Aviseringar
Rensa alla

Naturalismen - den naturliga världsåskådningen


Ämnesstartare

NATURALISMEN - DEN NATURLIGA VÄRLDSÅSKÅDNINGEN

image_12.jpg

De mest fundamentala och djupaste frågorna kan ofta bli lösta genom studerandet av de små detaljerna. Denna utgångspunkt har blivit den ledstjärna som vetenskapen jobbar med, att man för att förstå hur något är uppbyggt och fungerar, utgår från de små detaljerna som håller det samman.

image_13.jpg

Genom en simpel blomma kan man utröna allt från fotosyntesen till molekylära och kemiska processer, processer som kan förklara varför blomman ser ut som den gör.

De små beståndsdelarna vi och världen runtom oss är uppbyggda av, är de som avgör hur vi fungerar. Fysiska naturlagar som ligger till grunden för hur universum beter sig återspeglas också i de minsta beståndsdelarna.
Likt det återspeglas i oss själva, som biologiska varelser, då biologin bara är en mer komplex form av dessa olika naturlagar i samspel med varandra.

image_14.jpg

Den biologiska världsåskådningen

För att vi som människor ska kunna förstå denna värld behöver vi tillämpa naturalistisk metodik som naturvetenskapen bygger på.
Men för att vi ska förstå och kunna utforska denna världs alla olösta gåtor, så måste vi också få samspela och utvecklas med den.
Genom kunskap om vår biologiska grund kan vi ta fram samhällsmodeller bäst lämpade för hur vi rent praktiskt fungerar.
För utan insikten om hur vi själva fungerar, så kommer vi heller aldrig kunna utveckla oss själva och få någon högre insikt eller ens möjlighet att förstå våran omvärld.

Det naturalismen förespråkar är inte enbart en politisk ideologi eller lära, inte heller är det en simpel idé skapad av en simpel människa. Även om det finns personer som varit och är betydelsefulla för naturalismen så är dessa inte dess egentliga skapare. Ingen har ”uppfunnit" naturalismen, utan endast förmedlat det naturalistiska budskapet. Att påstå något annat är som att påstå att fysikerna skapade fysiken.

Nej, naturalismen är betydligt mer än en simpel politisk idé. Naturalismen är somsagt en världsåskådning. Den naturliga världsåskådningen. Själva kärnan i naturalismen är naturen och dess eviga lagar vilka präglar alla levande varelser på vår jord, inklusive människan. Till och med hela universum präglas av dessa oföränderliga lagar. Som naturalist ser man allt levande och i synnerhet människan som biologiska varelser formade av naturen.

För samma grundvalar som naturen och djuren där i lyder under, lyder även vi som människor under.

image_15.jpg

Naturalismen är i själva verket ingenting annat än tillämpningen av fysiska och biologiska lagar inom de politiska, ekonomiska, sociala, religösa och filosofiska områdena på samma sätt som de idag tillämpas inom teknologin. I och med detta är naturalismen sant vetenskaplig - till skillnad från alla andra världsåskådningar.
Den önskar inte att anpassa verkligheten till förutfattade teorier, utan istället att förmå teorierna att passa verkligheten. Nya viktiga vetenskapliga landvinningar skulle därför omedelbart återspeglas i ett naturalistiskt samhälles praktiska liv.

Och det är här den biologiska analysen kommer in i bilden och hur vår biologi genomsyrar vårt samhälle.

Folkgemenskapen

För ett samhälle utgörs och är beroende av en sak och det är gemenskapen mellan människorna som lever där. Folket och individen är en produkt av denna gemenskap som formats fram genom generationerna. Det rör sig om människor som utvecklat band med varandra, som fötts in i en och samma ödesgemenskap där de varit tvungna till lojalitet och samarbete gentemot varandra för att överhuvudtaget överleva. Dessa band har formats fram genom missväxt, svält och isande vintrar, men också genom varma festliga sommarkvällar. Det är ett gemensamt arv som vi bär inom oss och som tar sig uttryck i vår kultur och våra seder.

image_16.jpg
Samhället är ingen social konstruktion, utan en organisk, biologisk skapelse.

