Anonym5545:

Tack. Men problemet är att min mamma är väldigt kontrollerande och måste veta varje steg jag tar. Jag har inget privatliv och får knappt sova hos mina närmsta vänner. Det är jävligt svårt för mig att vakna på morgonen speciellt när jag måste plugga. Jag älskar väll boxning och att läsa men det får mig inte direkt att ta tag i livet. Som sagt jag kan knappt göra något utan att min mamma ska lägga sig i och ljuger oftast ifall jag är någon annanstans än i skolan.

Har tänkt flera gånger på att gå till UMO men har aldrig tagit tag i det. Dels för att jag inte har tid men även för att jag är rädd för vad som skulle kunna hända ifall de märker hur fuckat jag egentligen har det.

Anonym5545:

Mina meritpoäng är 260, runt medel typ så jag borde kunna komma in i ett ok gymnasie. Jag ska inte ta en paus, vill bara bli klar med skiten. Kämpa är det jag har svårt att göra. Mina vänner är bra personer, det går bra för de i skolan men de håller på med ganska skeva saker på sin fritid bara. 

Fortsätt kämpa, se till att du går ut med 260p och så behöver du inte oroa dig, livet blir inte roligare av att att faila skolan, tvärtom, livet blir pisstråkigt. Tänk såhär, om du inte klarar grundskolan, hur vore livet då? Kommer du bli framgångsrik, kommer du få jobb? Samma med gymnasiet. Nja men så kan det vara. Bra att de är bra människor, vad är skeva saker?

Trevlig-Snubbe:

Fortsätt kämpa, se till att du går ut med 260p och så behöver du inte oroa dig, livet blir inte roligare av att att faila skolan, tvärtom, livet blir pisstråkigt. Tänk såhär, om du inte klarar grundskolan, hur vore livet då? Kommer du bli framgångsrik, kommer du få jobb? Samma med gymnasiet. Nja men så kan det vara. Bra att de är bra människor, vad är skeva saker?

Jag förstår vad du menar. Jag måste kunna tänka positivt men det går ju inte eftersom att jag har slutat bry mig. Jag vet att jag inte kommer faila skolan ifall jag tar tag i det, men det känns ju som om att jag inte kommer att få ut något utav det ändå. Fyfan vad tråkigt att läsa ytterligare minst 3 år o sen jobba resten av livet. Det är tyvärr så jag tänker även fast det är jävligt dumt. Jag vill inte kasta bort livet men det känns som om att jag slösar tid på skolan. Jag vet att man inte kommer någonstans utan utbildning, men man borde väll inte må så dåligt?

Tack till alla som försöker hjälpa mig seriöst love er <3

Anonym5545:

Har tänkt flera gånger på att gå till UMO men har aldrig tagit tag i det. Dels för att jag inte har tid men även för att jag är rädd för vad som skulle kunna hända ifall de märker hur fuckat jag egentligen har det.

Anonym5545:

Tack. Men problemet är att min mamma är väldigt kontrollerande och måste veta varje steg jag tar. Jag har inget privatliv och får knappt sova hos mina närmsta vänner. Det är jävligt svårt för mig att vakna på morgonen speciellt när jag måste plugga. Jag älskar väll boxning och att läsa men det får mig inte direkt att ta tag i livet. Som sagt jag kan knappt göra något utan att min mamma ska lägga sig i och ljuger oftast ifall jag är någon annanstans än i skolan.

Jag tycker verkligen att du ska sluta ljuga för dina föräldrar även om de nu är så stränga. I tillit så ingår det att man ska vara ärlig mot varandra. Istället tycker jag att du ska göra mer som du vill, alltså gå emot det dina föräldrar säger och helt enkelt sätta ner foten. 

Anonym5545:

Jag förstår vad du menar. Jag måste kunna tänka positivt men det går ju inte eftersom att jag har slutat bry mig. Jag vet att jag inte kommer faila skolan ifall jag tar tag i det, men det känns ju som om att jag inte kommer att få ut något utav det ändå. Fyfan vad tråkigt att läsa ytterligare minst 3 år o sen jobba resten av livet. Det är tyvärr så jag tänker även fast det är jävligt dumt. Jag vill inte kasta bort livet men det känns som om att jag slösar tid på skolan. Jag vet att man inte kommer någonstans utan utbildning, men man borde väll inte må så dåligt?

Alltså ditt alternativ är att du måste läsa om kurser du redan läst, livet blir ett helvete, du kommer att få svårt att få jobb och svårt att få det jobb som du helst av allt vill ha. Du kommer inte komma in på universitetet och läsa de de kurser du helst vill läsa och komma in på den yrkesutbildning du helst vill komma in på. Livet är inte bara jobb men man får jobba för att komma dit man vill komma. Ditt andra alternativ är kriminalitet, hemlöshet och ett jävligt tråkigt liv. Du slösar absolut inte tid på skolan, du investerar din tid genom att gå i skolan!

Och 3 år kan gå snabbt.

Anonym5545:
Tack till alla som försöker hjälpa mig seriöst love er <3

jag sa bara säga att mitt liv var samma som ditt jag rökte jag drack vodka, jag var 15 år. men en dag sa min kompis at jag borde prova att spela, det hjälpte du borde faktisk spela med en kompis eller bara prata med någon. M an kan hitta folk som förstår dig, bara ett tips.

Shit känner verkligen igen mig i vissa saker du säger...Har slutat gå i skolan helt pga att ja inte orkar bry mig längre o att min adhd ba gör allt jobbigare. Det e svårt o säga va du ska göra eftersom att jag e i samma situation själv... men om du vill kan du slänga iväg ett pm.