Forumet - När frågar folk mig vad jag vill ?

När frågar folk mig vad jag vill ?

234 0 4
Jag är den personen som jämt lånar ut saker till andra, men när jag väl säger att jag inte kan eller vill låna ut, då jag vill känna att något är mitt eget (känns som om man får en 100 lapp som sedan tas ifrån en ) Så ska folk säga men kan du inte vara snäll och låna ut...När får jag ha mina saker ifred? När får jag säga nej jag vill inte låna ut till andra? När är det okej? Ingen frågar ju mig varför utan ska enbart bara förvänta sig att jag ska finnas där till allt och alla helatiden, jag vill faktiskt ha mina saker för mig själv, men tänker någon på det? Nej...Och folk säger att jag är egoist eller att allt bara handlar om mig, men gör det verkligen det? Jag får ju knappt ha något eget...Det är inte för att vara elak jag inte vill låna ut, men när folk lånar helatiden och jag förväntas det av alla, så blir det väldigt jobbigt. Känner någon igen sig och hur har ni gjort i den situationen?

idek send halp: du har nog lånat ut dina grejer en gång för mycket. bara att säga nej och hålla fast vid det, och om nån inte vill vara vän med dig då så utnyttjade de dig ba
Nu pratar jag inte om vänner, utan mer familj osv. Jag kan inte få säga nej utan att du kan väl vara snäll och låna ut, jag får aldrig bli självständig, jag får inte ha mina saker ifred, jag får inte känna eller tycka saker, folk tror typ inte jag har några känslor. Vad jag än gör så tror folk att jag ska vara 100 procent varje gång, så om jag säger nej eller säger ifrån så blir folk men va? och lägger skulden på mig. 

jossie94: Jag är den personen som jämt lånar ut saker till andra, men när jag väl säger att jag inte kan eller vill låna ut, då jag vill känna att något är mitt eget (känns som om man får en 100 lapp som sedan tas ifrån en ) Så ska folk säga men kan du inte vara snäll och låna ut...När får jag ha mina saker ifred? När får jag säga nej jag vill inte låna ut till andra? När är det okej? Ingen frågar ju mig varför utan ska enbart bara förvänta sig att jag ska finnas där till allt och alla helatiden, jag vill faktiskt ha mina saker för mig själv, men tänker någon på det? Nej...Och folk säger att jag är egoist eller att allt bara handlar om mig, men gör det verkligen det? Jag får ju knappt ha något eget...Det är inte för att vara elak jag inte vill låna ut, men när folk lånar helatiden och jag förväntas det av alla, så blir det väldigt jobbigt. Känner någon igen sig och hur har ni gjort i den situationen?
Säg nej och gå därifrån, skrik så mycket du kan på dem

Spana också in:


Skolsatsaren:
Säg nej och gå därifrån, skrik så mycket du kan på dem
Det är inte så enkelt, när det pågått i flera år och är en ond cirkel som blivit en vanesak, som ibland kan missbrukas, från båda hållen. Jag trodde det var normalt att folk i min ålder dvs 23 år, skulle bli behandlade som vuxna, men jag vet inte riktigt om det stämmer för jag blir ju inte behandlad på det sättet och jag andra som inte ens blir ifrågasatta på samma sätt.