Det mänskliga samhället har funnits i olika former länge, från de tidiga primitivaste till de senare mer utvecklade civilisationerna, från stam till storstad - men det som karaktäriserar detta samspel är den gemenskap som binder människor samman.
Samhället är egentligen inget annat än just samspel, ett samspel som har skapats mellan människor som haft en naturlig och stark anknytning till varandra. Det går inte att skapa ett samhälle byggt på förryckta ideologier, teori och utopi håller inte när man ska bygga samhällen för biologiska varelser.

image_17.jpg
Den enda världsåskådning som kommer ha en positiv inverkan för människan är också den som bygger på hur människan fungerar, inte hur människan ska fungera, enligt världsåskådningen.

För visst är det lätt att tala om en global värld och meningslösheten med nationalstaterna, att det i teorin ter sig underligt hur vi "moderna människor" fortfarande ska vara så primitiva så vi delar upp oss i olika länder istället för att skapa ett globalt samhälle. Det vi glömmer då är varför samhällena överhuvudtaget blev till - och vad grunden för våran existens vilar på.

image_18.jpg

Människan är ett flockdjur, och detta har vi varit långt innan vi ens blev människor. Det sitter så djupt inom oss så även om vi logiskt kan förkasta meningsfullheten av det så kommer det fortfarande ta sig uttryck i våra känslor och handlingar, på ett undermedvetet plan.

Dessa mekanismer återspeglas på flera nivåer, från den innersta kärnan i familjen till den större i folket. Det är något som varit livsnödvändigt för oss och som präglat våran existens från första början.

Men det stannar inte där, för medan vi känner en större samhörighet med människan som art, än andra arter så känner vi en större samhörighet med däggdjur än med insekter, allt handlar i grund och botten om vad som påminner oss om oss själva.

image_19.jpg

Samspelet mellan det mänskliga samhället och naturen: Djupekologi

Ur den naturalistiska synvinkeln så ses inte människan som ovanstående eller främmande naturen. Vi ser tvärtom människan som en integrerad del av ekosystemet, och våran existens som människor är direkt sprungen ur detta samspel, det är även genom detta samspel som vi lever idag.

När allt kommer omkring är alla varelser och livsformer i naturen sprungna ur detta; likt de är beroende av detta för att överleva. Så även människorna.
För att vi ska kunna leva måste vi också värna det som förutsätter vår existens, att värna naturen är att värna oss själva. Det är oklokt att bita den hand som föder en, och det är just det vi håller på att göra idag.
Med dagens teknologiska samhälle så märks inte våra angrepp på naturen direkt, men det betyder inte att de inte kommer märkas i framtiden.

image_20.jpg

Det är synsättet att vi står över naturen som legat till grunden för de många problem vi har idag, ja allt från krig som kan undvikas genom en insikt om vår biologiska grund, till miljöförstöringar och klimathot som bygger på avsaknaden om vikten med vårt samspel till den övriga ekologin.

image_21.jpg
Det naturalistiska samhället sker inte bara i harmoni med de människor som bär de, utan även i harmoni med den natur som bär människorna.

Den naturliga mångfalden

Den naturalistiska världsåskådningen bygger på att mångfalden i sig är naturlig, perfekt och nödvändig. Vi vill se en harmoni mellan såväl världens folkslag, som mellan djur och människa. Och det enda sättet att uppnå denna harmoni är att få kunskap om våran urgrund, om våra biologiska principer som föranlett hur vi reagerar och agerar i olika situationer och tillämpa denna kunskap på bästa sätt för vår gemensamma framtid.

Varför har vi egentligen krig i världen? Vad är det som krigen har sin gemensamma nämnare i? Det rör sig återigen om det flockdjurs-tänk som sitter djupt inom oss, dock så kan vi inte ändra på detta tänk, det sitter i vår biologi, i vårt undermedvetna. Det vi däremot kan ändra på är hur vi utformar samhället och hur vi ser på förhållandet mellan varandra.

För flockdjurstänket i sig behöver inte vara dåligt, det är nödvändigt för att vi ens ska kunna samspela och utveckla samhällen, problemen blir när de olika grupperna tvingas konkurrera mot varandra, det är då konflikterna föds.

