var är det som gör henne sådan då?

se till att du finns där för henne och säg inget som kan försvåra. fråga vad du kan göra.

Jag hade nog bara varit där och visat att jag bryr mig om henne ;/

Hitta anledningen till depressionen och åtgärda den, allt annat är bara bara meningslöst

Skulle ha tvingat henne till BUP eller gjort slut, orka folk som bara vill smeta ned sig med bajs.

Anledningen är för mig okänd. men hon har varit med om mycket skit. hon får berätta för mig när hon själv tycker att jag ska veta. en annan jobbig grej är just att hon själv inte alltid vet varför ångesten kommer m.m.

Om hon säger att du hjälper henne jättemycket så fortsätt att göra vad det nu är du gör.
Det finns nog inte mycket mer än så du kan göra, du kommer nog tyvärr knappast kunna mirakulöst få henne att bli lycklig igen bara sådär.

FaIk:

Det finns nog inte mycket mer än så du kan göra, du kommer nog tyvärr knappast kunna mirakulöst få henne att bli lycklig igen bara sådär.

nej precis... jag var hos henne igår och hon var verkligen knäckt. Hon var mer eller mindre på väg att göra slut med mig. När anledningen till denna helgens ångest väl kröp fram så berätta hon att en kille kysst henne i fredags och att hon kände fruktansvärda skuld känslor för det... hon ville att jag skulle må bra och så vidare... Jag blev inte arg eller besviken på henne efter som jag vet att hon mår dåligt över det. jag sa till henne att det var okej, men hon kan inte förlåta sig själv. Nu är är jag bara väldigt orolig. Hon är allt jag behöver och vill ha. skulle det ta slut nu så vet jag inte riktigt vart jag ska bli av :/

Tack alla seriösa, hjälpande UMare

se bara till att du finns där för henne. det hjälper mer än man kan tro

OF 5:

se bara till att du finns där för henne. det hjälper mer än man kan tro

jag kör på det. ge henne lite utrymme kanske... jag hoppas innerligt att det blir bra, det här.

Macro:

Nu är är jag bara väldigt orolig. Hon är allt jag behöver och vill ha. skulle det ta slut nu så vet jag inte riktigt vart jag ska bli av :/

Frågan är om liksom.. det är ju en grej att stötta sin tjej som mår dåligt om man är ett par jämför mot om man är en vän. Frågan är om hennes tillstånd gör onödigt ont på ert förhållande. Jag tror som sagt inte att det är så bra idé att du försöker stötta henne som en pojkvän, tycker nästan att ert förhållande blir som ett hinder att det kanske nästan är bättre att du stöttar henne som en vän - utan några andra påfrestande känslor som kan komma ivägen.

Känslor och förhållanden påverkar människans välmående oerhört, vilket du kanske nu också insett nu? Det kan bli sårbart och farligt för både dig och henne. Det resulterar att ni kan göra varandra besvikna och det kommer inte alltid fungera genom att skylla på att hon mår dåligt. Det gör hon vilket fall som helst.

Jag vet inte riktigt hur du ska försöka få henne att förstå, om du nu väljer att ta ett steg tillbaka och förbi vän med henne. Jag tror som sagt att om/när hon kommit ur sin depression så är hon starkare att ta tag i ett liv tillsammans med någon annan, oavsett om det är med dig eller någon annan. Depression är ingenting att leka med, kan ta flera år för någon att lyckas hantera sin ångest, bearbeta problemet som ligger bakom hennes tillstånd etc.

Så känn efter vad din begränsning går. Vill du hjälpa henne fullt ut så tror jag att det är bäst att ni avslutar relationen och blir goda vänner istället. Ni två står varandra väldigt nära, hoppas inte att det skulle vara något problem. Men du har ju också känslor, låt dina känslor skonas från att bli sårade. Du måste veta att du kommer att orka hela vägen och det kanske du gör om du är hennes vän.

Daybreak:

Depression är ingenting att leka med, kan ta flera år för någon att lyckas hantera sin ångest, bearbeta problemet som ligger bakom hennes tillstånd etc.

Daybreak:

Vill du hjälpa henne fullt ut så tror jag att det är bäst att ni avslutar relationen och blir goda vänner istället. Ni två står varandra väldigt nära, hoppas inte att det skulle vara något problem. Men du har ju också känslor, låt dina känslor skonas från att bli sårade.

Hon tror inte själv att hon någonsin blir kvitt depressionen. jag vill försöka få henne på positivare tankar, men det är ju som du säger inte så lätt.

Jag tror att jag kommer ha svårt för att se henne som bara en vän. Så som jag känner för henne nu hade nog försvårat det ganska stort. men jag överlåter det till henne. jag älskar henne och kommer ställa upp som vän. men det kommer liksom kännas som om det just ska bli vi senare igen, och blir det inte så, så kommer jag ha väldigt svårt för att se henne med någon annan och just fortsätta träffa henne enbart som vän.

Tack för hjälpen. Hon känner bättre till vad som behövs och jag ska inte försöka stoppa henne från att göra slut med mig igen :/

Självhjälp.

Macro:

kännas som om det just ska bli vi senare igen, och blir det inte så, så kommer jag ha väldigt svårt för att se henne med någon annan och just fortsätta träffa henne enbart som vän.

Alltså, samtidigt får du ju tänka såhär att det kanske är fel tillfälle just nu för er två. Och det är tråkigt, absolut, för det är det. Så himla synd, men jag tror att du nästan får acceptera detta innan du själv liksom kan gå vidare på något sätt, t.ex. om hon nu beslutar för att göra slut nån gång igen.

Men jag menar bara för din egen skull att du kanske försöker förbereda dig själv med det värsta som kan hända och ta ett visst avstånd. FÖr att vänja lite vid tanken. Tråkigt att det ska behöva vara så, men jag varnar dig bara för tänbara saker. Nån gräns måste du dra. Skitsvårt. Det handlar liksom om dig också i det här.