Aviseringar
Rensa alla

Narcisistisk mamma?! Hjälp!


Ämnesstartare

Hej!

Jag är en 20årig tjej som tänkte berätta om mina föräldrar, speciellt mamma som alltid har kränkt mig och mina drömmar med ursäkter som att hon säger saker för min egen skull. Tex. "du ser ut som en slampa som du sminkat dig", "du ser tjock ut i de där jeansen", "sådär går du inte klädd i mitt sällskap" eller "du ser gråhårig ut" eller liknande. Bara för att trycka ner mig, men hon säger att hon säger det av omtanke så ingen annan säger så till mig.

Hon säger aldrig att jag är fin eller liknande, bara pratar om hur fina andra är, eller hur duktiga andra är på vissa saker. Hon har också sagt att hon önska att jag var lite mer som en kompis till mig.

Hon kritiserar det mesta jag gör, ex. anmälde jag mig till idol och hon sa att det var ingen mening med, jag skulle bara bli besviken och så speciell röst hade jag ju inte. När jag sedan gick vidare sa hon ist; ja, sjunga kan du ju, så att du skulle gå vidare trodde jag nog. Sådant här är typ vardagsmat.

Hon anklagar mig för saker jag inte gjort, och sen misshandlat (2ggr) mig i en husvagn på semestern. slagit mig i huvudet och på kroppen och rivit mig. Det var ett tag sedan. En annan gång drog hon tag i mitt hår och drog ner mig på golvet. Vid dessa tillfällen har son också skrikit att jag är en j*vla hora/slampa/fitta eller liknande....

Det är ingen mening att dra upp en diskussion med henne om att hon gör fel. Hon har alltid rätt. Hon vänder och vrider på allt jag säger. Beklagar sig inför släktingarna att jag blivit "ett problembarn". Att jag behöver psykisk hjälp för vad jag tycker, eller hur jag blivit. Till vänner och bekanta säger hon att hon gjort allt för mig, jag är så egoistisk och hon vet inte vad hon ska göra med mig.

Hon snokar i mina grejer när jag inte är hemma, läser min dagbok och meddelanden. Hon hotar med att om jag inte passar mig ska hon se till att jag inte får träffa pojkvännen (som jag knappt fick träffa, endast kortare stunder och kom jag hem 2 min försent blev det utskällning för jag var hänsynslös).

Hon la sig i mitt sexliv och sa att jag inte skulle ha sex med honom de första sex månaderna. Sedan var dessutom sex skamligt. Av pappa kunde man få kommentarer när man kom hem som; "Är du nypippad nu så det går att prata med dig", "var det skönt?"

Om det var något som inte passa honom att jag gjorde eller tyckte kunde han kalla mig idiot eller säga "är du helt j*vla dumknullad i huvudet"

Mamma anklaga min kille med för saker han inte hade gjort, det gick inte att lita på honom. Hon sa att hon skulle ta livet av sig och sa att det delvis var mitt fel.

Tillslut flytta jag till min kille, men nu hyr vi huset av mina föräldrar och detta beteende börjar komma tillbaka hos dem. När jag inte kunde jobba en dag för pappas företag skrek han att jag är en idiotj*vel. Han har en aggresiv tendens, medan mamma oftast kör det psykiska i första hand. Samma sommar (i år) försökte pappa slå mig i bilen pga ett gräl, men han nådde inte och jag flydde in på Willys. När mamma fick reda på att min kille letade lägenhet åt oss efter det så sa hon att hon blev så sårad att hade han varit där hade hon "sopat till honom".

Än bor vi kvar. I huset fungerar varken värmen, varmvattnet, frys eller tvättmaskinen som det ska, men de bryr sig knappt. Vi ska flytta denna månad, men betalade för december nu, och valde att endast betala en lägre hyra pga det som inte fungerar. Men nu har mamma utan att höra av sig gått in på mitt konto och dragit 3000kr till i hyra för att hon fick mig skriva på en dispositionsrätt när jag var 18år. Hon ville att jag skulle skriva på den så hon kunde hjälpa mig i kris, hette det....

VAD SKA JAG TA MIG TILL?!

Kan jag anmäla dem? Jag orkar inte mer av detta!!


   
Citera

fixa så din mamma inte kan gå in på ditt bankkonto i första hand


   
SvaraCitera

Narcissistisk personlighetsstörning behandlas vanligtvis med psykoterapi. Humörstörningar, till exempel depressioner och liknande som kan uppstå, behandlas med mediciner. En person med narcissistisk personlighetsstörning söker sällan hjälp för sin störning, har inget behov av att förändras, anser oftast att det är omgivningen som bör förändras i sitt bemötande.


   
SvaraCitera

beklagar den tragiska historien [sad]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Artie: Det har jag precis fixat [smile]

x_marty: Jo, det märks väldigt väl att det är så mammas inställning är...[sad]


   
SvaraCitera

🙁 I feel for you


   
SvaraCitera

x_marty:

depressioner och liknande som kan uppstå, behandlas med mediciner

Fast depressioner behandlas aldrig med bara medicin. [rolleyes]


   
SvaraCitera

Ensamvargen:

Fast depressioner behandlas aldrig med bara medicin. [rolleyes]

Nej. Tack och lov.


   
SvaraCitera

stephanie91:

Av pappa kunde man få kommentarer när man kom hem som; "Är du nypippad nu så det går att prata med dig", "var det skönt?"

[shake]

Ensamvargen:

Fast depressioner behandlas aldrig med bara medicin. [rolleyes]

Tyvärr så brukar det ju oftast göra det. Hej här haru lite piller hejdå.

Försök att se till att flytta därifrån. Din mamma har dessutom ingenting att säga till om när det gäller din pojkvän då du är vuxen.


   
SvaraCitera

isola:

Tyvärr så brukar det ju oftast göra det. Hej här haru lite piller hejdå.

Jag som trodde alla jag pratat med som käkat anti-depp alltid haft samtal med psykolog samtidigt.


   
SvaraCitera

Tragiskt.. [sad]

Finns inte så mkt mer att säga, vet inte hur jag kan vara till hjälp. [sad]

Tur att du inte tar till dig för mkt, hoppas du inte blir likadan mot dina ungar sedan, om du en vacker dag får nån. [cute]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Nae, det skulle jag inte kunna. Jag är inte så lik dem.


   
SvaraCitera

Jag har tyvärr inget bra råd men jag hoppas verkligen att allt kommer att bli bättre. Ta hand om dig.


   
SvaraCitera

Ensamvargen:

Jag som trodde alla jag pratat med som käkat anti-depp alltid haft samtal med psykolog samtidigt.

Det borde verkligen vara så! Men det är ju så mkt enklare att bara dela ut piller. Mindre pappersarbete liksom.


   
SvaraCitera