Och dessa konflikter går att undvika, genom att låta varje folk ha rätten till sin egen nation, låta de utveckla sina samhällen efter eget behag, och acceptera deras rätt att existera som etnisk och kulturell särart kan vi motverka att dessa problem utvecklas i framtiden.

Det är denna form av nationalism med ursprung i naturalismens globala synsätt som är önskvärd, denna form är även en motpol till rasistiska och chauvinistiska föreställningar. image_28.jpg

Ty denna nationalism har en förankring inte bara i det egna folket, utan även i alla andra folkslags väl. Det är genom naturalismens fundamentala principer om naturens samspel och helhet, som denna annars så ifrågasatta ideologi som ofta beskylls för att vara en källa till konflikter, sätts i ett större sammanhang så att vi kan gynnas utav den. För nationalismen är endast ett uttryck för vår biologi, det vi måste göra är att förvalta detta uttryck, som också är det mänskliga samhällets fundament, väl.

För det finns olika folkslag och det är inte något fult, det är en mångfald värd att bevara.
Det är just dessa principer om varje folks rätt till sin existens och särart och mångfalden på ett större plan, som erbjuder den bästa garantin för ömsesidig tolerans och för det fredliga samarbetet mellan hela mänskligheten

Som naturalist uppskattar man faktumet att de olika folkslagen skiljer sig från varandra.
Denna vetenskapliga sanning är basen, motiveringen och, på samma gång, skyldigheten för varje form av nationalism grundad på naturalistiska grundvalar.

Huruvida de olika folken är ’bättre’ eller ’sämre’ är inte möjligt för något folk att bedöma. För detta skulle kräva att de överskrider sina egna biologiska begränsningar under den tid det tar att döma och åta sig en övermänsklig, även gudomlig, attityd som är det enda som kan ge en sådan bedömning av värdet eller brist på sådant hos de många livsformerna i den outtömliga naturen.

image_22.jpg

Meningen med livet?

Ja, vad är egentligen meningen med livet?Meningen med livet är helt enkelt överlevnad, det är det som har drivit det framåt. Liv vill liv. Men finns det då ingen högre meningen med våran tillvaro? Vad rättfärdigar vår existens som tänkande människor?

Ur ett naturalistiskt perspektiv borde det handla om att utforska kosmos gåtor, men för att göra detta så krävs det en stabil grund.

Det behöver finnas saker som kan anspela direkt på människorna, som gör deras liv mer betydelsefulla.

Endast i ett verkligt harmoniskt samhälle som består av människor med samma kulturella, historiska och biologiska bakgrund och med samma framtidsmål kan individen finna sinnesfrid och den inre trygghet som hon behöver. Och som vi behöver för att utvecklas. Endast där kan en mänsklig varelse känna att hon är en naturlig del av en större helhet, av något som är mäktigare än individen själv och som kommer att fortsätta existera när den individen inte längre finns till, precis som det har existerat före den individen föddes. Endast inom en sådan naturalistisk ödesgemenskap kan människan finna det eviga liv hon alltid har sökt.

image_23.jpg

Om människorna inte accepterar de naturalistiska förhållningssätten som sitt enda hopp för framtiden, kommer mänskligheten att gå under. Detta kommer att bli den logiska konsekvensen av de ständiga överträdelserna mot naturens lagar.

image_27.jpg

Men det kommer inte att innebära slutet på universum. Sett utifrån ett universellt perspektiv är planeten jorden, och människorna på den, endast en liten och totalt umbärlig del av ett enormt maskineri. Om vi försvinner kommer de olika civilisationerna de senaste 10 000 åren endast ha utgjort en betydelselös episod i en oändlig och tidlös världsrymd – ett experiment som gick fel. Till och med efter ett totalt kärnvapenkrig kommer det antagligen fortfarande finnas möjlighet för biologiskt liv på vissa platser på jorden, och då kommer utvecklingen mot högre former att påbörjas om igen. image_24.jpg

Även om jorden skulle förstöras totalt i ett sådant krig eller av någon annan anledning – så är det mer än sannolikt att det finns liv någon annanstans på en annan planet i ett väldigt avlägset solsystem någonstans i rymden, kanske miljarder ljusår bort. I varje fall kommer naturen alltid att existera – även utan människor. image_25.jpg

Även utan liv kommer det att existera en naturlig ordning i universum. Detta universum accepterar inte några speciallagar för människan och om hon inte inser det, så har hon förtjänat den kommande undergången och det finns ingenting som kan ändra på det.image_26.jpg


   
Citera

haha bilderna är roliga

ska läsa sen


   
SvaraCitera

Herregud människa, vem kommer orka läsa startinlägget???


