hej, när jag satt och skrev lite på bdb stötte jag på livets musterium.
När ska man skriva prova respektive pröva?
Jg har vadat genom kärr, klättrar över berg, och gått i djupa skogar för att få svar på denna svåra fråga.
Min sista utväg är då att fråga på UM![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
Så, ge mig ett svar. Prova/pröva, nät jag man använda vilket?
jag ska prova att göra så?
Jag ska pröva att göra så?
fail, det finns en sån här tråd redan.
PROVA
pro`va verb ~de ~t
ORDLED: prov-ar
SUBST.: provande, provning; 1prov
• använda på prov {epröva 1}: han skulle ~ sin nyinköpta flytväst; ~ ett nytt innertak av glasfiberarmerad plast
BET.NYANS: spec. i samband med klädköp e.d.: provrum; ~ byxorna
KONSTR.: ~ ngt
PRÖVA
1 utföra prov (på) särsk. ngt abstrakt el. mer komplicerat {se 1prov 1} {eprova, pröva 2, rannsaka}: ~ sina kunskaper i historia; ~ hur teorierna håller; han ville ~ hennes lojalitet
BET.NYANSER: a) i fråga om experimenterande: ~ att göra sillinläggningar utan socker; hon ~de sig fram till den rätta doseringen b) i fråga om examination e.d. {se 1prov 2}: ~ körkortsaspiranterna c) utsätta för påfrestning: en hårt ~d människa; Gud ~r den han älskar
KONSTR.: ~ ngn el. ngt el. att+INF
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. pröva; av lågty. pröven med samma bet.; till 1prov; jfr probera
2 (ofta med partikel) genomgå prov för att få tillträde till ngt, få viss examen e.d.; om person {se 1prov 2}: ~ in på musikhögskolan; ~ till förskollärarutbildningen
KONSTR.: ~ (in) till el. på ngt
HIST.: sedan 1914; se pröva 1
3 i frasen ~ skäligt (att) anse skäligt (att) om domstol
HIST.: sedan ca 1635; se pröva 1
tror att man alltid säger pröva egentligen![[sad]](/img/smilies/sad.gif)
eller jag vet inte
åhh tack
Tråden låst på grund av inaktivitet
