Hej! Jag skulle bara kolla om ni har några råd angående lite love-affairs

För att få bra svar får jag nog berätta lite kortfattat om mig själv. (Ahem)

Jag är en ganska alldaglig kille, ni vet spontan, lat och så. Jag är däremot inte typen som är ute och sportar eller hänger på stan - jag har nämligen inga polare för tillfället. Varför det är så har jag inte en ANING om, men förmodligen är det för att jag inte är intresserad av sport och för att jag inte är ute mycket. Istället för sport tränar man lite lätt hemma med hantlar, armhävningar mm.

Till saken nu: Jag är "intresserad" av en tjej i min klass och funderar varje dag på om jag ska göra något åt detta faktum. Tjejen är en riktig läckerbit, men också en väldigt schysst person. Vi har gått i samma klass i tre år nu och har inte umgåts, men pratat lite ibland som vanliga ungdomar gör.

Till problemet nu: Jag är inte "på" eller något liknande, problemet är att jag vet för lite om henne. Jag vet inte om hon redan HAR en pojkvän, om hon är överhuvudtaget intresserad eller ej mm. Hon verkar vara den typen som helst skulle stöta ihop med äldre och större killar. (Jag är i hennes längd, kanske något kortare, men också några månader yngre. Fyller sent på året )

Så vad ska jag göra? Det verkar inte gå och få prata med henne ensam, det känns ju alldeless för "på" om jag bara går fram till henne och säger: "Du, följ med, vill prata med dig ensam om en sak". Njae låter inte som en bra idé. Om jag nu SKULLE få chansen att prata med henne ensam, vad ska jag då säga? Kan förmodligen fråga henne om pojkvän om vi väl får tillfälle, men hur fixar jag ihop det med en något äldre brud, snygg som fan och med en mycket gladare och mer social personlighet än min egen, som dessutom inte verkar vara intresserad?! Några tips skulle göra susen.

Jag bara gillar henne på något sätt, så om vi bara kunde bli närmare bekanta och kanske kunde umgås då och då blir jag nöjd (för stunden, iaf.)

Nu kan jag inte den här sidan, så finns det redan en liknande tråd eller en liknande fråga - döm mig inte. Jag känner bara ett akuut behov av råd från jämnåriga, inte från min farsa som raggade brudar som f*n på sin tid...

Tackar för mig