   
SvaraCitera

christover_bandy: ska läsa sen

De vill säga aldrig.


   
SvaraCitera

så vad vill du åstadkomma, rent praktiskt? mer renderad hötorgskonst  med naturmotiv från 90-talet i det allmänna rummet?


   
SvaraCitera

håller med om grundprincipen och vikten av det stora perspektivet men inte vissa slutsatser du drar, framförallt är jag inte lika säker. det finns mycket här som kan tolkas på flera sätt.


   
SvaraCitera

Bra skrivit.


   
SvaraCitera

Kort: Detta är en ideologisk framställning av vad som skulle vara "naturligt."

  • Moderna, större samhällen bygger inte alls på samma princip eller mekanik som de tidigare.
  • Att likställa flockmentalitet med nationalitetskänsla är absurt.
  • Etnopluralism är rätt osexigt.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Nachac:
Kort: Detta är en ideologisk framställning av vad som skulle vara "naturligt."

  • Moderna, större samhällen bygger inte alls på samma princip eller mekanik som de tidigare.
  • Att likställa flockmentalitet med nationalitetskänsla är absurt.
  • Etnopluralism är rätt osexigt.

Nachac: Kort: Detta är en ideologisk framställning av vad som skulle vara "naturligt."
 Baserat på naturvetenskapen (naturalismen) bör tilläggas. 

  • Moderna, större samhällen bygger inte alls på samma princip eller mekanik som de tidigare. 

-Grundfundamentet bygger på exakt samma sak, dvs folkets gemenskapskänsla. Det är därför alla försök till mångkulturella samhällen varit och är så dysfunktionella.

  • Att likställa flockmentalitet med nationalitetskänsla är absurt.

-Nationalismen är den moderna människan uttryck av flockmentaliteten kopplat till civilisationen, för som jag beskrev i trådstarten så tar sig flockmentaliteten inte bara uttryck i folket utan familjen, släkten, arten osv. med. Men för att samhället ska fungera som enhet så krävs folkgemenskap. 

  • Etnopluralism är rätt osexigt.

- Din personliga, subjektiva åsikt präglad av ideologiska förtecken. Det spelar knappast någon roll vad du eller jag tycker är "sexigt" eller inte, man kan tycka det vore "sexigare" om jorden var platt, eller om vi hade samma tyngdkraft som på månen - men nu är det inte så verkligheten ter sig och det är hur den ter sig rent praktiskt som vi har att förhålla oss till.


   
SvaraCitera

Befriad: -Grundfundamentet bygger på exakt samma sak, dvs folkets gemenskapskänsla. Det är därför alla försök till mångkulturella samhällen varit och är så dysfunktionella.

Inte ett dugg. Jag är inte särskilt förtjust i Durkheim, men i detta kan man använda honom för att framföra en viss poäng: Den typ av samhälle som du använder och exemplifierar är ett mekaniskt samhälle, som hålls samman av likartade normer, likartade idéer och likartade sysslor. Vad vi har är ett organiskt samhälle som är betydligt mer individualistiskt eftersom det inte grundar sig på likhet, utan olikhet, det vill säga att vi kompletterar varandra i ett enormt urverk.

Befriad: Nationalismen är den moderna människan uttryck av flockmentaliteten kopplat till civilisationen, för som jag beskrev i trådstarten så tar sig flockmentaliteten inte bara uttryck i folket utan familjen, släkten, arten osv. med. Men för att samhället ska fungera som enhet så krävs folkgemenskap.

Nej, flockmentaliteten är inte detsamma som likhetsprincipen. Flockmentalitet och dylikt kan appliceras på antingen släkt, kompisgäng eller dylikt, men i större koncept, såsom en nation, handlar det om en diskursiv konstruktion med en godtycklig (kontingent) avgränsning.

