Aviseringar
Rensa alla

Ni med skilda föräldrar..


Rosa
 Rosa
Ämnesstartare

(vet inte vart detta ska postas.)

I vissa fall är det ju så att man själv vill att de ska skiljas för att de kanske bråkar hela tiden men jag syfar på de fallen där du inte velat att de separerar.
Hur lång tid tog det tills du inte saknade det ni hade förut? Slutar man sakna det eller saknar man det varje dag hela tiden i all evighet?
Jag vill aldrig känna så, känna att det var bättre förut. För om jag kommer känna så så orkar jag inte mer 🙁


   
Citera

Klart man känner att det kunde ha varit bättre. Men om det inte varit bra förut så var det ju inte det.. Och då är det ju konstigt om man känner det. Hehe, ere u med?

Alltså, det är en vansak - jag lovar. .


   
SvaraCitera
zIGGE

Har aldrig bott med båda föräldrarna, min pappa försökte döda mig när jag var 14 😛 Så saknar det inte alls 😛


   
SvaraCitera

Zeppelin:

Alltså, det är en vansak - jag lovar. .


   
SvaraCitera

zIGGE:

Har aldrig bott med båda föräldrarna, min pappa försökte döda mig när jag var 14 😛 Så saknar det inte alls 😛

menar du allvar?


   
SvaraCitera

Flera år, men nu vill jag absolut inte att de skulle leva ihop, noway. Mitt liv nu är nog bättre än när de var tillsammans.
Lever mest med min mamma, hon är oftast mys och bokar ofta resor, gör roliga saker, tar med mig på restaurang osv. Min pappa är tråkig.
När de var tillsammans hade jag två tråkiga föräldrar, nu har jag bara en och det är ju positivt[cool]
Dina föräldrar kommer antagligen bli lyckligare om de går skilda vägar, om de nu bestämt de så det kommer nog leda till något bra även för dig[smile]


   
SvaraCitera
Rosa
 Rosa
Ämnesstartare

Zeppelin:

Hehe, ere u med?

Mm jag förstår men alltså. Då komme man ju alltså gå och tänka på hur man hade de , längta tillbaka osv hela tiden 🙁 fan va jobbigt. Jag vill inte.

Zeppelin:

Alltså, det är en vansak - jag lovar . .

Vadå att mantänler på de så mkt så att det tillslut inte betyder ngt? :S

Tigerflickan:

så det kommer nog leda till något bra även för dig

Hoppas det. Men jag tycker vi har det bra som det är nu.


   
SvaraCitera

zIGGE:

min pappa försökte döda mig när jag var 14 😛 Så saknar det inte alls 😛

Haha, fyfan.. [sad]


   
SvaraCitera

får inte ens bo me ngn av mina parents så va glad för d du har OKK?


   
SvaraCitera

Rosa:

nler på de så mkt så att det tillslut inte betyder ngt? :S

Nej man att man vänjer sig, anpassar sig typ och trivs med det. Take it easy, människan är jättebra på att vänja sig vid saker och godta situationen.


   
SvaraCitera

jag försöker tänka på hur det var innan, minns mest hur farsan låg i köket och grät, hur dom skrek, hur morsan imploderade, jag sprang iväg

det är kanske bättre nu


   
SvaraCitera

zIGGE:

min pappa försökte döda mig när jag var 14

.......................?[shake]


   
SvaraCitera

Saknade det en hel del dom först kanske 2-3 åren men jag saknande ju inte att höra dom bråka osv så det gick väl jämt upp, jobbigt var det väl dock, nu typ 9 år senare så är det knappt något man tänker på ens.


   
SvaraCitera

Mina skiljde sig för snart tre år sedan, men är hyffsat bra vänner fortfarande. Känner ingen egentlig saknad, eftersom jag flyttade hemifrån i samma veva och träffar båda ganska regelbundet (nåja, inte så ofta som jag borde kanske). Så länge de är lyckliga så är jag det.

Tror dock att lillbrorsan känner sig lite rotlös, med flyttandet fram och tillbaka hela tiden och bristen på "familjehemmet". [n]


   
SvaraCitera

Det kommer troligtvis vara tufft i början om det är så att ni haft det bra. Men med tiden så kommer det bli bättre (peppar peppar) [smile]


   
SvaraCitera