Forumet - Min pappa håller på att dö.

Min pappa håller på att dö.

817 0 14
Hej, nu är det så att jag har tänkt på en sak väldigt mycket. 2014 besegrade min pappa cancer men konsekvensen var att han förlorade en JÄVLIGT stor del av magsäcken vilket fick honom att gå ner äckligt mycket i vikt. Ända sen dess har han tagit piller innan han ska äta frukost, lunch och middag. För 1 år sedan pratade jag o han då han sa någonting cringe o jag sa liksom "herregud pappa" vilket fick honom att säga:ta det lugnt, du slipper snart skämmas över mig, jag är borta snart, jag höll starkt in tårarna. Nu ser jag hur han börjat må allt sämre, när han blir förkyld blir han ca 39 eller 40 grader varm men fryser osv. Jag har börjat tänka på detta o mår skit, funderar på riktigt om självmord om han går bort för tidigt, jag är 15 o har en 12 årig lillebror. Just nu medan jag skriver detta hör jag hur min mamma gråter i duschen. Hon och min pappa har bråkat på senaste tiden vilket får inte bara han och henne att må dåligt. Jag blir också deprimerad som fan när jag hör de bråka. Och att veta att min pappa inte har jättelänge på sig, gör mig ledsen och osv. Behöver hjälp om hur man hanterar sådant. Vad ska jag göra utan honom i livet? Vad är poängen? Jag skämtat inte ens om att min mamma gråter i duschen just nu, hon gör det.
Va stark, ge inte upp, livet må vara tufft nu. Men du har mycket att leva för, samt ta vara på den tiden du har med din far nu och försök att inte sörja nu. Försök hålla dig stark i denna svåra stund. Sen om det hemska är påväg att ske och din pappa lämnar jorden för tidigt ge inte upp själv. Du har en bror och mamma som behöver dig. Så även om du når en rock bottom så kan det bli bra igen.

Sen ett tips är att snacka med en kurator och någon du litar på eller trivs med. 

Lycka till och var stark :)

Spana också in:

Är du 15 år så går du väl fortfarande i skolan. Du bör kontakta en psykolog på skolan som kan hjälpa dig i din otroligt svåra situation. Som du säkert vet är cancer inget att leka med. 

Blev han helt botad 2014? Vet du om cancern kommit tillbaka? På vilket sätt har du märkt att han mår sämre och sämre?

Att han får hög feber vid förkylning och även får frossa är nog ganska vanliga förkylningssymptom så där behöver du knappast oroa dig. Däremot är en kraftig viktnedgång, förutsatt att han inte var överviktig från början, inget positivt.

Ta ett snack med din mamma att hon inte ska gräla med din pappa därför grälen i sig lär knappast göra din pappas hälsotillstånd bättre.

Din pappa är din biologiska pappa förstår jag. Hur gammal är han?

Lyckt till!   Hjärta


stoner: Är du 15 år så går du väl fortfarande i skolan. Du bör kontakta en psykolog på skolan som kan hjälpa dig i din otroligt svåra situation. Som du säkert vet är cancer inget att leka med. 

Blev han helt botad 2014? Vet du om cancern kommit tillbaka? På vilket sätt har du märkt att han mår sämre och sämre?

Att han får hög feber vid förkylning och även får frossa är nog ganska vanliga förkylningssymptom så där behöver du knappast oroa dig. Däremot är en kraftig viktnedgång, förutsatt att han inte var överviktig från början, inget positivt.

Ta ett snack med din mamma att hon inte ska gräla med din pappa därför grälen i sig lär knappast göra din pappas hälsotillstånd bättre.

Din pappa är din biologiska pappa förstår jag. Hur gammal är han?

Lyckt till!   Hjärta

Hej, när han är förkyld kan man säga att hans kropp reagerar 3x värre än när vi är förkylda. Han var lite knubbig innan cancern. Efteråt vägde han ca 60 kg, 180 cm,vilket är äckligt att se. Han är 52 år gammal och hans kropp börjar se sliten ut samt hur han mår. Han orkar knappt gå till jobbet längre. Trots det är han stark o går dit och när jag frågade varför han gick till jobbet trots cancern för ca 1 år sedan, sa han att han vill betala av huset och resten innan han går bort så att min mamma inte behöver göra det när han är borta. 

Min skolkurator är en skit påse som låstas veta vad han gör.
Glömde nämna att jag har 2 äldre syskon och inte bara en lillebror. Men de bor långt hemifrån. 

Chrisbehöverhjälp:
Hej, när han är förkyld kan man säga att hans kropp reagerar 3x värre än när vi är förkylda. Han var lite knubbig innan cancern. Efteråt vägde han ca 60 kg, 180 cm,vilket är äckligt att se. Han är 52 år gammal och hans kropp börjar se sliten ut samt hur han mår. Han orkar knappt gå till jobbet längre. Trots det är han stark o går dit och när jag frågade varför han gick till jobbet trots cancern för ca 1 år sedan, sa han att han vill betala av huset och resten innan han går bort så att min mamma inte behöver göra det när han är borta. 

Min skolkurator är en skit påse som låstas veta vad han gör.
Glömde nämna att jag har 2 äldre syskon och inte bara en lillebror. Men de bor långt hemifrån. 
Hej igen  Glad

Jag fick aldrig något svar på om han är "friskförklarad" idag!?? Vilket onekligen verkar så då han enl dig jobbar idag. Om han blivit opererad och dessutom genomgått strålning alt cellgifter (cytostatika) så kan det ju ta ganska länge innan han blir fullt återställd. Jag har ju väldigt svårt att tänka mig att en läkare inte skulle sjukskriva honom på heltid om han fortfarande vore cancersjuk. Dvs att en läkare skulle låta honom jobba om han fortfarande hade tumörer i kroppen. Så du kan nog förutsätta att han enl läkarnas bedömning är "frisk".

Sedan går det ju inte att komma ifrån att en person som genomgått en avancerad canceroperation blir kraftigt försvagad och om han ex drabbas av en enkel förkylning, influensa eller liknande drabbas mycket hårdare än en person som var fullt frisk eftersom immunförsvaret är kraftigt nedsatt från början.

Vikten behöver du nog inte bekymra dig över så mycket. Genom att de opererat bort en del av magsäcken så faller det ju naturligt att han minskat i vikt. 180/60 är väl för en fullt frisk man något i underkant men med tanke på alla överviktiga idag så är det nog bättre att han ligger något i underkant än något i överkant. Förutsatt att de verkligen fått bort hela cancertumören. Sam sagt, förutsatt att de fått bort hela tumören och att den inte spridit sig på något sätt och han inte drabbats av några följdsjukdomar så finns det väl inget som talar för att han inte kommer att bli fullt frisk och kommer att leva många år till.

Vad beträffar din egna hälsa... gillar du inte din skolkurator så gå direkt till din vårdcentral och sök hjälp hos psykolog alt psykiater. Dom har naturligtvis mycket större erfarenhet av liknande problem. Ta gärna med dig din mamma förutsatt att vibbarna är bra mellan dig och din mamma. Annars ringer du bara din vårdcentral själv. Dom kan inte neka dig ett besök och det är gratis!

stoner:
Hej igen  Glad

Jag fick aldrig något svar på om han är "friskförklarad" idag!?? Vilket onekligen verkar så då han enl dig jobbar idag. Om han blivit opererad och dessutom genomgått strålning alt cellgifter (cytostatika) så kan det ju ta ganska länge innan han blir fullt återställd. Jag har ju väldigt svårt att tänka mig att en läkare inte skulle sjukskriva honom på heltid om han fortfarande vore cancersjuk. Dvs att en läkare skulle låta honom jobba om han fortfarande hade tumörer i kroppen. Så du kan nog förutsätta att han enl läkarnas bedömning är "frisk".

Sedan går det ju inte att komma ifrån att en person som genomgått en avancerad canceroperation blir kraftigt försvagad och om han ex drabbas av en enkel förkylning, influensa eller liknande drabbas mycket hårdare än en person som var fullt frisk eftersom immunförsvaret är kraftigt nedsatt från början.