Befriad: Din personliga, subjektiva åsikt präglad av ideologiska förtecken. Det spelar knappast någon roll vad du eller jag tycker är "sexigt" eller inte, man kan tycka det vore "sexigare" om jorden var platt, eller om vi hade samma tyngdkraft som på månen - men nu är det inte så verkligheten ter sig och det är hur det ter sig i verkligheten som vi har att förhålla oss till.

Etnopluralism leder till samhällelig stagnation och ett rasistiskt och quasinihilistiskt förhållningssätt där elände bland andra folk ignoreras eller bortförklaras eftersom "de har rätt att utvecklas på sitt sätt."


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Nachac:

Inte ett dugg. Jag är inte särskilt förtjust i Durkheim, men i detta kan man använda honom för att framföra en viss poäng: Den typ av samhälle som du använder och exemplifierar är ett mekaniskt samhälle, som hålls samman av likartade normer, likartade idéer och likartade sysslor. Vad vi har är ett organiskt samhälle som är betydligt mer individualistiskt eftersom det inte grundar sig på likhet, utan olikhet, det vill säga att vi kompletterar varandra i ett enormt urverk.
Nej, flockmentaliteten är inte detsamma som likhetsprincipen. Flockmentalitet och dylikt kan appliceras på antingen släkt, kompisgäng eller dylikt, men i större koncept, såsom en nation, handlar det om en diskursiv konstruktion med en godtycklig (kontingent) avgränsning.
Etnopluralism leder till samhällelig stagnation och ett rasistiskt och quasinihilistiskt förhållningssätt där elände bland andra folk ignoreras eller bortförklaras eftersom "de har rätt att utvecklas på sitt sätt."

Inte ett dugg. Jag är inte särskilt förtjust i Durkheim, men i detta kan man använda honom för att framföra en viss poäng: Den typ av samhälle som du använder och exemplifierar är ett mekaniskt samhälle, som hålls samman av likartade normer, likartade idéer och likartade sysslor. Vad vi har är ett organiskt samhälle som är betydligt mer individualistiskt eftersom det inte grundar sig på likhet, utan olikhet, det vill säga att vi kompletterar varandra i ett enormt urverk.

Likheterna och olikheterna utlöser varandra, för att individernas olikheter ska kunna komplettera varandra krävs det något som för de samman, det krävs med andra ord en likhet, en gemensam nämnare. Nej, flockmentaliteten är inte detsamma som likhetsprincipen. Flockmentalitet och dylikt kan appliceras på antingen släkt, kompisgäng eller dylikt, men i större koncept, såsom en nation, handlar det om en diskursiv konstruktion med en godtycklig (kontingent) avgränsning.
Du blandar ihop kontext med likhet, läs ovan. Det samhälle jag vill bygga kommer grunda sig på både gemenskapen på individuell nivå i lokalsamhället och familjen, såväl som gemenskapen i nationen, mänskligheten, djuren och naturen i sin helhet. Etnopluralism leder till samhällelig stagnation och ett rasistiskt och quasinihilistiskt förhållningssätt där elände bland andra folk ignoreras eller bortförklaras eftersom "de har rätt att utvecklas på sitt sätt."

Vad vill du se, en världspolis? Hur kan du vara säker på att denna globala nation/världspolis isåfall kommer behandla folket väl? Är det inte snarare en garanti mot globalt tyranni att det inte bara finns ett maktcentra? Anser du att dagens världspoliser i form av USA gynnar mänskligheten?Tvärtom så är det mångkulturen som leder till ett rasistiskt och fientligt förhållningssätt, då källan till motsättningarna och konflikterna är konkurrensen. Att olika folk ska ha rätt att utvecklas på sitt sätt betyder inte att ledare ska ha rätt att utnyttja befolkningen, det finns inget som säger att inte en naturalistisk värld skulle kunna ha krigskonventioner, miljökonventioner, natur+djur skydd och mänskliga rättigheter. I den värld jag vill se råder ett samarbete över nationsgränserna.Det är tvärtom idag som folkslag och u-länders befolkningar exploateras för deras arbetskraft och naturresurser under ett globalt system. Mångkulturaliseringen och massinvandringen till Europa är bara ett avancemang av detta globala tyranni, menat till att försvaga nationer och få de splittrade oförmögna till att stå självständiga på egna ben, och på det direkta planet med ökad befolkningstillväxt och fattigdom så utnyttjas detta i form av lönedumpningar. Sämre förhållande för arbetarna - bättre profit för det globala kapitalet.


