Aviseringar
Rensa alla

överdrivet dåligt samvete


Ämnesstartare

har alltid haft lätt för att få dåligt samvete, och har därför alltid försökt vara en så snäll person som möjligt.  jag klarar helt enkelt inte av att se andra lida på grund av mina handlingar. 

när däremot gör något elakt lider jag i månader och ibland till och med år efter.  helt plötsligt kommer mitt dåliga samvete kommer över mig (påminner om panik attacker).  detta kan vara över skit saker  som oftast inte var min mening,  eller handlingar jag inte förstod konsekvenserna av.  

har för övrigt dåligt självförtroende och tvångstankar. kan detta ha något med varandra att göra?

någon som varit med om något liknande, eller bara kan hjälpa mig att ta mig ur dessa tankar när de kommer? 


   
Citera

Min bror hade liknande och sedan gick han till läkare efter något år och fick bedömningen "Panik ångest" han fick medicinering samt en psykolog att snacka med. Kolla upp det


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Jag också. Men har bra självförtroende och inga tvångstankar.. Det värsta jag har gjort måste vara när jag stal en cykel från ett barn.. Det värsta är att jag handlar med impuls och sedan tänker till och blir orolig efteråt i dessa situationer..

Har lämnat det där livet bakom mig though, inte knyckt eller stulit något på kanske 8 år. 

Fick bedömningen panikångest som barn men tvekar på att det har ett samband men mina kriminella vardagar förr.... Mycket glad

Fick alltså panikångest flera år innan jag började stjäla och grejer.. Första "anfallet" när jag var 9 år, minns det som igår.  


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

ToxicWithaHintOfSteam:
Min bror hade liknande och sedan gick han till läkare efter något år och fick bedömningen "Panik ångest" han fick medicinering samt en psykolog att snacka med. Kolla upp det

tack för svar!


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

S3ON:
Jag också. Men har bra självförtroende och inga tvångstankar.. Det värsta jag har gjort måste vara när jag stal en cykel från ett barn.. Det värsta är att jag handlar med impuls och sedan tänker till och blir orolig efteråt i dessa situationer..

Har lämnat det där livet bakom mig though, inte knyckt eller stulit något på kanske 8 år. 

Fick bedömningen panikångest som barn men tvekar på att det har ett samband men mina kriminella vardagar förr.... Mycket glad

Fick alltså panikångest flera år innan jag började stjäla och grejer.. Första "anfallet" när jag var 9 år, minns det som igår.  

får du fortfarande dåligt samvete för dina handlingar? isåfall hur hanterar du det? 


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

stoppljus:

får du fortfarande dåligt samvete för dina handlingar? isåfall hur hanterar du det? 

Ja!! Och det leder till ångest. Jag vet inte, det går inte att hantera på något bra vis.. Kommer på andra tankar tillslut bara, sedan får jag tillbaka det dåliga samvetet vid något annat tillfälle.. 

Tror det uppstår mest vid tillfällen jag tänker för mycket, sådana stunder man inte har nåt att göra liksom.. 


   
SvaraCitera

stoppljus: någon som varit med om något liknande,

Allt det du skrev stämmer in på mig. Jag är exakt likadan. Kan få dåligt samvete över något jag missförstod eller att jag kanske inte hälsade på någon med en tillräckligt trevlig ton i rösten, helt sjukt.. Tänker överdrivet och analyserar händelser och personer väldigt mycket. Av den anledningen har jag svårt att sova om nätterna.. Brukar ha hög puls, svettas, känna mig yr och ha lite svårt att andas. Har inte fått det bekräftat, men anar att det är panikångest jag har.

 

 


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Caroline123:

Allt det du skrev stämmer in på mig. Jag är exakt likadan. Kan få dåligt samvete över något jag missförstod eller att jag kanske inte hälsade på någon med en tillräckligt trevlig ton i rösten, helt sjukt.. Tänker överdrivet och analyserar händelser och personer väldigt mycket. Av den anledningen har jag svårt att sova om nätterna.. Brukar ha hög puls, svettas, känna mig yr och ha lite svårt att andas. Har inte fått det bekräftat, men anar att det är panikångest jag har.

 

 

har du något sett att hantera detta på?


   
SvaraCitera

stoppljus: har du något sett att hantera detta på?

Jag vet att panikångesten grundar sig i stress och oro. Därför har jag besökt en kurator några gånger, och brukar även prata med min syster om det. Viktigt att man inte håller känslorna inom sig själv. Men när jag väl får panikångest brukar jag fokusera på att andas lugnt. Om jag har tur får jag massage av någon, vilket kan hjälpa mig att slappna av mer och även kunna somna snabbare. Annars kan man tappa upp ett bad eller läsa någon bra bok för att lugna sig.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Har lite samma, men främst att folk ska se mig som elak/dum/pinsam. Småsaker blir stora och man vet inte vart man ska ta vägen. Ska börja gå till psykolog igen så kanske får bukt med det.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Järn:
Har lite samma, men främst att folk ska se mig som elak/dum/pinsam. Småsaker blir stora och man vet inte vart man ska ta vägen. Ska börja gå till psykolog igen så kanske får bukt med det.

du råkar inte har något tips om hur man ska göra när dessa tankar kommer? 


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

stoppljus:

du råkar inte har något tips om hur man ska göra när dessa tankar kommer? 

Inte direkt, ett tips jag lärde mig hos psykolog var att försöka beskriva mig själv från kompisars synvinkel men det är svårt.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Hade exakt samma problem förut. Om jag råkade tänka på en sak jag sagt eller gjort för flera år sedan (som kanske inte ens var något dåligt egentligen) kunde jag få en klump i magen och ångest att det gjorde ont. Jag har tyvärr inte så många bra tips på hur man blir av med det. Jag äter antidepressiva och har blivit av med de mesta sådana tankar på så sätt. 

Om man har möjligheten så tror jag att man kanske ska ringa någon, prata med någon, göra något annat för att komma på andra tankar. Samt försöka acceptera att gjort är gjort.

Jag hade oftast jobba tankar vid läggdags förr, brukade sysselsätta mig med korsord eller läsa en bok för att trötta ut hjärnan strax innan sovdags. 


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

FruLiten:
Hade exakt samma problem förut. Om jag råkade tänka på en sak jag sagt eller gjort för flera år sedan (som kanske inte ens var något dåligt egentligen) kunde jag få en klump i magen och ångest att det gjorde ont. Jag har tyvärr inte så många bra tips på hur man blir av med det. Jag äter antidepressiva och har blivit av med de mesta sådana tankar på så sätt. 

Om man har möjligheten så tror jag att man kanske ska ringa någon, prata med någon, göra något annat för att komma på andra tankar. Samt försöka acceptera att gjort är gjort.

Jag hade oftast jobba tankar vid läggdags förr, brukade sysselsätta mig med korsord eller läsa en bok för att trötta ut hjärnan strax innan sovdags. 

kanske får uppsöka en psykolog om det fortsätter då.
tack för svar!


   
SvaraCitera