Min flickvän är i stort sätt den bästa människan i hela världen och jag älskar henne så mycket. Jag är nästan hundra procent säker att hon känner likadant för mig. Jag flyttade en timme ifrån henne nu i helgen för att börja på en helt ny skola och enda sedan flytten har jag mått dåligt. Vi spenderade i stort sätt varenda dag med varandra i ett och ett halvt år och jag mår dåligt när jag är utan henne. Även ifall fredagarna är lediga för mig och jag kan träffa henne 3 dagar i veckan mår jag pissigt.

Skolan i sig är bra, har en jävligt fin lägenhet tillsammans med två kompisar och klassen/kurser verkar jättebra samt att jag inte har några problem att skaffa nya vänner! Och att jag går linjen jag vill är också ett jätteplus. Men ändå får den här flickan mig att må pissigt dåligt när hon inte är med mig...

Under sommaren har hon bearbetat att jag ska flytta, och var beredd på flytten när det skedde.
Men jag började inse hur det skulle bli två dagar innan flytten och enda sedan hon åkte ifrån mig mår jag pissigt igen och kan knappt vänta till torsdag kväll.

Jag vet att det är den bästa känslan att vara kär, men jag är verkligen inte efterhängsen, svartsjuk och låter henne göra det hon vill. Vi litar på varandra och har ett sunt förhållande.

Men jag mår dåligt att vara utan henne och jag kan få tårar i ögonen när jag tänker på det här (och då gråter jag nästan ALDRIG)

Någon som känner som jag eller gått igenom samma sak? Hade varit bra att få tips på hur man kan må bättre.