   
SvaraCitera

Befriad: Likheterna och olikheterna utlöser varandra, för att individernas olikheter ska kunna komplettera varandra krävs det något som för de samman, det krävs med andra ord en likhet, en gemensam nämnare.

Nej, det krävs bara en samvaro. Den gemensamma nämnaren är det samhälle de gemensamt bygger upp. Kontorsassistenten känner ingen samhörighet med personen som kommer och hämtar vederbörandes sopor.  Den ena kan lika gärna vara en wiccan och den andra katolik. Vi hålls inte samman av likhet.

Befriad: Du blandar ihop kontext med likhet, läs ovan. Det samhälle jag vill bygga kommer grunda sig på både gemenskapen på individuell nivå i lokalsamhället och familjen, såväl som gemenskapen i nationen, mänskligheten, djuren och naturen i sin helhet.

Där det ena argumentativt kan i viss mån ses som ett biologiskt imperativ och det andra ideologiskt konstruerade koncept.

Befriad: Vad vill du se, en världspolis?

Ja? Givetvis inte som USA, utan en riktig, precis som varje land har sin egen polis kan denna vara global.

Befriad: Hur kan du vara säker på att denna "globala nation" isåfall kommer behandla folket väl?

Varför skulle ett globalt samhälle vara mindre benäget att behandla folket väl än ett nationellt?

Befriad: Tvärtom så är det mångkulturen som leder till ett rasistiskt och fientligt förhållningssätt, då källan till motsättningarna och konflikterna är konkurrensen.

Nej, källan till motsättningarna är främlingskap, möjligheten att andrifiera den andra samt klassmotsättningar. Mångkulturella samhällen leder inte till rasism, den blir bara tydligare.

Befriad: befolkningen, det finns inget som säger att inte en naturalistisk värld skulle kunna ha krigskonventioner och mänskliga rättigheter.

Vad är det då du förespråkar? Du vill fortsatt ha en global organisation som håller koll på nationer?

Befriad: Det är tvärtom idag som folkslag och u-länders befolkningar exploateras för deras arbetskraft och naturresurser under ett globalt system. Mångkulturaliseringen och massinvandringen till Europa är bara ett avancemang av detta globala tyranni, menat till att försvaga nationer och få de splittrade oförmögna till att stå självständiga på egna ben, och på det direkta planet med ökad befolkningstillväxt och fattigdom så utnyttjas detta i form av lönedumpningar. Sämre förhållande för arbetarna - bättre profit för det globala kapitalet.

Fast det här globala systemet är ju bara möjligt med skilda nationer. Har alla samma rättigheter och tillhör samma samhälle blir inte exploatering av andra folk och lönedumpning möjlig.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Angående "organisk-mekanisk" samsällsynen.Att den naturalistiska ideologin skulle ha en mekanisk samhällssyn är helt befängd, att påstå det är att inte förstå naturalismens grund över huvud taget.I ett, helt och hållet, mekaniskt samhället kan alla individer utföra alla arbetsuppgifter, t ex i jägar/samlarsamhällen eller i samhällen som bygger på självförsörjande jordbrukare. Detta gör att det är lätt att byta ut individer, vilket i sin tur gör att den enskilde individen inte har så stor betydelse. I ett organiskt samhälle är arbetsuppgifterna specialiserade, vilket gör att individerna har olika utbildning och arbetserfarenhet och att individerna inte kan bytas ut lika lätt. Detta innebär att den enskilde individen blir mer betydelsefull, samtidigt som individen är beroende av andra individers kompetens.
Detta har fått en mängd effekter, bl a
Dödstraff är vanligare i mekaniska samhällen än organiska - Överlag är straff för lagbrott mildare i organiska samhällen (man har inte råd att avvara individers kompetens).
Anomi (=utanförskap) är vanligare i organiska samhällen när individens plats i samhället inte är klargjord (i mekaniska samhällen är det enklare eftersom alla utför samma arbetsuppgifter).


