Sånt kan jag känna när jag är allmänt ensam.
Fast på natten blir jag snarare lugn, jag gillar att gå ut i mörkret helt ensamt när det är skitkallt(o tyst). Då kan man ta sig en tänkare o titta på den vackra natthimlen.

Tvärtom här, älskar när det blir mörkt. Hatar speciellt när det blir så där jobbigt ljust, man får bara ont i huvudet.
Bästa vädret är när det är typ dimmigt, dunkelt typ...

När jag var liten hatade jag denna åsikt eftersom det betydde att jag behövde vara ensam hemma i ett stort tyst hus.
Var väl bara några timmar på eftermiddagen ibland, men ändå.

Men sen blev jag stor flicka
Fast gillar inte att gå ut i mörkret.

Älskar mörker mmm är bara vaken när det är mörkt.

Nä mörkt måste det vara, iallafall när man skall sova.

Han_som_missa:

Då kan man ta sig en tänkare o titta på den vackra natthimlen.

Jo det är jättevackert när himlen är helt klar och man står ensam och bara tittar och tänker. Men jag får ändå någon slags nervös känsla av det. Känns otryggt och stort.

Rejmond D Röjter:

Bästa vädret är när det är typ dimmigt, dunkelt typ...

Gissar att du gillar hösten.

isola:

Men sen blev jag stor flicka

kallprat:

Gissar att du gillar hösten.

Nej, hatar hösten!!! Det ska vara varmt ute också

Rejmond D Röjter:

Nej, hatar hösten!!! Det ska vara varmt ute också

Sååå... en dimmig sommarnatt?

kallprat:

kallprat:

Sååå... en dimmig sommarnatt?

Ja! mitt i natten/tidigt på morgonen när det är disigt/dimmigt ute mitt i sommaren, det är det bästa!!

kallprat:

Någon som känner liknande?

ja älskar att kolla skräckfilm för stunden för den skrämmande känslan är.. Skön 😀
Men jae fett mörkrädd & rädd för att jag ska se något.. sover med lampan tänd & öppnar alltid dörren till min morsas rum..

Jag fattar inte grejen med att vara mörkrädd för att vara helt ärlig...

Rejmond D Röjter:

Jag fattar inte grejen med att vara mörkrädd för att vara helt ärlig...

Nä inte jag heller. Är rädd ändå.