Vikten behöver du nog inte bekymra dig över så mycket. Genom att de opererat bort en del av magsäcken så faller det ju naturligt att han minskat i vikt. 180/60 är väl för en fullt frisk man något i underkant men med tanke på alla överviktiga idag så är det nog bättre att han ligger något i underkant än något i överkant. Förutsatt att de verkligen fått bort hela cancertumören. Sam sagt, förutsatt att de fått bort hela tumören och att den inte spridit sig på något sätt och han inte drabbats av några följdsjukdomar så finns det väl inget som talar för att han inte kommer att bli fullt frisk och kommer att leva många år till.

Vad beträffar din egna hälsa... gillar du inte din skolkurator så gå direkt till din vårdcentral och sök hjälp hos psykolog alt psykiater. Dom har naturligtvis mycket större erfarenhet av liknande problem. Ta gärna med dig din mamma förutsatt att vibbarna är bra mellan dig och din mamma. Annars ringer du bara din vårdcentral själv. Dom kan inte neka dig ett besök och det är gratis!
Hej, jag vet faktiskt inte om att var HELT förfriskad när han skrevs ut. Han såg inte ut som det. Första månaden hemma var hans ögon gula konstant och han var alltid arg och irriterad. Jag tror att det är hans piller som får hans kropp att reagera värre vid förkylningar. Sist han blev förkyld ringde vi nästan ambulansen efter att han skakade så mycket av "kylan". Hans kropp var stekhet.

Har tar 2 sorts piller. Ett av de tar han bara 1 gång per dag och den andra tar han 1 gång innan varje måltid. Den medicinen han tar innan varje måltid heter Kreon 25000 tror jag. 

Chrisbehöverhjälp: Den medicinen han tar innan varje måltid heter Kreon 25000 tror jag.
Om din pappa har blivit av med en stor del av magsäcken är det inte alls konstigt att han äter Creon 25000. Det är ett slags enzym som hjälper till att bryta ner maten när funktionen i kroppen är otillräcklig. Det betyder inte att han är döende, det betyder att han får hjälp att hantera kroppen efter en massiv behandling.
Fy fan, jag läser halva texten och storgråter. Först av allt så självmord är aldrigen en bra väg ut. Dina syskon kommer må mycket sämre och din mamna med. Jag hade spelat in samtal med din pappa, tagit bilder, skrivit texter och allt som kan få dig nån dag då du tänker på honom att känna dig bättre. 

Säg till honom att du inte skäms över honom. Och att du älskar honom!

Det kommer bli bra även fast det kan kännas hemskt under vissa perioder.

Chrisbehöverhjälp: Hej, jag vet faktiskt inte om att var HELT förfriskad när han skrevs ut. Han såg inte ut som det. Första månaden hemma var hans ögon gula konstant och han var alltid arg och irriterad. Jag tror att det är hans piller som får hans kropp att reagera värre vid förkylningar. Sist han blev förkyld ringde vi nästan ambulansen efter att han skakade så mycket av "kylan". Hans kropp var stekhet.
Jag har själv gått igenom hela processen med hur det är att ha en cancersjuk mycket nära anhörig då en flickvän till mig, senare sambo, hade fått cancerdiagnos i princip samtidigt som vi träffades. I hennes fall var det livmoderhalscancer. Hon gick igenom ett 30-tal utvärtes strålningar och 3 invärtes strålningar och blev friskförklarad. Ett och ett halvt år senare kände jag att hon fått en pytteliten knöl på halsen som jag blev lindrigt sagt oroad över. Så jag ringde överläkaren på Sahlgrenska i Göteborg som behandlat henne ett drygt år tidigare och som jag hade mycket bra kontakt med att han bad oss komma ner på direkten trots att det var skärtorsdag. Hon blev inlagd på direkten, skiktröntgen och de konstaterade att hon hade fått småsystor genom hela kroppen ända från livmoderhalsen upp till sköldkörteln. Då satte de in cytostatika dvs cellgifter. Men kroppen orkade inte med. Ett halvt år senare var det begravning.  Gråter   Gråter   Gråter   Gråter   Gråter   Gråter

Så det finns nog ingen annan sjukdom som är så slumpvald. Dvs det har ingen större betydelse hur man levt sitt liv. Det finns rockartister som levt rövare hela livet och supit och knarkat så de varit mycket nära döden ett antal gånger men friska är dom medans min sambo levde ett väldigt fint liv och drabbades så hårt.