Kommunismen är med andra ord mekanisk. Liberalismen är organisk, men inte biologiskt organisk, då de har samma förryckts världsbild. .Det naturalismen gör är att ta det bästa från båda världar. Man tar till vara på den biologiska olikheten och låter de olika yrkesgrupperna överlappa varandra, på ett organiskt vis men inte som liberalismen som låter de olika grupperna exploatera varandra, i folkgemenskaps-ideologin så ska de istället fullfölja varandra. Samtidigt tar man till vara på människans krav på gemenskap och sammanhang. Det är alltså en tredje väg av de samhällssystem (vänster/höger) som återfinns idag. Den naturalistiska, folkgemenskaps ideologin står över en vänster-höger skala.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Nachac:

Nej, det krävs bara en samvaro. Den gemensamma nämnaren är det samhälle de gemensamt bygger upp. Kontorsassistenten känner ingen samhörighet med personen som kommer och hämtar vederbörandes sopor.  Den ena kan lika gärna vara en wiccan och den andra katolik. Vi hålls inte samman av likhet.
Där det ena argumentativt kan i viss mån ses som ett biologiskt imperativ och det andra ideologiskt konstruerade koncept.
Ja? Givetvis inte som USA, utan en riktig, precis som varje land har sin egen polis kan denna vara global.
Varför skulle ett globalt samhälle vara mindre benäget att behandla folket väl än ett nationellt?
Nej, källan till motsättningarna är främlingskap, möjligheten att andrifiera den andra samt klassmotsättningar. Mångkulturella samhällen leder inte till rasism, den blir bara tydligare.
Vad är det då du förespråkar? Du vill fortsatt ha en global organisation som håller koll på nationer?
Fast det här globala systemet är ju bara möjligt med skilda nationer. Har alla samma rättigheter och tillhör samma samhälle blir inte exploatering av andra folk och lönedumpning möjlig.

Nej, det krävs bara en samvaro. Den gemensamma nämnaren är det samhälle de gemensamt bygger upp. Kontorsassistenten känner ingen samhörighet med personen som kommer och hämtar vederbörandes sopor. Den ena kan lika gärna vara en wiccan och den andra katolik. Vi hålls inte samman av likhet.
Där det ena argumentativt kan i viss mån ses som ett biologiskt imperativ och det andra ideologiskt konstruerade koncept.


Hur kommer det sig att man ser storken med andra storkar, kråkan med med andra kråkor, råttan med andra råttor osv? Om det inte fanns en gemensamt kontext, en likhet som binder de samman, så skulle björnen lika gärna kunna umgås med räven - men ändå gör de inte det?Hela naturen är utformad efter denna kontext. Samvaron går hand i hand med kontexten.Ja? Givetvis inte som USA, utan en riktig, precis som varje land har sin egen polis kan denna vara global.
Varför skulle ett globalt samhälle vara mindre benäget att behandla folket väl än ett nationellt?

Du valde hoppa över detta:Är det inte snarare en garanti mot globalt tyranni att det inte bara finns ett maktcentra?
För i ett globalt samhälle uteblir gemenskapen. Det är gemenskapen och samhörigheten som skapar solidariteten. I ett globalt samhälle så kommer folken och den enskilda individen vara mycket mer distanserad från makten. Nej, källan till motsättningarna är främlingskap, möjligheten att andrifiera den andra samt klassmotsättningar. Mångkulturella samhällen leder inte till rasism, den blir bara tydligare.Källan till enighet är samhörighet, samhället kräver samhörighet.  Hur kommer det sig att alla mångkulturella samhällen nutid och genom historien utmynnat i utanförskap, segregation, motsättningar, rasism, fientlighet, konflikter osv? Vad är det då du förespråkar? Du vill fortsatt ha en global organisation som håller koll på nationer?
Fast det här globala systemet är ju bara möjligt med skilda nationer. Har alla samma rättigheter och tillhör samma samhälle blir inte exploatering av andra folk och lönedumpning möjlig.


