkurrens mellan lärarna

Och sist men inte minst så har vi den neokonservativa skolpolitiken som främst företräds av Folkpartiet. Den innebär:

* Ökad politisk styrning av vilken kunskap som förmedlas
* Mer styrning av lektionerna dvs en synlig pedagogik
* Kateder-undervisning utan ett progressivt lärande
* Centralisering
* Större fokus på att eleverna presterar (t ex ett bra betyg eller provresultat eller rätt svar på lektionen) snarare än förvärvar en kompetens
*Mer komparativt fokus där man sneglar på "framgångsrika" länder som Finland och Sydkorea.


   
SvaraCitera

ungidag:

Betygen

Jag fattar inte problemet med betyg i Sverige. I Finland har vi en skala på 4-10, och det har funnits väldigt länge och har alltid funkat bra. Vi har ju en av dom bästa skolorna i världen. Men här i Sverige så är ni rädda för att det ska bli en tävling mellan elverna. Man ska göra så gott man kan för att få så bra betyg så möljigt, så man kan få en bra utgångs punkt i vidare utbildning. Det kallar vi inte för tävling, utan OBLIGATORISK GRUNDUTBILDNING!


   
SvaraCitera

Hampie:

Skicka hem dem? Vill de inte lära sig något så är det inte lärarens problem.

Skickar man hem bråkiga elever gör man sig bara av med problemen istället för att ta itu med dem.

Hampie:

det är gammal "vet hut-mentalitet" som är det ända rätta.

Ibland är det faktiskt det.

Hampie:

Är nog inte bara skolan att skylla på där, skulle jag anta.

Där sade du ett sant ord. Problemet ligger mycket djupare än skolan. Ungdomarna och barnen idag är ouppfostrade hemifrån, vilket i sin tur beror på att föräldrarna inte har tid med sina egna barn, vilket i sin tur beror på att båda föräldrarna måste jobba idag för att ha råd med alla drömmar som villa, bil och whatever.

Jag är helt övertygad om att barn och ungdomar skulle må mycket bättre om en förälder alltid stannade hemma. Men nej, pengar är ju viktigare för de flesta. -_-


   
SvaraCitera