Aviseringar
Rensa alla

Klasshat


Ämnesstartare

aristoteles:

5 miljoner? Pratar vi om hundkojan eller?

i månaden menar ja


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

whaddup bird:
exempel på vad folk skriver?

Kommer inte på nåt specifikt nu men har ofta tänkt på det ofta... 


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Burgfitta: Kommer inte på nåt specifikt nu men har ofta tänkt på det ofta...

omöjligt att bemöta vad du skriver pga går inte att förstå vad du menar riktigt utifrån trådstarten


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

whaddup bird:

omöjligt att bemöta vad du skriver pga går inte att förstå vad du menar riktigt utifrån trådstarten

Har läst en del osmakliga kommentarer om där Umares orsaker till förakt mot vissa andra individer har varit dessas klasstillhörighet. 


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Vissa tar de det hela till en individuell nivån när de uttrycker sig som de gör. Förstår om man ej gillar funktionerna av "klasser" dock men det är en annan sak.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

ennie: i månaden menar ja

Ja det låter lagom för ett litet sommarställe kanske. Själv bor jag hos kungen. Vi delar säng.


   
SvaraCitera
reben

man hatar systemet o nehöver nå lite mer konkret att hata. ngt man kan slå o döda


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

för så många på den här hemsidan är människor


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

debepe:
för så många på den här hemsidan är människor

Visste ej


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

aristoteles:

Ja det låter lagom för ett litet sommarställe kanske. Själv bor jag hos kungen. Vi delar säng.

syftade på barnens lek stuga.
i vlket land?


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Jag hatar överklassen, alltså folk som äger McDonalds, IKEA, Axfood och andra storkapitalister av i huvudsak tre skäl:

1.
Det är inte deras eget "hårda arbete" som gjort dem rika vilket folk
brukar påstå. Det är helt omöjligt att bli rik på bara din egen
arbetskraft. Alla som har blivit så rika har blivit det genom att
anställa människor som utför arbetet åt dem. Trots att vi arbetare utför
arbetet är det inte vi som blir rika på det utan våra chefer. En
arbetare med hög lön som arbetar hela sitt liv och på något vis skulle
lyckas spara varenda krona kan ändå bara skrapa ihop enstaka miljoner över sin livsstid
(och det är inte ens möjligt att göra eftersom du måste köpa mat,
bostad, osv.). Miljoner som dessa kapitalister tjänar dagligen på samma
arbetares arbetskraft.

2. De har makt. McDonalds och IKEA har
större makt över världsekonomin än vad t.ex. ens den svenska staten har.
De har med sitt kapital möjlighet att utradera världssvälten, åtgärda
klimatkrisen, sluta suga ut folk, m.m. men de gör det inte. Istället
samlar de bara sina förmögenheter på hög eller i sina företag.

3. Jag tvingas av
samhället att sälja min arbetskraft till dessa människor. Om jag vill
kunna tillfredsställa grundläggande mänskliga behov som mat, bostad,
kläder, nöje, m.m. så måste jag ha en inkomst. För att få en inkomst
måste jag sälja min arbetskraft i utbyte mot en lön. Vi arbetare är
alltså intvingade i en beroendeställning gentemot kapitalisterna som vi
bara kan komma ur genom att bli kapitalister själva, vilket dessutom
bara en väldigt liten procent av oss kan bli då det behövs någon som
arbetar på kapitalisternas företag för att kapitalismen ska gå runt.
Majoriteten av alla människor i ett kapitalistisk system är alltså
tvingade att vara lönearbetare. Individer kan byta plats i klassamhället
men klassamhället består. En världsordning där majoriteten av
människorna är underställda en liten elit och inte ens kan
tillfredsställa sina grundläggande behov om man inte lyder dessa är en
vidrig och omänsklig världsordning. Ogillar man denna världsordning är
det svårt att inte även ogilla de som tjänar på att det ser ut såhär,
vill ha det så och kan ändra det men inte gör det. Om jag slår dig och
tar ditt godis varje dag blir du förmodligen ganska arg på mig liksom.

Jag
tycker dock i första hand att klasshat inte handlar om ett hat mot
kapitalisterna utan snarare ett hat mot klassamhället och ens egen
situation som arbetare. Jag hatar att jag inte kan leva mitt liv på mina
villkor. Jag hatar att jobba på ett jobb där jag själv knappt hinner se
pengarna innan de är borta medan företagsägaren kammar hem miljoner i
månaden. Självklart innebär det ett förakt mot chefen men i första hand
ett förakt mot det samhälle som ger såna som hen den makten över mitt liv.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Rödingajäveln:
Jag hatar överklassen, alltså folk som äger McDonalds, IKEA, Axfood och andra storkapitalister av i huvudsak tre skäl:

1.
Det är inte deras eget "hårda arbete" som gjort dem rika vilket folk
brukar påstå. Det är helt omöjligt att bli rik på bara din egen
arbetskraft. Alla som har blivit så rika har blivit det genom att
anställa människor som utför arbetet åt dem. Trots att vi arbetare utför
arbetet är det inte vi som blir rika på det utan våra chefer. En
arbetare med hög lön som arbetar hela sitt liv och på något vis skulle
lyckas spara varenda krona kan ändå bara skrapa ihop enstaka miljoner över sin livsstid
(och det är inte ens möjligt att göra eftersom du måste köpa mat,
bostad, osv.). Miljoner som dessa kapitalister tjänar dagligen på samma
arbetares arbetskraft.

