Forumet - Jag tappar allt

Jag tappar allt

469 0 10
Jag har börjat sluta känna saker syskist.
såklart kan jag le och skratta och gråta men jag känner inget inom mig jag är tom. Jag hatar allt och vill bara trycka ner mig själv i ett mörkt rum där jag inte äter eller pratar med någon. Vill inte svika mamma eftersom vi har gått igenom så mycket min plastpappa också men det är inte samma sak. Jag vill bara känna något..glädje kanske. Märkte att detta börja hända i julas. Jag vet inte längre vrf jag finns eller vad jag har för syfte. Vill bara vara för mig själv och stänga ute allt..
... Det låter som att du bär runt på en hel del smärta eller kanske är deprimerad/på väg in i en depression.
Försök jobba på dig själv för att få dig att må bättre, snälla ät och straffa inte dig själv på grund av att du känner dig tom. Det finns säkerligen en undangömd anledning till denna tomhet du beskriver även om du inte vet vad den är ännu.

Rebecca00: ... Det låter som att du bär runt på en hel del smärta eller kanske är deprimerad/på väg in i en depression.
Försök jobba på dig själv för att få dig att må bättre, snälla ät och straffa inte dig själv på grund av att du känner dig tom. Det finns säkerligen en undangömd anledning till denna tomhet du beskriver även om du inte vet vad den är ännu.
Deprimerad är jag nog redan..och jag är ju inte mig själv helt och hållet är ju trans som inte kommut ut..känner ingen smärta vet ej hur det känns längre..men tack för att du gav dig tiden att bry dig.

Idon’tnookey:
Nej det är ingen tjatig grej att skylla på. Det är HELT LOGISKT att något som sitter nära ditt hjärta eller är en viktig värdering för dig skulle kunna göra sig djupt sorgsen om någon påstår att det inte är sant eller att dina drömmar skulle vara fel eller omöjliga att uppnå på något sätt.

Kan depressionen grunda sig i att du känner dig "upprörd" över att ingen vet hur du egentligen är? Kan iallafall tänka mig att känslan/vetskapen av att vara otillräcklig kan leda till ett ställningstagande att livet är en meningslöshet vilket gör att man automatiskt slänger bort alla riktiga känslor eftersom livet ändå inte är meningsfullt om man inte är sann mot sig själv och sina närmaste.

Spana också in:


Rebecca00:
Nej det är ingen tjatig grej att skylla på. Det är HELT LOGISKT att något som sitter nära ditt hjärta eller är en viktig värdering för dig skulle kunna göra sig djupt sorgsen om någon påstår att det inte är sant eller att dina drömmar skulle vara fel eller omöjliga att uppnå på något sätt.

Kan depressionen grunda sig i att du känner dig "upprörd" över att ingen vet hur du egentligen är? Kan iallafall tänka mig att känslan/vetskapen av att vara otillräcklig kan leda till ett ställningstagande att livet är en meningslöshet vilket gör att man automatiskt slänger bort alla riktiga känslor eftersom livet ändå inte är meningsfullt om man inte är sann mot sig själv och sina närmaste.
Jag är mest rädd och arg..och så förvirrad
Det är inte så konstigt att man slutar bry sig lika mycket om olika saker när man blir äldre. 

Testa titta på filmer eller serier som är lyckliga eller sorgliga. Eller YouTube videos som är sorgliga, typ hundar som återförenas med deras ägare. Eller Amerikanska soldater som återförenas med deras familj. Fast tappa inte bort dig i alla filmer då! Galen

sies: Det är inte så konstigt att man slutar bry sig lika mycket om olika saker när man blir äldre. 

Testa titta på filmer eller serier som är lyckliga eller sorgliga. Eller YouTube videos som är sorgliga, typ hundar som återförenas med deras ägare. Eller Amerikanska soldater som återförenas med deras familj. Fast tappa inte bort dig i alla filmer då! Galen
Har redan testat inget funkar..jag vill men det går inte