Aviseringar
Rensa alla

Min ätstörning


Ämnesstartare

Jag är så less på att ha en ätstörning. Jag kämpar med onda tankar varje dag. Försöker tänka att jag är fin som jag är, men det känns som om jag är jättestor. Försöker intala mig själv att jag inte har gått upp i vikt, men i spegeln och på bilder ser jag något annat. Min hjärna tror att allt jag äter gör mig tjock, det spelar ingen roll vad det är. Ett tag började det bli bättre, nu är jag påväg neråt igen.

Finns det någon mer där ute som brottas mot en ätstörning? 


   
Citera

Det finns det garanterat


   
SvaraCitera

jag själv har oxå problem med maten och hur jag tänker om kring mig själv osv har dock inte vågat vara ärlig mot min psykolog så har inte fått någon utredning kring det direkt... :/ 


   
SvaraCitera

Tycker det är sorgligt med folk som har den inställningen att se tjock ut är någonting dåligt.


   
SvaraCitera

Chickwithgun:
Tycker det är sorgligt med folk som har den inställningen att se tjock ut är någonting dåligt.

Det handlar ju inte om det här, utan att personer som inte är överviktiga alls ser sig själva som det.

Sen finns det även attitydproblem; inställningen till huruvida övervikt per definition är fult. Men det är en helt annan fråga som tenderar att trigga personer med ätstörningar ifall det talas om på det viset i den här kontexten. 


   
SvaraCitera

rotorblad:

Det handlar ju inte om det här, utan att personer som inte är överviktiga alls ser sig själva som det.

Sen finns det även attitydproblem; inställningen till huruvida övervikt per definition är fult. Men det är en helt annan fråga som tenderar att trigga personer med ätstörningar ifall det talas om på det viset i den här kontexten. 

Det är hur jag upplever det som i alla fall. "Försöker tänka att jag är fin som jag är, men det känns som om jag är jättestor." Med andra ord, det är fult att vara stor. Det är fult att vara tjock. Och det irriterar mig att folk har den inställningen.


   
SvaraCitera

Chickwithgun:

Det är hur jag upplever det som i alla fall. "Försöker tänka att jag är fin som jag är, men det känns som om jag är jättestor." Med andra ord, det är fult att vara stor. Det är fult att vara tjock. Och det irriterar mig att folk har den inställningen.

Förstår det men tänk att du själv är lider av en ätstörning, du är underviktig men upplever dig själv som ful och tjock. Om någon då säger till dig att det inte är fult att vara tjock tolkas det lätt som att du håller med om att personen är det vilket med största sannolikhet inte på något sätt hjälper den utsatte.

Inställningen är sorglig, ja. Men det är skillnad på att säga att "den här inställningen är sorglig" och "folk som har den här inställningen är sorgliga". 


   
SvaraCitera