Vad tror ni på...?
För mig är gud skaparkraften. Meningen. Ordningen överallt och i alla tider.
Kan man tro på "ingenting"?
inuti:
Vad tror ni på...?För mig är gud skaparkraften. Meningen. Ordningen överallt och i alla tider. Kan man tro på "ingenting"?
Vadå "ingenting"? Tror man på "ingenting" om man inte tror på Gud eller vaddå?
inuti:
Kan man tro på "ingenting"?
Ja, hört talas om ateister?
Ingenting. Måste man tro på något
Evolutionen. Jag skapar mina egna meningar.
väljer att ej spekulera eller att slå fast vid något, känns tämligen värdelöst att hitta en anledning/bakgrund till varför jag och allt annat finns, och hur det uppkom. får jag reda på det: ok, nice. får jag inte: ok, nice.
Ganon:
Ja, hört talas om ateister?
fast det är snarare en avsaknad av tro. rätt stor skillnad.
inuti:
Vad tror ni på...?
Tror att det är dags för middag snart.
Det är ofta att jag vill tro på det gudomliga, på Gud, men så fort jag tänker på religion så går det aldrig ihop.
Men om Gud finns, utanför religion, så skulle jag inte ha svårt att acceptera en sån världsbild. Men frågan är ju då, vad är Gud? Hur är Gud? Vem är Gud?
Ibland tänker jag att allt som finns (och funnits och kommer att finnas) tillsammans bildar vad Gud är. Men då blir jag flummig och tycker allt blir så stort och luddigt.
inuti:
Vad tror ni på...?
Min egen universella och existentiella struktur
Xisco:
Vadå "ingenting"? Tror man på "ingenting" om man inte tror på Gud eller vaddå?
Ja, enligt mig. För gud är inget man kan ta på. Tror inte du på en skaparkraft? Förklara gärna vad du tror på annars, för jag fattar inte. NÅGOT måste väl ändå finnas bakom allt, och jag väljer att kalla detta något för gud.
OF 5:
Ingenting. Måste man tro på något
Alla är troende i nån mening.
Schism:
Evolutionen.
Jag tror på gud OCH evolutionen. Gud ligger bakom evolutionen, allt.
Schism:
Jag skapar mina egna meningar.
Fint Det gör jag också (i mitt liv) men jag tror ändå att det finns en mening med allt jag gör, och med allt som händer även "utanför" mig.
rotvälta:
väljer att ej spekulera eller att slå fast vid något, känns tämligen värdelöst att hitta en anledning/bakgrund till varför jag och allt annat finns, och hur det uppkom.
okej.
jason:
Det är ofta att jag vill tro på det gudomliga, på Gud, men så fort jag tänker på religion så går det aldrig ihop.
För mig går det inte heller ihop med religion. Gillar inte religioner som sådana, däremot finns det en hel del bra att hämta från olika religioner.
jason:
Men frågan är ju då, vad är Gud? Hur är Gud? Vem är Gud?
Ja, det är svårt att svara på. För mig är det som sagt en gudomlig ordning, jättesvårt att sätta ord på verkligen
Karen Eliot:
Min egen universella och existentiella struktur
Låter fint
Birgrrr:
fast det är snarare en avsaknad av tro. rätt stor skillnad.
Inte direkt.
inuti:
Tror inte du på en skaparkraft?
Jag tror på en skaparkraft men väljer hellre att se till fysik och biologi än teologi. Jag brukar kalla mig själv agnostiker, mer åt det ateistiska hållet (vad som håller mig till tron är respekten för den tröst religion och tro kan ge människan när den inte gör folk batshit insane) men jag tänker definitivt inte börja förneka evolutionen eller så.
tror nog inte på något sånt där flummigt och inte gud heller. tror på jaget liksom, att man fixar allt sj, att liksom
öh, orkah
inuti:
Jag tror på gud OCH evolutionen. Gud ligger bakom evolutionen, allt.
Jag ser det som att "Gud" är allt som finns, men att detta i grund och botten bara är ett tillstånd av oändlig förändring. Människan är lika betydelsefull som grus och kaffe, men vi gillar att konstruera chimärer bara för att vi kan.
Den här videon förklarar min tro rätt väl: