Aviseringar
Rensa alla

om man är för gammal för bup


Ämnesstartare

tja.

jag är 21, borde ha gått till bup förut men har inte gjort det, kanske pga att mina föräldrar föreslog det och de delvis orsakat mitt mående varför jag praktiskt taget utgått från att allt de tyckt varit fel, avskärmat mig från deras åsikter, uppfyllt den rebelliska profetian som utfärdats genom deras illa dolda avundsjuka på min begåvning och deras oförmåga att acceptera annorlunda livsval.

problemen är social fobi (eller något liknande), bristande koncentrationsförmåga, orkeslöshet, anhedoni, överanalysering, schizotypa tankegångar, självdestruktiv snällhet och oförmåga att sätta gränser, avgrundsdjup rädsla för all ansträngning som inte är introspektiv, omedgörligt auktoritetsförakt etc. vilken institution kan jag vända mig till tycker ni?

sitter nu och låtsas söka jobb inför mig själv men drabbas bara av ångest inför alltihop. börjar nästan tro på kbt, mer än på detta iaf.

mitt mål är väl något i stil med att kunna plugga utan att vilja låsa in mig och gråta efter varje dag jag gått dit, så att jag kan få meriter till ett någorlunda jobb och slippa min familj. en annan soft grej vore att slippa bli kallad "barn" och "tjej" av folk och kunna säga ifrån utan att tvångsmässigt föreställa sig tre möjliga händelsekedjor som alla utmynnar i att jag inte har rätt till någonting.

dumma frågan kanske men tack för svar. [smile]


   
Citera
Ämnesstartare

När man är för gammal för barn- och ungdomspsykiatrin kanske vuxenpsykiatrin är en bra idé.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Supply and Demand:

kanske

Brk g:

dumma frågan

sry är trött

(behövde skriva av mig också [wink])


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Brk g:

sry är trött

(behövde skriva av mig också [wink])

det är ok [wink]


   
SvaraCitera
Åtta

OT: Jag har alltid trott att du var av manligt kön. Blir förbryllad nu. [shake]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Åtta:

OT: Jag har alltid trott att du var av manligt kön. Blir förbryllad nu. [shake]

vad är det som säger emot det?


   
SvaraCitera

Brk g:

dumma frågan kanske men tack för svar.

Som sagt, vuxenpsyk. Antingen direkt eller efter remiss från din husläkare. De skriver ut knark, medicin och så får man terapi.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Åtta:

OT: Jag har alltid trott att du var av manligt kön. Blir förbryllad nu.

Brk g:

en annan soft grej vore att slippa bli kallad "barn" och "tjej"

Tvivlar att en av honkön skulle finna det skönt att slippa bli kallad för tjej [wink]

Men ja, vuxenpsyk. Du kan ta kontakt själv, du kan få remiss från ungdomsmottagningens kurator/läkare (beroende på vilket åldergräns det är det, här uppe äre 23 år) eller så kan du kontakta din vårdcentralen, där finns det också folk som kan hjälpa dig/skriva remisser.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Hampie:

Som sagt, vuxenpsyk. Antingen direkt eller efter remiss från din husläkare. De skriver ut knark, medicin och så får man terapi.

älskar knark, hatar medicin. jag vet ungefär varför det blivit som det är och serotonerga symptomfixar känns fel då.

terapi är bra.

tyvärr är risken överhängande att de bara kommer säga "äh, du verkar ju sansad och förnuftig, du behöver nog bara TA TAG I DIG". det var ungefär vad som hände förra gången.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Nintendo:

Men ja, vuxenpsyk. Du kan ta kontakt själv, du kan få remiss från ungdomsmottagningens kurator/läkare (beroende på vilket åldergräns det är det, här uppe äre 23 år) eller så kan du kontakta din vårdcentralen, där finns det också folk som kan hjälpa dig/skriva remisser.

ok tack för info! [smile]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Brk g:

"äh, du verkar ju sansad och förnuftig, du behöver nog bara TA TAG I DIG".

Se till att vara ärlig mot dem och förklara hur du känner det. Bryt ihop lite framför dem och skrik att du vill ta livet av dig. Gör vad det krävs för att de ska ta dig på allvar, även om det kräver att du spelar över lite.

Edit: Har fått höra samma saker när jag sökte hjälp. Tydligen var jag "för frisk" för vuxenpsyk (de var väldigt överbelastade), så fick ingen hjälp mer än medicin [cute]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Var beredd på att de kan avvisa dig pga du inte har remiss om du vänder dig direkt till vuxenpsyk.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Nintendo:

Se till att vara ärlig mot dem och förklara hur du känner det. Bryt ihop lite framför dem och skrik att du vill ta livet av dig. Gör vad det krävs för att de ska ta dig på allvar, även om det kräver att du spelar över lite.

hahaha

ärlighet ska nog inte bli något problem, men bryta ihop? jag hoppas att det inte behövs.

Nintendo:

Edit: Har fått höra samma saker när jag sökte hjälp. Tydligen var jag "för frisk" för vuxenpsyk (de var väldigt överbelastade), så fick ingen hjälp mer än medicin [cute]

kanske värt att testa SSRI ändå... [sad]

Dear Madame:

Var beredd på att de kan avvisa dig pga du inte har remiss om du vänder dig direkt till vuxenpsyk.

ok vad säger du om denna öppningsreplik:

"tja jag skulle vilja ha add, social fobi, högfungerande autism, bipolär personligetsstörning och dystymi"

är det för oseriöst eller kan det antyda rätt sorts förvirring??


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Brk g:

men bryta ihop? jag hoppas att det inte behövs

Då kan de inte kalla dig för sansad i alla fall! [wink]

Brk g:

kanske värt att testa SSRI ändå...

Det är ju alltid värt ett försök - fungerar det så är det ju jättebra och det finns ju många som det har förändrat livet för. Om det inte fungerar så har du ju i alla fall testat och kan gå vidare och få annan hjälp.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Nintendo:

Då kan de inte kalla dig för sansad i alla fall! [wink]

nä men man blir ju "sansad" av blyghet osv...

Nintendo:

Det är ju alltid värt ett försök - fungerar det så är det ju jättebra och det finns ju många som det har förändrat livet för. Om det inte fungerar så har du ju i alla fall testat och kan gå vidare och få annan hjälp.

tänk om all kreativ förmåga dör ut under kuren? då har jag 0 att leva för.


   
SvaraCitera