var precis sådan förut

i mitt fall tror jag att det berodde på att jag var rädd för att släppa andra människor nära

Blivande_japan:

i mitt fall tror jag att det berodde på att jag var rädd för att släppa andra människor nära

Mjo, det kan ligga någonting i det. Har själv funderat på den saken.

Brukar leta fel på mig själv i stället och be personen söka upp nå'n "bättre".

Mow Skwoz:

Brukar leta fel på mig själv i stället och be personen söka upp nå'n "bättre".

Sån är jag i början, innan jag är säker på om de gillar mig eller inte. Även det är ju ett utmärkt sätt att sabba för sig själv på.

haha känner igen det där, har hänt mej ett antal gånger
vetifan varför, jag känner mej blind

ja störd är precis vad du är sluta genast upp, du förstr inte hur bra du har det

Jag är tvärtom, blir mer intresserad ju mer intresse den andra visar. Om jag finner den attraktiv och den inte är dum i huvudet alltså.

Ryck upp dig ffs...

Jag har alltid varit precis likadan och jag tror, precis som ni skrev tidigare, att det handlar om att man är rädd att släppa folk inpå livet.. För min del handlar det om att jag har väldigt svårt att lita på folk.

Men jag bestämde mig helt enkelt bara för att försöka, ge en av killarna en chans.. Jag tänkte att jag iaf kunde träffa honom ett par gånger innan jag vände ryggen åt honom.. bara för att se hur det kändes. Han hade inte mycket som jag gillade och jag va otroligt kluven i början och säker på att allt va helt fel. Men jag hittade nya bra saker hos honom efter varje träff, jag hittade saker jag gillade. Det gick faktiskt bra och jag lärde känna honom, det blev så mycket lättare plötsligt. Det hade inte behövt bli nåt, det handlade bara om att våga satsa och bevisa för mig själv att jag hade fel. Man har ju faktiskt inte något att förlora.

hikikomori:

Hjälp. 🙁

Du verkar ha fått bra tips, använd dem till din fördel

hikikomori:

Då hittar jag genast en massa fel på dem och tänker att de kanske inte var så värst br

Du är rädd.

Fungerar likadant, välkommen till klubben.