Jag förespråkar snarare överenskommelser och samarbeten mellan nationerna. Genom naturalismen för att se helheten.Tvärtom så bygger detta globala system på respektlösheten gentemot de andra folkens existensberättigande och kosmopolitism. Med en utvecklad nationalism skulle aldrig nationerna/folken låta sig exploateras från första början.
I det samhälle du talar om så är risken överhängande att folket tjänar makten, istället för motsatsen. 


   
SvaraCitera

Befriad: Hur kommer det sig att man ser storken med andra storkar, kråkan med med andra kråkor, råttan med andra råttor osv? Om det inte fanns en gemensamt kontext, en likhet som binder de samman, så skulle björnen lika gärna kunna umgås med räven - men ändå gör de inte det?Hela naturen är utformad efter denna kontext. Samvaron går hand i hand med kontexten.

Försöker du likställa mekanisk samhällskonstruktion med arthäng. Ska man tolka din kommentar generöst kan man säga att flockbeteende återigen kan kopplas till umgänge med släkt och vänner, inte samhällsuppbyggnad, i synnerhet inte moderna samhällen. Att den enda likheten du kräver är att vi tillhör samma art faller ju ditt argument platt.

Befriad: Du valde hoppa över detta:Är det inte snarare en garanti mot globalt tyranni att det inte bara finns ett maktcentra?

Nej, jag hoppade inte över det. Nej, det är det inte, inte om det är ett maktcentrum för varje nation, i synnerhet inte om en nation är mäktigare än de andra, som nu.

Befriad: För i ett globalt samhälle uteblir gemenskapen. Det är gemenskapen och samhörigheten som skapar solidariteten. I ett globalt samhälle så kommer folken och den enskilda individen vara mycket mer distanserad från makten.

Beror på samhällsskick. Gemenskapen uteblir dock inte i ett globalt samhälle, den organiserar sig bara kring något annat än nationsbegreppet.

Befriad: Källan till enighet är samhörighet, samhället kräver samhörighet.  Hur kommer det sig att alla mångkulturella samhällen nutid och genom historien utmynnat i utanförskap, segregation, motsättningar, rasism, fientlighet, konflikter osv?

Vi behöver inte enighet, vi behöver förståelse och solidaritet. Enighet är aldrig absolut vilket innebär att vissa blir utfrysta ur gemenskapen. Snarare bör man låta människor binda sig samman på eget bevåg under en ideologi som uppmuntrar och betonar ömsesidighet. Segregationen grundar sig i rasism och klassmotsättningar. Att det du påstår skulle gälla alla mångkulturella samhällen någonsin får du ange någon sorts källa på. 

Befriad: Jag förespråkar snarare överenskommelser och samarbeten mellan nationerna. Genom naturalismen för att se helheten.

Ja, det var ju inte luddigt. Hur gör man om en nation förtrycker sitt folk?

Befriad: nationerna/folken låta sig exploateras från första början.

Befriad: låta sig

Come again?

Befriad: Tvärtom så bygger detta globala system på respektlösheten gentemot de andra folkens existensberättigande och kosmopolitism.

Nej. Kosmopolitism uppmuntrar en att se alla människor som sin nästa. Nationalism uppmuntrar till att skilja på folk och folk, vilket möjliggör imperialism och kolonialism.

Befriad: I det samhälle du talar om så är risken överhängande att folket tjänar makten, istället för motsatsen.

Hurså?

Befriad: Angående "organisk-mekanisk" samsällsynen.Att den naturalistiska ideologin skulle ha en mekanisk samhällssyn är helt befängd, att påstå det är att inte förstå naturalismens grund över huvud taget.

Har inte påstått något sådant, utan att den typ av samhälle du beskriver och idealiserar är mekaniskt.

Befriad: Kommunismen är med andra ord mekanisk.

Nej, den är varken eller. Det som Marx kallade för urkommunismen skulle förvisso vara mekanisk, men det har inget med det ekonomiska systemet att göra. Modern kommunism skulle definitivt vara organisk, bara med planekonomi istället för marknadsekonomi.

Befriad: Det är alltså en tredje väg av de samhällssystem (vänster/höger) som återfinns idag. Den naturalistiska, folkgemenskaps ideologin står över en vänster-höger skala.

Nej, det gör den inte. Inget står över höger-vänster, men det tillhör den typ av ideologi du beskriver att hävda det.


   
SvaraCitera