Med tanke på att din pappa får jobba så förutsätter jag att han blivit friskförklarad. När gick han igenom sin operation? Satte de även in strålning eller cellgifter? Men vägen ifrån en svår canceroperation till fullt frisk kan vara lång. Med fullt frisk menar jag alltså fullt återställd. Frisk var han väl i princip den dagen han lämnade sjukhuset. Har ett svagt minne av att magsäckscancer och rent allmänt tumörer i magen brukar sluta väldigt positivt dvs det är sällan patienten får nya problem. Förutsatt naturligtvis att de verkligen har fått bort hela tumören. Men jag hoppas innerligt att det går bra för honom.

Chrisbehöverhjälp: Har tar 2 sorts piller. Ett av de tar han bara 1 gång per dag och den andra tar han 1 gång innan varje måltid. Den medicinen han tar innan varje måltid heter Kreon 25000 tror jag.
Som time skrev... Creon 25000 är en form av enzym. Läs mer i FASS om du är intresserad.

Vet du vad den andra tabletten heter som han äter en gång per dag?

stoner:
Jag har själv gått igenom hela processen med hur det är att ha en cancersjuk mycket nära anhörig då en flickvän till mig, senare sambo, hade fått cancerdiagnos i princip samtidigt som vi träffades. I hennes fall var det livmoderhalscancer. Hon gick igenom ett 30-tal utvärtes strålningar och 3 invärtes strålningar och blev friskförklarad. Ett och ett halvt år senare kände jag att hon fått en pytteliten knöl på halsen som jag blev lindrigt sagt oroad över. Så jag ringde överläkaren på Sahlgrenska i Göteborg som behandlat henne ett drygt år tidigare och som jag hade mycket bra kontakt med att han bad oss komma ner på direkten trots att det var skärtorsdag. Hon blev inlagd på direkten, skiktröntgen och de konstaterade att hon hade fått småsystor genom hela kroppen ända från livmoderhalsen upp till sköldkörteln. Då satte de in cytostatika dvs cellgifter. Men kroppen orkade inte med. Ett halvt år senare var det begravning.  Gråter   Gråter   Gråter   Gråter   Gråter   Gråter

Så det finns nog ingen annan sjukdom som är så slumpvald. Dvs det har ingen större betydelse hur man levt sitt liv. Det finns rockartister som levt rövare hela livet och supit och knarkat så de varit mycket nära döden ett antal gånger men friska är dom medans min sambo levde ett väldigt fint liv och drabbades så hårt.

Med tanke på att din pappa får jobba så förutsätter jag att han blivit friskförklarad. När gick han igenom sin operation? Satte de även in strålning eller cellgifter? Men vägen ifrån en svår canceroperation till fullt frisk kan vara lång. Med fullt frisk menar jag alltså fullt återställd. Frisk var han väl i princip den dagen han lämnade sjukhuset. Har ett svagt minne av att magsäckscancer och rent allmänt tumörer i magen brukar sluta väldigt positivt dvs det är sällan patienten får nya problem. Förutsatt naturligtvis att de verkligen har fått bort hela tumören. Men jag hoppas innerligt att det går bra för honom.

Som time skrev... Creon 25000 är en form av enzym. Läs mer i FASS om du är intresserad.

Vet du vad den andra tabletten heter som han äter en gång per dag?
Vet tyvärr inte exakt när han genomgick operationen, det är så att jag var 10 eller 11 år gammal när han var sjuk i sjukhuset och när han blev utskriven pratade vi inte mycket om sjukdomen. Det var 2 månader efteråt han berätta för oss barn att det var cancer han genomgick. Jag var så dum och hade trott att han bara var sjuk i sjukhuset i månader. Han ville inte att vi skulle veta sanningen, anledningen till det är för att han inte ville att vi skulle vara oroade osv. Jag önskar att jag hade vetat sanningen då han var sjuk så jag kunde vara med honom ofta. Jag tackade alltid nej när min mamma frågade om jag ville följa med till sjukhuset. Allt om cancern fick jag veta tidigt 2015. Han sa att det var en Extrem operation(er) han genomgick som gjorde konstant ont. Han fick mat genom sprutor då han inte kunde röra på sig efter operationen(erna). Jag får väl hoppas på att han lever i många år till och att han inte lever i lidande då han på senaste  tiden fått ont överallt i kroppen och ber mig göra massage. Jag kan känna hans ben när jag masserar hans axlar som exempel. Jag hör knakanden från hans kropp när han rör på sig men jag antar väl att det är pga hans ålder, eller? 

Chrisbehöverhjälp: Vet tyvärr inte exakt när han genomgick operationen, det är så att jag var 10 eller 11 år gammal när han var sjuk i sjukhuset och när han blev utskriven pratade vi inte mycket om sjukdomen. Det var 2 månader efteråt han berätta för oss barn att det var cancer han genomgick. Jag var så dum och hade trott att han bara var sjuk i sjukhuset i månader. Han ville inte att vi skulle veta sanningen, anledningen till det är för att han inte ville att vi skulle vara oroade osv. Jag önskar att jag hade vetat sanningen då han var sjuk så jag kunde vara med honom ofta. Jag tackade alltid nej när min mamma frågade om jag ville följa med till sjukhuset. Allt om cancern fick jag veta tidigt 2015. Han sa att det var en Extrem operation(er) han genomgick som gjorde konstant ont. Han fick mat genom sprutor då han inte kunde röra på sig efter operationen(erna). Jag får väl hoppas på att han lever i många år till och att han inte lever i lidande då han på senaste tiden fått ont överallt i kroppen och ber mig göra massage. Jag kan känna hans ben när jag masserar hans axlar som exempel.
För det första ska jag kanske tillägga att jag är ingen läkare och har inga som helst medicinska studier i min utbildning, men anser mig som hyfsat allmänbildad samt att jag har haft nära och kära och vänner som drabbats av cancer så därför har jag läst en del om denna fasansfulla sjukdom.

Är det fyra eller fem år sedan din pappa fick sin cancersjukdom så kan du nog beteckna honom som frisk idag. Den mest kritiska tiden brukar vara de första två till tre åren då det visar sig om de fått bort hela tumören eller om det skett någon som helst spridning. Under denna tid får den drabbade gå på ständiga kontroller just för att de ska kolla upp så inte någon spridning skett. Samt naturligtvis gå på lämplig medicinering. Både för att dämpa smärtan samt att förhindra att nya cystor eller "felproducerade" celler uppstår.

Skulle gissa på att din pappa är mager idag då han troligen inte äter lika mycket som han skulle kunna göra på grund av att delar av hans magsäck är bortopererad. Men är det 4 - 5 år sedan han genomgick operationen så är han med stor säkerhet fullt frisk idag... från cancern i vart fall. Eller snarare... så frisk man blir efter att ha gått igenom en sådan tuff operation.

Det är väl inget du kan minnas men du kan ju fråga din mamma... äter din pappa betydligt mindre mat idag än vad han gjorde innan operationen? Syftar mest på att hans magsäck är mindre idag?

Så det är väl bara för dig, dina syskon och din mamma att glädjas över att operationen gått bra och att han är cancerfri.  Blink ... Glad

Chrisbehöverhjälp: Jag hör knakanden från hans kropp när han rör på sig men jag antar väl att det är pga hans ålder, eller?
Att det knakar i hans leder vet jag inte vad det beror på. Låter ju mer som broskbildning. Helt ofarligt. Alla människor får mer eller mindre broskbildning ju äldre man blir. Inget att oroa sig för. Eller möjligen reumatism men det brukar inte direkt yttra sig som knakande leder.