2. De har makt. McDonalds och IKEA har
större makt över världsekonomin än vad t.ex. ens den svenska staten har.
De har med sitt kapital möjlighet att utradera världssvälten, åtgärda
klimatkrisen, sluta suga ut folk, m.m. men de gör det inte. Istället
samlar de bara sina förmögenheter på hög eller i sina företag.

3. Jag tvingas av
samhället att sälja min arbetskraft till dessa människor. Om jag vill
kunna tillfredsställa grundläggande mänskliga behov som mat, bostad,
kläder, nöje, m.m. så måste jag ha en inkomst. För att få en inkomst
måste jag sälja min arbetskraft i utbyte mot en lön. Vi arbetare är
alltså intvingade i en beroendeställning gentemot kapitalisterna som vi
bara kan komma ur genom att bli kapitalister själva, vilket dessutom
bara en väldigt liten procent av oss kan bli då det behövs någon som
arbetar på kapitalisternas företag för att kapitalismen ska gå runt.
Majoriteten av alla människor i ett kapitalistisk system är alltså
tvingade att vara lönearbetare. Individer kan byta plats i klassamhället
men klassamhället består. En världsordning där majoriteten av
människorna är underställda en liten elit och inte ens kan
tillfredsställa sina grundläggande behov om man inte lyder dessa är en
vidrig och omänsklig världsordning. Ogillar man denna världsordning är
det svårt att inte även ogilla de som tjänar på att det ser ut såhär,
vill ha det så och kan ändra det men inte gör det. Om jag slår dig och
tar ditt godis varje dag blir du förmodligen ganska arg på mig liksom.

Jag
tycker dock i första hand att klasshat inte handlar om ett hat mot
kapitalisterna utan snarare ett hat mot klassamhället och ens egen
situation som arbetare. Jag hatar att jag inte kan leva mitt liv på mina
villkor. Jag hatar att jobba på ett jobb där jag själv knappt hinner se
pengarna innan de är borta medan företagsägaren kammar hem miljoner i
månaden. Självklart innebär det ett förakt mot chefen men i första hand
ett förakt mot det samhälle som ger såna som hen den makten över mitt liv.

Okej, tack för svaret. Men överklassen handlar ju inte nödvändigtvis om de som äger de stora företagen.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

umgicks me 1 överklassare en gng,  hn hade lagt choklad m dens papper i micron o trodde de skulle bli varmare/mjukare, sen freakade han när micron började blixtra

vem gör sånt?? jo ba över klass..


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Burgfitta:

Okej, tack för svaret. Men överklassen handlar ju inte nödvändigtvis om de som äger de stora företagen.

Nä alltså det beror ju på vad man menar med begreppet. Jag tycker "överklass" är en väldigt luddig term och brukar inte använda den. Jag använder den marxistiska klassanalysen istället.

Arbetarklass/proletärer - "de som inget äger utom sin arbetskraft", dvs. vi som inte kan försörja oss på vårt ägande och därmed måste sälja vår arbetskraft. Exempel: De flesta av oss.

Kapitalister/borgarklassen - De som äger tillräckligt med kapital (kan vara pengar, men också saker som maskiner och annat som är pengar i "fast" form) för att kunna leva på sitt ägande och därför inte behöver sälja sin arbetskraft eftersom de kan köpa in arbetskraft från arbetare och leva på det. Exempel: Ingvar Kamprad, Antonia Ax:son Johnson, Wallenbergfamiljen, osv.

Småborgare - De som äger kapital, men inte tillräckligt för att kunna leva enbart på sitt ägande. Om du t.ex. äger själv de saker du behöver för att arbeta (en liten matbutik, en gård eller liknande) så du inte behöver sälja din arbetskraft till någon annan, men ändå tvingas arbeta för att överleva. De har ofta enstaka anställda som t.ex. nån familjemedlem eller liknande men småborgare är själva i princip arbetare också eftersom de inte kan leva på sina anställdas arbete. Exempel: Din lokala livsbutik, små byggfirmor, osv.

Sen finns såklart olika undergrupper inom dessa klasser som har olika bra position i samhället. Arbetslösa arbetare har det ju t.ex. sämre än ingenjörer och läkare men båda är beroende av att sälja sin arbetskraft.

Edit: Kan tillägga att jag i princip tycker att småborgare är arbetare också för de flesta av dem äger inte sina produktionsmedel i verkligheten utan har tagit lån för att ha råd med dem. De är alltså i praktiken ofta underställda banken och arbetar för att betala av sina skulder till denna.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

När man har de riktigtdåligt, och det är människorsom beter sig som att det ska vara så för att dom tjänar på det och för att det inte är dåligt för dom, och när dom kontrollerar en.då hatar jag dom.


   
SvaraCitera