Aviseringar
Rensa alla

Nobbad - mitt fel?


Ämnesstartare

Hej!
Har pratat med en kille under ett helt år, mest på sms och msn. Vi har träffats ihop med vänner, men aldrig ensamma. På senare tid har han smsat mig konstant. Under 3 veckor skickade han söta sms, var jätte gullig och sa alltid komplimanger till mig.
Vi träffades igår ensamma för första gången.
Det va väldigt nervöst, vi hade många pinsamma tystnader, men det gick. Jag var ovanligt tyst och tråkig, och kände att jag inte kunde vara mig själv just för att nerverna tog över, när jag vanligtvis är en väldigt rolig och social människa.
Vi var och fikade, och promenerade sedan runt.

Frammåt kvällen när vi skulle avsluta så märkte jag att han ville kyssa mig. Jag är 18 år, och aldrig fått min första kyss, så jag blev helt nervös. Vände och flakade med blicken, kunde inte hålla ögonkontakt. Men så hände det, fast... jag kände inte speciellt mycket. Jag kände inget pirr i magen, mest bara en tunga som rörde sig in och ut. Kunde inte heller blunda för jag kände att jag inte kunde "njuta" liksom. Det var bara... konstigt.

När vi skiljdes åt sa han ingeting om att vi skulle ses eller höras, utan han sa bara ett simpelt hejdå och gick iväg.
På kvällarna brukade han ALLTID skicka söta godnatt sms och godmorgon sms, men när jag kom hem... ingenting. När jag vaknade nästa dag... ingenting.
Även om jag inte kände något speciellt vid vår kyss, så kände jag att det kanske skulle komma med tiden, så jag bestämde mig för att skicka ett sms som löd: "Tack för igår! Hade det trevligt :)"
Efter hela 3 och en halv timme fick jag svar tillbaka (när det vanligtvis brukar ta honom 5 min att svara) : "Ja. Det var kul. :)"

Inget annat. Bara det. Just där förstod jag att jag hade blivit nobbad. Annars brukar han vara helt glad, försöka föra samtalet vidare, men nu fick jag bara det där lilla.
Det känns som om det var mitt fel. Jag kanske var dålig på att kyssas, jag kanske inte var som han förväntade sig, jag var tråkig, osocial, och allmänt dryg.
Nu vet jag att vi inte kommer ha kontakt längre, och det gör mig ledsen. Han är den enda kille jag någonsin varit i kontakt med under mina 18 år.
Det känns som om det aldrig kommer komma fler killar. Känns som om jag är född till att dö ensam.
Det gör ont att veta att det var mig det var fel på [cry][sad]


   
Citera
Ämnesetiketter

Du fick ett svar i alla fall, tänk på det.
Han kanske inte vill vara för på heller.
Ge det en chans, vänta lite till. Prata med honom som vanligt.


   
SvaraCitera

Troligtvis ville han att du skulle ta initiativet att smsa/ringa för att visa lite intresse som omväxling. Att ha ständig kontakt över sms blir bara tjatigt och irriterande i längden.


   
SvaraCitera
sincan

x_marty:

Troligtvis ville han att du skulle ta initiativet att smsa/ringa för att visa lite intresse som omväxling. Att ha ständig kontakt över sms blir bara tjatigt och irriterande i längden.

sluta ändra dina inlägg[mad]


   
SvaraCitera

sincan:

sluta ändra dina inlägg[mad]

Var osäker på om hur jag skulle formulera mig. Var det något särskilt?


   
SvaraCitera

Grief:

Ge det en chans, vänta lite till. Prata med honom som vanligt.


   
SvaraCitera

one on one så var du inte den han trodde att du skulle vara. Så är det ibland.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

x_marty:

Troligtvis ville han att du skulle ta initiativet att smsa/ringa för att visa lite intresse som omväxling. Att ha ständig kontakt över sms blir bara tjatigt och irriterande i längden.

Men jag har ofta tagit initiativet till att smsa, inte bara han. Plus att jag smsade först efter vår dejt, det borde väl endå säga mycket [cute]


   
SvaraCitera

rosapepsiburk:

Men jag har ofta tagit initiativet till att smsa, inte bara han. Plus att jag smsade först efter vår dejt, det borde väl endå säga mycket [cute]

Okej, förlåt så mycket. Jag tar tillbaka vad jag sagt.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

x_marty:

Okej, förlåt så mycket. Jag tar tillbaka vad jag sagt.

ursäkten godtas [y]


   
SvaraCitera

rosapepsiburk:

ursäkten godtas [y]

*High-five*


   
SvaraCitera

Du säger ju själv att nerverna tog över och du var tyst osv och allmänt obekväm vid kyssen... han kan inte läsa tankar så han kanske tog det som att du var ointresserad osv.

Tänk inte illa om dig själv, alla kan va nervösa på första träffen, o pinsamma tystnader e ingenting ovanligt, det blir ju bättre med tiden [smile]

jag dömer iaf inte en människa utifrån en träff, en del tar tid på sig innan de e sig själva helt enkelt [smile]


   
SvaraCitera

rosapepsiburk:

Inget annat. Bara det. Just där förstod jag att jag hade blivit nobbad.

Tror du överanalyserar situationen. Skulle aldrig dumpa någon för att den är dålig på att kyssas, inte heller om denne människa, som jag uppenbarligen tycker väldigt mycket om, var nervös i min närvaro en dag.

rosapepsiburk:

Men så hände det, fast... jag kände inte speciellt mycket. Jag kände inget pirr i magen, mest bara en tunga som rörde sig in och ut.

Så kände jag också vid min första tungkyss. Kyssar är lite väl överromantiserade av Hollywood Inc imo.


   
SvaraCitera

Somsagt, om du är osäker på hur det var så kan du ju bara förklara det för honom lite lättsamt, att du var jättenervös osv. Alltid bra med kommunikation.


   
SvaraCitera

rosapepsiburk:

.

Jag tror att det är bäst om du berättar för honom vad du kände när allt hände så att han inte tänker samma som du nu. Han kanske inte vågade skriva mer för att han tyckte att du kände dig obekväm?
Prata med honom om det och red ut det. Säg att du vill försöka träffas i fortsättningen och se hur det blir.


   
SvaraCitera