Aviseringar
Rensa alla

Likheter mellan socialism och konservatism?


Ämnesstartare

Jag är dålig på att googla, och har lite brottom -.-

Vilka likheter finns det mellan socialismen och konservatismen? - Till ett prov. Behöver inte mycket, 1-2 saker.


   
Citera

båda är politiska system, båda slutar på ism och båda har en gubbe som frontfigur i sverige (Ohly, Hägglund) [crazy]


   
SvaraCitera

Öh, de är båda politiska ideologier kanske?

Socialism är raka motsatsen till konservatism. Socialismen är samhällsomstörtande i ett kapitalistiskt samhälle, konservatismen är samhällsbevarande.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Seriöst nu.


   
SvaraCitera

båda är ett resultat av den franska revolutionen.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Hemlight:

Seriöst nu.

De svar du har fått är seriösa. Vill du ha mer får du börja bättre än med att du "Till ett prov. Behöver inte mycket, 1-2 saker."


   
SvaraCitera
JLm
 JLm

1. Uppmuntrar kollektiv.

2. Icke-värdenihilistiska.

[mad]


   
SvaraCitera

JLm:

Icke-värdenihilistiska.

Öh va? Klart socialismen är värdenihilistisk, åtminstone den marxistiska skolan.

Dvs. ifall jag förstått värdenihilismen korrekt:

"Värdenihilism är en teori som uppstod i Uppsalafilosofin som innebär att värdeutsagor (uttalanden om moral, juridik, estetik, smak etc) - detta är ont, detta är vackert - saknar sanning. De ser värden i stället som känslomässiga utsagor, i språkteoretiskt avseende imperativer. Att säga att en handling är ond anser alltså värdenihilisterna vara ett slags uppmaning eller indirekt påbud som är grundat på en känsla hos den som säger det."

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rdenihilism


   
SvaraCitera

Stringgurka brukar vara ''het på gröten'' när det gäller vänster-idéer.


   
SvaraCitera
JLm
 JLm

Rödingajävel:

Öh va? Klart socialismen är värdenihilistisk, åtminstone den marxistiska skolan.

Dvs. ifall jag förstått värdenihilismen korrekt:

Det beror - enligt min mening - på, hur långt man vill dra saker och ting. Ofta talas det om arbetarrråd och liknande, vilket snarare känns som ett slags demokratiprincip än något som strikt gagnar den rörelsen, och då har man närmast erkänt ett värde. Måste dock i all ödmjukhet säga, att jag inte är oerhört inläst i revolutionär socialism.


   
SvaraCitera

Enda likheterna jag kan se är att, som nämnts ovan, båda är för kollektivt tänkande, men har totalt olika fokus. Medan socialismen enar arbetare och är för ett samhälle där alla ingår i kollektivet och där den generella strävan är att göra förutsättningarna för hela kollektivet så bra som möjligt, så är konservatismen i första hand inriktad på etniska och nationella kollektiv för att skapa en slags falsk trygghetskänsla hos arbetarna. Syftet med kollektivet ur ett konservativt synsätt är att maximera hur mycket de kan utnyttjas av ägandeklassen.

Så, både socialism och konservatism är för att man ska ena folk.
Socialism: Ena arbetarna, skapa ett stort kollektiv och sträva efter kollektivets bästa.
Konservatism: Ena den etniska gruppen, skapa en kollektiv känsla och vertikal solidaritet för att förenkla utsugningen av de på botten.

Detta till skillnad från t.ex. liberalism, som är väldigt individualistisk och vill förenkla utsugningen genom att splittra horisontellt mer än att ena vertikalt. Det ena utesluter ju dock givetvis inte det andra, varför liberalism och konservatism ofta kan gå hand i hand.


   
SvaraCitera

Stringburka:

Detta till skillnad från t.ex. liberalism, som är väldigt individualistisk och vill förenkla utsugningen

say wat

Liberalismen behöver knappast innefatta horisontell splittring i någon större utsträckning än kommunismen.

Att liberalism och konservatism går hand i hand bör du se som en produkt av en snedfördelning av resurser som är sprungen ur en konflikt mellan maktsträvanden och av att frihetliga värden alltid tycks fördelaktiga när de proklameras, oavsett i vilket intresse och hur konsekvent...

En fullständigt införlivad liberalism är inte nödvändigtvis i kapitalismens intresse; det handlar här inte alls om att öka möjligheterna för imaginära människokonstellationer att ackumulera pengar och därmed makt, utan om att säkra människors frihet från det tvång detta innebär genom att ge dem frihet att handla själva och eliminera godtyckliga gränsdragningar från den offentliga arenan. Ingen kommunitaristisk frihetsdefinition behövs.


   
SvaraCitera

Brk g:

Liberalismen behöver knappast innefatta horisontell splittring i någon större utsträckning än kommunismen.

Liberalism, som i nyliberalism, leder till det vilket de flesta liberaler är medvetna om. Liberala politiska grupper och tankesmedjor världen över jobbar hårt för att krossa fack och andra som kan tänkas arbeta för arbetarsolidaritet.

Liberalismen står iofs för splittring åt alla håll, inte bara horisontellt.


   
SvaraCitera

Stringburka:

Liberalism, som i nyliberalism, leder till det vilket de flesta liberaler är medvetna om. Liberala politiska grupper och tankesmedjor världen över jobbar hårt för att krossa fack och andra som kan tänkas arbeta för arbetarsolidaritet.

Splittrande av facklig gemenskap är nog en kontraproduktiv resursinsats och en dålig prioritering, men det är också ett led i förverkligandet av en ideologi vilkens slutvision rymmer föreningsfrihet men där fackens inflytande inte behöver vara så förborgat som i dag, pga minskade motsättningar.

På samma sätt är många socialistiska organisationer intellektuellt inkonsekventa i sin strävan efter ett idealtillstånd.

Stringburka:

Liberalismen står iofs för splittring åt alla håll, inte bara horisontellt.

Eller för en förening på andra grunder än institutionaliserat tvång.

Jag vill poängtera att nyliberalismen ofta är ett medel för kapitalismen snarare än ideologiskt motiverad eftersom den sätter ekonomiska frågor så vansinnigt högt. Det jag försvarar är klassisk liberalism.


   
SvaraCitera

Brk g:

Splittrande av facklig gemenskap är nog en kontraproduktiv resursinsats och en dålig prioritering, men det är också ett led i förverkligandet av en ideologi vilkens slutvision rymmer föreningsfrihet men där fackens inflytande inte behöver vara så förborgat som i dag, pga minskade motsättningar.

Vad får dig att tro att liberalism skulle leda till reell föreningsfrihet? Redan nu så kan du förlora arbetet om du är aktiv i vissa föreningar på många platser i världen (där företagen avgör detta, inte staten). Om stora företag blir ensam arbetsgivare i ett område, och dessa motsätter sig facklig organisering (vilket de givetvis skulle göra av uppenbara skäl), hur skulle det vara föreningsfrihet mer än vad det är idag?

Brk g:

Eller för en förening på andra grunder än institutionaliserat tvång.

Vilket inte har något med saken att göra över huvud taget; det gör även den frihetliga socialismen (som tycks vara den dominerande inställningen bland unga socialister idag, men det är bara så det tycks mig) men det har inget att göra med splittring.


   
SvaraCitera