Qulikilavisier: Jag tycker det är som svårast att hitta olika fakta för som faktiskt ofingrerat visar på resultat utav konkreta politiska förändringar. Varenda sida talar alltid om sig själv som bäst och rätt - från dom får man ingen sanning, bara sagor som blivit bekräftade av en selektiv verklighetsbild till följd av en nästa dogmatisk ideologisk övertygelse. Ideologi är intressant, men bör snarast agera ideal. Som förklaringsverktyg är det desto mindre säkert, anser jag. Man försöker få världen runt omkring en att passa in i ens bild, snarare att få ens egen bild att passa verkligheten. Det kan bli väldigt kontraproduktivt.
player one: nej, vi kan inte uppnå jämställdhet utan socialism
Svårt att säga, men jag tror inte det. I vilket fall är det väldigt svårt då dessa maktstrukturer är sammantvunna och reproducerar varandra.
jag tror inte att en centraliserad tvångsbaserad utjämningsmekanism är kapabel att förverkliga någon meningsfull tolkning av jämställdhet (mer om detta nedan). i den mån den är praktiskt genomförbar är den ju själv beroende av godtyckliga avgränsningar. således befäster den skiktningar och motsättningar i samhället. jag tvivlar också på att den kan vara ett effektivt botemedel mot kapitalism då den exemplifierar monopol och resursackumulering.
vidare är begreppet jämställdhet kraftigt genomsyrat av rådande hegemoni. just feminismen illustrerar detta mycket tydligt, i och med att majoriteten även bland de mest hängivna och radikala anhängarna betraktar kvinnokampen som en fråga om kvinnors rätt att vara män, att utleva patriarkala eller åtminstone maskulina ideal. problemet är att begreppet är så grumligt i och med att det vilar på premissen att alla människor är likadana och vill samma sak. det är den härskande, normerande klassen som vinner på ett sådant tankeschema, som alltså är konservativt. istället bör man tala om anarki. det är fullt möjligt, rentav troligt, att ett anarkistiskt samhälle, ett samhälle utan tvång och hierarkier, ett harmoniskt och fredligt samhälle, skulle underkännas enligt egalitarismens kriterier. ändå är detta samhälle den enda rimliga och koherenta etiska standarden. därför är begreppet jämställdhet otjänligt som politiskt riktmärke.
jag har svårt att se hur anarki ska uppnås via socialism, men lika svårt att se hur det ska uppnås genom att släppa tyglarna för privata vinstintressen. förhoppningsvis finns en tredje möjlighet i global informationsfrihet som ersätter de traditionella organisationsformerna, distributionskanalerna och maktinstrumenten.
mpt:hv: i och med att majoriteten även bland de mest hängivna och radikala anhängarna betraktar kvinnokampen som en fråga om kvinnors rätt att vara män, att utleva patriarkala eller åtminstone maskulina ideal.
trams
hur ofta ser man inte kampanjer i stil med "tjejer kan också driva företag och sno åt sig pengar!", "tjejer kan också utöva kampsport!" osv? jag ser det betydligt oftare än jag ser någon erkänna kvinnliga värden och vilja öka status för dessa.
men jag vet att vi inte har samma grundläggande syn på kvinnligt o manligt.
nej du har missförstått men kmr inte orka förklara i skrift tar d när vi ses
oki
promiskuitet är också manligt, och uppmuntras indirekt som ett sätt för kvinnor att ta plats och tillskansa sig social legitimitet och likaberättigande.
Moderaten:
Nej.
Förtydligande: det finns en typ av manlighetsstatus kopplad till att ha sex med många kvinnor. Tycker du fortfarande "nej"?
tänker snarare på att män har starkare biologisk incitament till det.
mpt:hv:
tänker snarare på att män har starkare biologisk incitament till det.
Försöker att hjälpa dig att få fram poängen. Nu gör du det ännu svårare.
vidare är begreppet jämställdhet kraftigt genomsyrat av rådande hegemoni. just feminismen illustrerar detta mycket tydligt, i och med att majoriteten även bland de mest hängivna och radikala anhängarna betraktar kvinnokampen som en fråga om kvinnors rätt att vara män, att utleva patriarkala eller åtminstone maskulina ideal.
för mig, och de flesta andra vars åsikter jag respekterar i frågan, så handlar det snarare om att alla ska värderas lika och ha samma möjlighet till en rimlig levnadsstandard, social trygghet, osv. inte bara de som bestämmer sig för att anpassa sig efter den manliga könsrollen. det är, som jag ser det, en väldigt borgerlig åsikt att framföra. typ, "kapitalism åt alla". det är ju precis vad borgerliga "feminister" försöker uppnå, dvs att fixa en jämn könsfördelning inom den översta promillen som förtrycker alla andra. och det är, som jag ser det, precis det som fi officiellt förespråkar, även om stora delar av medlemsbasen är av vettigare inställning, och av någon anledning ignorerar eller missar det faktum att de röstar mot sina politiska preferenser.
Rödingajäveln:
Tror att jag ligger närmast det här svaret. Jag tror att man kan ta bort rent juridiska ojämlikheter mellan könen inom kapitalismen som t.ex. att dela föräldraförsäkringen och dylikt. Jag tror inte att man kan få en jämlikhet i praktiken då hela kapitalismen som system förutsätter ojämlikhet och konkurrens mellan människor. Någon grupp kommer att äga mer och därmed att ha mer makt än andra. Någon grupp kommer att missgynnas. Olikheter mellan kön, olika folkgrupper, osv. och konflikter mellan dem kommer att späs på och kommer att finnas så länge vi har ett samhälle som bygger på konkurrens och ojämlikhet. Vilket kön som har mest makt, vilken folkgrupp osv. behöver inte vara statiskt, men ojämlikheten är inbyggd i systemet.
Så det är jämställt att inte behöva jobba och istället leva på bidrag, medan de som slitit arslet av sig i skolan och jobbat som ett djur försörjer dessa individer?
lsak:
Så det är jämställt att inte behöva jobba och istället leva på bidrag, medan de som slitit arslet av sig i skolan och jobbat som ett djur försörjer dessa individer?
Nej. Var skrev jag det?
