Aviseringar
Rensa alla

Rädsla utöver de vanliga??


Ämnesstartare

Som sagt.. Jag har en en otrolig rädsla för allt som kan gömma sig i mörker eller på platser man inte ser. Jag är snart 19 år, men måste fortfarande kolla i garderoben innan jag skall sova. Ännu värre blir det efter att jag har sett en film som innehåller scener där min fantasi kan sättas i högvarv. Det räcker med att jag se en reklam med några gulliga björnar så sätter fantasin igång och tillslut kan de leda till att jag tror att jag har flådda björnar som bara äten människor under soffan... Det börjar tära på mig och jag orkar inte längre.. efter att ha sett Harry potter idag så grät jag hela vägen hem eftersom det var moln på himlen... Vill inte ens tänka på hur jag skulle reagera om det regnade...

Nu till vad jag skulle vela ha hjälp med..

1. Finns det någon som känner likadant?
2. finns det något man kan göra åt sin rädsla, jag har försökt att inte kolla garderoben, men det slutar med att jag alltid är vaken tills jag kollat den. [shake][cry]


   
Citera
Ämnesstartare

Söndersliten:

1. Finns det någon som känner likadant?

Ja förr, fast kanske inte lika mycket som du. Det där med dom gulliga björnarna är ju sjukt! [no-no]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Min rädsla försvann tillslut. Nu om jag är lite rädd bryr jag mig inte så mycket, jag bara tänker typ "BRING IT ON YOU LITTLE BITCH[mad][no-no]"


   
SvaraCitera

låter som du behöver en stor stark karl som kan skydda dej[wink][wink][wink]


   
SvaraCitera

Du låter lite psykiskt störd. Du kanske skulle kunna be om en hjälpande hand innan det blir värre? Snart lär du väl hallucinera.


   
SvaraCitera

Söndersliten:

måste fortfarande kolla i garderoben innan jag skall sova.

brukar också kolla min garderob, det var bättre förr när jag hade lås på den[party]


   
SvaraCitera

Du får då inte passaro. [no-no] Han är MIN beskyddare.


   
SvaraCitera

Du får försöka intala dig att det faktiskt inte finns något farligt. Jag kan också bli helt paranoid ibland. Förut bodde jag i ett gammalt hus ute på landet, och mitt rum låg på vinden. Det var inte alltid helt lätt, ibland sov jag i mammas säng eller med lampan tänd.
Men man får helt enkelt säga åt sig själv att skärpa sig, att det inte finns något i mörkret som inte fanns där när det var ljust.


   
SvaraCitera

Yessir, varje natt kollar ja i garderoben och stänger dörren till mitt rum för jag tänker att när som helst kan ett huve sticka igenom dörrspringan.


   
SvaraCitera

Tja det går ju inte heller att säga åt sig själv att det inte finns någonting där för det sker övernaturliga grejer varenda dag..

(förlåt [love])


   
SvaraCitera

Var också mörkrädd förut, fast inte så mkt som du. Nu gillar jag nog mer mörker.
Det är bara att försöka slappna av. Prata med någon kunnig om det blir för jobbigt.


   
SvaraCitera

Tråden låst på grund av inaktivitet


   
SvaraCitera