Kära UM:are,
Jag lider av en ganska så svår kräkfobi sedan ungefär 10 år tillbaka. Den har kommit och gått och i vissa extrema fall utlöser den panikångestattacker och känslan av att jag ska kräkas (vilket dock inte skett hittills).
De senaste månaderna har det hela eskalerat till ett stadium då det helt klart blir handikappande. Jag kan förvisso få ångest av min fobi även när jag är ensam hemma, om jag börjar må illa eller dylikt, men främst är det i samband med när jag ska åka buss eller t-bana som ångesten gör sig gällande. Varje hållplats är en mardröm och så fort dörrarna stängs och fordonet i fråga barkar vidare känner jag mig instängd, oförmögen att fly och iakttagen. Och genast börjar jag må illa och så känns det som att jag ska kräkas och jag kliver av vid nästa hållplats. Och så håller det på. Igår gick jag en halvmil hem ty jag klarade inte av att stiga på t-banan (jag inväntade fem vagnar efter varandra, men vågade aldrig stiga på).
Det spelar ingen roll om det är jättemycket folk eller nästan tomt heller. Grejen är att jag imorgon måste ta mig från punkt A till B och det är något jag helt enkelt inte kan hoppa över. Pressen inför morgondagen börjar således redan kännas. Sammanfattningsvis kan man säga att jag har en kombination av kräkfobi och torgskräck/social fobi.
Min fråga är: Hur övertygar jag mig själv om att det sannolikt inte händer nåt även om jag är på t-banan eller bussen, och moreover, hur lindrar jag det enorma illamåendet som panikkänslorna framkallar?
knark
Så ser ingen vem du är när du spyr! Och de blir lurade för det står P21 på luvan, men du ä ju P20.
"Medicin"
Unexpected:
knark
Kan givetvis vara ett alternativ, ja
Ser lite ut som att du ska spy på din avatar förresten
Kognitiv beteendeterapi ftw.
Matilda1988:
Ser lite ut som att du ska spy på din avatar förresten
Ja, den där avataren är skamfull på många vis men jag ids inte ta bort den.
Stroker Ace:
Kognitiv beteendeterapi ftw.
Yes! Ska börja i sådan, men om några veckor. Jag behöver resa en sväng imorgon och vissa andra dagar också. Hur löser jag det kortsiktigt? Är min fråga.
Nått liknande hade jag då jag gick 6:an, fick typ nervöst sammanbrott eller nått, helweird!
Men jag kunde inte fara till skolan för direkt jag kom dit så mådde jag illa och var tvungen att fara hem direkt blev bara mer och mer stressad/fick panik ju längre jag var kvar.. Där ett tag så satt jag i hallen och grät då mamma försökte tvinga mig till skolan..
Skolan var väl det som märktes mest, men det blev som en ond cirkel att så fort jag var "hemifrån" så mådde jag illa, stressade upp mig, fick panik, att fara till Ica 5 km bort och handla med familjen var typ omöjligt!
Tillslut fick jag väl magkatarr/magsår/halsbränna eller va fasen de nu va, så då fick jag Novalycol av mamma, det blev någon slags livlina att då jag tuggat sönder tabletten så var allt bra kort efter.. Tur att dom är helt ofarliga!
UnclePadda:
Hur löser jag det kortsiktigt?
Cykla!
Stroker Ace:
Cykla!
Bromma - Universitetet är lite väl långt med cykel väl?
hade också ensåndär kräksmoj engång då jag inte vågade gå ngnstans typ, men tillslut så lyckades jag övertyga mej själv att kroppen kräks när den behöver det eller ngt i den stilen
det hade iof varit komiskt om du spydde hel brutalt aslänge överallt lite här och var..
Tråden låst på grund av inaktivitet